Krister Andersson, näringslivets skattesakkunnige, har skrivit en synnerligen läsvärd artikel under ovanstående rubrik i tidskriften Skattenytt nr 9 2016 sid. 639.
Anbefalles till läsning.
Det enda som saknas är den självklara slutsatsen: avskaffa bolagsbeskattningen.
Visar inlägg med etikett Krister Andersson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Krister Andersson. Visa alla inlägg
fredag 9 september 2016
lördag 13 augusti 2016
VINNER ELLER FÖRLORAR SVERIGE PÅ BEPS?
Krister Andersson, skattechef på Sveriges Näringsliv, kritiserar i ett inlägg i SvD den 13 augusti finansminister Magdalena Andersson för att hon inte lämnar ut finansdepartementets beräkningar av hur Sverige skulle vinna på de förändringar av de internationella skattereglerna för företag som successivt genomförs inom ramen för BEPS-projektet. BEPS uttyds Base Erosion Profit Shifting, dvs åtgärder som företag verksamma inom flera länder vidtar för att minimera sina skattekostnader. Genom de regler och principer som genomförs genom BEPS-projektet är det meningen att det ska bli svårare för företagen att själva råda över hur vinsterna fördelas.
Själv menar Krister Andersson att genomförandet av BEPS tvärtom kommer att minska den svenska skattebasen.
BEPS-processen har väckt förhoppningar hos många länder att de ska kunna dra till sig beskattningsunderlag, som de hittills anser tillförts industriländer. Det kan därför antas att länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika (BRICS-staterna) kommer att hävda att större andelar av företagens vinster ska hänföras och beskattas i deras länder. Den här typen av regler är inte objektivt fastställbara, utan inom ramen för regelverket kan vitt skilda meningar föreligga om vilken vinstfördelning som är den riktiga. Ytterst blir det en förhandlingsfråga mellan staternas skattemyndigheter. Små länder som Sverige kommer inte att ha mycket att sätta emot.
Även om BEPS-processen leder till större informationsutbyte mellan länderna och därmed till ökade svårigheter för företagen att dölja var vinsterna uppkommer, är det knappast troligt att Sverige skulle bli vinnare. Kanske kommer hela den svenska skattebasen från internationellt verksamma svenska företag att försvinna utomlands. Om så blir fallet är det lika bra att avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle innebära att svenska företag befrias från det gissel som bolagsbeskattningen innebär. Attraktionen för utländska företag och utländskt kapital att etablera sig i Sverige skulle öka.
Är det så som Magdalena Andersson motiverar att Sverige skulle bli vinnare på BEPS?
Troligen inte.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Själv menar Krister Andersson att genomförandet av BEPS tvärtom kommer att minska den svenska skattebasen.
BEPS-processen har väckt förhoppningar hos många länder att de ska kunna dra till sig beskattningsunderlag, som de hittills anser tillförts industriländer. Det kan därför antas att länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika (BRICS-staterna) kommer att hävda att större andelar av företagens vinster ska hänföras och beskattas i deras länder. Den här typen av regler är inte objektivt fastställbara, utan inom ramen för regelverket kan vitt skilda meningar föreligga om vilken vinstfördelning som är den riktiga. Ytterst blir det en förhandlingsfråga mellan staternas skattemyndigheter. Små länder som Sverige kommer inte att ha mycket att sätta emot.
Även om BEPS-processen leder till större informationsutbyte mellan länderna och därmed till ökade svårigheter för företagen att dölja var vinsterna uppkommer, är det knappast troligt att Sverige skulle bli vinnare. Kanske kommer hela den svenska skattebasen från internationellt verksamma svenska företag att försvinna utomlands. Om så blir fallet är det lika bra att avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle innebära att svenska företag befrias från det gissel som bolagsbeskattningen innebär. Attraktionen för utländska företag och utländskt kapital att etablera sig i Sverige skulle öka.
Är det så som Magdalena Andersson motiverar att Sverige skulle bli vinnare på BEPS?
Troligen inte.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
fredag 6 november 2015
FAIR SHARE
Svenskt Näringslivs skatteansvarige Krister Andersson och hans danske motsvarighet Jacob Ravn kommenterar i SvD den 5 november EU-kommissionens och kommissionären Margrethe Westagers påpekande om att företagen ska betala en "fair share" i skatt (i de olika länder de är verksamma). Det kan bli dyrt påpekar kommentatorerna; ett exempel på vad förslaget om en gemensam europeisk bolagsskattebas (CCCTB) skulle medföra innebär skattebortfall på 15 resp. 10 miljarder kr för Sverige resp. Danmark. Ännu värre kan det bli om den pågående processen om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) omsätts i verklighet. Då kan europeiska länder komma att förlora ännu större belopp, när stora utomeuropeiska länder kräver en större del av kakan.
Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.
Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag.
Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna, så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.
Vad väntar vi på?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.
Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag.
Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna, så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.
Vad väntar vi på?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
tisdag 25 november 2014
FÅNIGT OM BOLAGSSKATTEN
Per Lindvall tycker i SvD den 25 november att Krister Andersson är fånig när han försvarar varje lands rätt att självt bestämma sina skatteregler. Den enda kritik man kan rikta mot Anderssons inlägg är att han inte framhöll bolagsbeskattningens skadlighet, onödighet och ringa ekonomiska betydelse och rekommenderade att länderna avskaffar beskattningsformen.
Det är inte skatteplaneringen som är skadlig för konkurrensen, som Lindvall skriver. Det är bolagsbeskattningen som är skadlig. Skatter är förvisso, som Lindvall skriver, en nödvändighetsvara, men inte bolagsskatter.
I nätupplagan har artikeln rubriken Luxemburg förtjänar en hel del kritik; i papperstidningen Fånigt inlägg om skattesatser.
Det är inte skatteplaneringen som är skadlig för konkurrensen, som Lindvall skriver. Det är bolagsbeskattningen som är skadlig. Skatter är förvisso, som Lindvall skriver, en nödvändighetsvara, men inte bolagsskatter.
I nätupplagan har artikeln rubriken Luxemburg förtjänar en hel del kritik; i papperstidningen Fånigt inlägg om skattesatser.
måndag 10 november 2014
TACK, TOVE LIFVENDAHL OCH KRISTER ANDERSSON
Tove Lifvendahl ironiserar på SvDs ledarsida den 10 november om upprördheten kring bl.a. IKEAs metoder att med hjälp av Luxemburgs lagstiftare och myndigheter lagligen reducera sina kostnader för bolagsskatt. Hon frågar:
Hon hämtar sitt argument från en artikel i Dagens Industri den 8 november av Krister Andersson på Svenskt Näringsliv. Det är väl närmast självklart att folk utnyttjar sin rätt att köpa tax free. Hur många kan låta bli? Man kan ju tjäna flera hundra kronor!
Ändå har alkohol- och tobaksskatt folkhälsomotivering, alltså ett vällovligt syfte utanför det fiskala. Man inte bara smiter från skatten. Man motverkar statens strävan till folknykterhet och lunghälsa och belastar så småningom den allmänna sjukvården och sjukförsäkringen.
Bolagsbeskattningen är bara negativ. Hindrar tillväxt, stör konkurrens, skapar rättsosäkerhet, binder stora värdefulla resurser i skatteförvaltning, polis, domstolar och konsult- och advokatvärlden. Skatten är obetydlig, ger endast ca 5 procent av de totala skatteintäkterna i de flesta utvecklade länder men är extremt krånglig. Dessutom kompenseras ett borttagande av bolagsskatten av ökade skattebaser för löneinkomst-, lönekostnads-, konsumtions- och utdelningsskatter, varför skatten egentligen är helt meningslös. Bolagsskatten har inga positiva egenskaper - för andra än skattekonsulter och akademiker. Det är intressant att syssla med bolagsbeskattning - inte minst internationell bolagsbeskattning.
Avskaffa bolagsbeskattningen
Synd bara att Krister Andersson inte drog den slutsatsen av sin artikel - helst som han i Svenskt Näringlivs remissvar (s. 4 längst ned) på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) faktiskt antyder en sådan tanke.
Säg mig, har du handlat taxfree, kanske i samband med en 24 timmarskryssning eller charterresa? Va? Trots att samma inköp på Systembolaget hade givit mer skatteintäkter till den svenska välfärden?
Hon hämtar sitt argument från en artikel i Dagens Industri den 8 november av Krister Andersson på Svenskt Näringsliv. Det är väl närmast självklart att folk utnyttjar sin rätt att köpa tax free. Hur många kan låta bli? Man kan ju tjäna flera hundra kronor!
Ändå har alkohol- och tobaksskatt folkhälsomotivering, alltså ett vällovligt syfte utanför det fiskala. Man inte bara smiter från skatten. Man motverkar statens strävan till folknykterhet och lunghälsa och belastar så småningom den allmänna sjukvården och sjukförsäkringen.
Bolagsbeskattningen är bara negativ. Hindrar tillväxt, stör konkurrens, skapar rättsosäkerhet, binder stora värdefulla resurser i skatteförvaltning, polis, domstolar och konsult- och advokatvärlden. Skatten är obetydlig, ger endast ca 5 procent av de totala skatteintäkterna i de flesta utvecklade länder men är extremt krånglig. Dessutom kompenseras ett borttagande av bolagsskatten av ökade skattebaser för löneinkomst-, lönekostnads-, konsumtions- och utdelningsskatter, varför skatten egentligen är helt meningslös. Bolagsskatten har inga positiva egenskaper - för andra än skattekonsulter och akademiker. Det är intressant att syssla med bolagsbeskattning - inte minst internationell bolagsbeskattning.
Avskaffa bolagsbeskattningen
Synd bara att Krister Andersson inte drog den slutsatsen av sin artikel - helst som han i Svenskt Näringlivs remissvar (s. 4 längst ned) på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) faktiskt antyder en sådan tanke.
tisdag 10 december 2013
BEPS, BRIC OCH DET INTERNATIONELLA RÄVSPELET OM BOLAGSBESKATTNINGEN
Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, erinrar i en artikel i SvD 9 dec om den öppna utfrågning som anordnas av Riksdagens skatteutskott den 10 december om det internationella projekt som går under beteckningen Base Erosion Profit Shifting (BEPS).
De fåfänga försöken att stävja internationell skatteflykt som nu kulminerar i BEPS-projektet börjar få konkurrens av bl.a. BRIC-ländernas ambitioner att kapa åt sig en större del av det beskattningsunderlag som utgörs av bolagsvinster.
Men hur kan man tro att beskattningen av bolagsvinster är en bra skattebas? Bortsett från det principiellt befängda att bestraffa skapande av ny värden (vinst) med skatt och de oändlliga problemen att bestämma vinstens storlek, uppstår internationell dubbelbeskattning eftersom flera länder gör anspråk på samma skattebas.
Det är också en relativt sett obetydlig skatt. I OECD-länderna har skatten med enstaka undantag länge legat under 5 procent av de totala skatterna. Skatter på företagsvinster (vilket inkluderar vinster i enskilda firmor mm) pendlar i Sverige kring 90 miljarder kr. Det motsvarar ca 6 procent. Varken totalbeloppet eller relationstalet visar någon stigande trend. Att de svenska bolagsskatteintäkterna inte skulle uppvisat en fallande trend, som Anderssson skriver är sålunda inte korrekt, däremot att andelen av ekonomin internationellt sett är ganska hög.
BRIC-ländernas opposition mot de principer för den internationella fördelningen av beskattningsunderlaget av företagsvinster som under ett halvsekel utvecklats av OECD kanske kommer att göra dessa obsoleta och kanske välta hela BEPS-projektet. Det kan ge bolagsbeskattningen nådastöten. Gott så. Och även om det inte går så långt är det sannolikt att när dessa länder blir ekonomiskt och politiskt starkare kommer de att kräva en större del av företagens beskattningsunderlag och då kommer OECD-staterna att drabbas av motsvarande minskning.
BRIC-ländernas nya tag har kanske redan börjat visa sig i praktiken. Indiska skattemyndigheter kräver enligt upgift i SvD den 10 december Nokia på över 22 miljarder kr sedan Nokia låtit sin indiska verksamhet betala royalties till moderbolaget. Cadbury, Royal Dutch Shell och Vodafone utreds också av indiska skattemyndigheter för liknande skatteflykt.
Om nu BRIC-staterna tycker att det får för lite skatt från internationella företag, så varför inte ta skatt i form av en avgift för företagens närvaro. Skatt baserad på lönekostnader, fastighetsvärden, kvantitet utvunnen malm eller andra naturtillgångar osv. Det skulle ge en skatt oavsett resultat och oberoende av hur resultatet ska beräknas. Varför ska ett förlustföretag inte betala för sin destruktiva närvaro? Det är också en skatt som andra länder inte kan göra anspråk på.
Men varje pålaga innebär att landet blir mindre attraktivt för investeringar. Vad är viktigast: att attrahera investerare och ge befolkningen sysselsättning eller att dra in skatt?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
De fåfänga försöken att stävja internationell skatteflykt som nu kulminerar i BEPS-projektet börjar få konkurrens av bl.a. BRIC-ländernas ambitioner att kapa åt sig en större del av det beskattningsunderlag som utgörs av bolagsvinster.
Men hur kan man tro att beskattningen av bolagsvinster är en bra skattebas? Bortsett från det principiellt befängda att bestraffa skapande av ny värden (vinst) med skatt och de oändlliga problemen att bestämma vinstens storlek, uppstår internationell dubbelbeskattning eftersom flera länder gör anspråk på samma skattebas.
Det är också en relativt sett obetydlig skatt. I OECD-länderna har skatten med enstaka undantag länge legat under 5 procent av de totala skatterna. Skatter på företagsvinster (vilket inkluderar vinster i enskilda firmor mm) pendlar i Sverige kring 90 miljarder kr. Det motsvarar ca 6 procent. Varken totalbeloppet eller relationstalet visar någon stigande trend. Att de svenska bolagsskatteintäkterna inte skulle uppvisat en fallande trend, som Anderssson skriver är sålunda inte korrekt, däremot att andelen av ekonomin internationellt sett är ganska hög.
BRIC-ländernas opposition mot de principer för den internationella fördelningen av beskattningsunderlaget av företagsvinster som under ett halvsekel utvecklats av OECD kanske kommer att göra dessa obsoleta och kanske välta hela BEPS-projektet. Det kan ge bolagsbeskattningen nådastöten. Gott så. Och även om det inte går så långt är det sannolikt att när dessa länder blir ekonomiskt och politiskt starkare kommer de att kräva en större del av företagens beskattningsunderlag och då kommer OECD-staterna att drabbas av motsvarande minskning.
BRIC-ländernas nya tag har kanske redan börjat visa sig i praktiken. Indiska skattemyndigheter kräver enligt upgift i SvD den 10 december Nokia på över 22 miljarder kr sedan Nokia låtit sin indiska verksamhet betala royalties till moderbolaget. Cadbury, Royal Dutch Shell och Vodafone utreds också av indiska skattemyndigheter för liknande skatteflykt.
Om nu BRIC-staterna tycker att det får för lite skatt från internationella företag, så varför inte ta skatt i form av en avgift för företagens närvaro. Skatt baserad på lönekostnader, fastighetsvärden, kvantitet utvunnen malm eller andra naturtillgångar osv. Det skulle ge en skatt oavsett resultat och oberoende av hur resultatet ska beräknas. Varför ska ett förlustföretag inte betala för sin destruktiva närvaro? Det är också en skatt som andra länder inte kan göra anspråk på.
Men varje pålaga innebär att landet blir mindre attraktivt för investeringar. Vad är viktigast: att attrahera investerare och ge befolkningen sysselsättning eller att dra in skatt?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
fredag 14 juni 2013
BOLAGSBESKATTNINGEN UT - MOMSEN IN
Krister Andersson, skattechef på Svenskt Näringsliv och bl.a. ordförande för Tax Policy Group, Businesseurope, arrangerade i veckan ett tvådagarsseminarium under huvudrubriken Protecting the Tax Base med ledande personer i skattevärlden som talare och panelister. Algirdas Semeta, kommissionär för skatt och tull vid EU-kommissionen, inledde (via stand in). Rubriker för sessionerna var International competitiveness of tax systems, Anti-avoidance legislation, Protecting the tax base through incentive legislation, Protecting VAT revenues, Moving to a truly destination based VAT system samt en avslutande session om Internationella Organisationers roll för att koordinera olika staters incentives/anti-avoidance-lagstiftningar.
Redan i första sessionen påpekade inledaren, Wolfgang Schön från Max Planck-institutet för Skatt och Offentlig finansiering, att bolagsskatten i Tyskland svarar för blott enstaka procent av Tysklands skatteinkomster. Jeffery Owens, tidigare mångåring skattechef vid EU-kommissionen, fyllde i och antydde att bolagsskatten endast i undantagsfall överstiger 5 procent av skatteinkomsterna, dock utan att nämna vilka länder skatten var högre. Några tydliga slutsatser drogs inte av detta, men undertonen var att problemen med skatten står i stark kontrast med skattens betydelse. Men det är en mycket "sexigare" skatt framhöll JO. Vid seminariet Protecting VAT revenues passade presentatören på att med hänvisning till dessa påpekanden ge bolagsskatten en känga för oförtjänt uppmärksamhet och framhöll betydelsen av den verkligt viktiga och skatteinbringande mervärdesskatten (VAT). Vid den avslutande diskussionen vädjade Ulrika Hansson från den svenska Bankföreningen till moderatorn Han Kogels, generalserkreterare för IFA, om större uppmärksamhet för mervärdesskatten vid kommande IFA-kongresser. Med dessa undantag präglades hela konferensen av problemen med bolagsskatten.
Men det var ett fall framåt. För tio år sedan var det otänkbart att ens ifrågasätta bolagsskatten.
En samtal med en av deltagarna i Företagssskatteutredningen gav dock inget hopp om att den svenska bolagsskatten skulle vara på väg ut på kort sikt. På min fråga om skälet blev svaret: back stop-problematiken, d.v.s. att personer sätter sig på bolag och omvandlar arbetsinkomster till kapitalinkomster; ett struntproblem i relation till de problem och skador som bolagsskatten vållar.
Jag tror dock att allt fler börjar inse att bolagsbeskattningen är omöjlig - om inte annat så på grund av den internationella skattekonkurrensen och de problem som skatten föranleder. Till kedjan av problem som transfer pricing, thin capitalisation kan nu läggas förkortningen BEPS, base erosion profit shifting.
Bolagsbeskattningen som problem har nått allmänheten och politikerna i form av föreställningen att företagen försnillar och gömmer undan pengar som rätteligen skulle tillhöra dem. Skatter för hundratals miljarder skulle ha undanhållits. Denna populistiska föreställning kolporteras den 16 juni i en krönika av Therese Larsson i SvD. En stor del avser fysiska personers skatteundandraganden (och det är illa) men även företagen antas ha lurat staterna på skatter.
Ingenting hindrar ett land att införa skatter baserad på verksamhet bedriven inom dess territorium. Det är fullt respekterat. Det spelar ingen roll att det är registrerat eller styrt från ett annat land, eller att det ägs av utlänska bolag eller personer. Men det är ett sätt att fördyra en etablering och därmed hålla investerare borta. Det finns många tekniker att använda om man ändå vill; lönesumma, produktionsvolym, energiförbrukning m.m. Att använda vinsten som beskattningsgrund är sällsynt dumt, bl.a. eftersom vinstbegreppet är så svårt att fastställa entydigt och det är så lätt att genom prissättning och finansieringstekniker styra bort vinsten från landet. Men det finns många andra både principiella och praktiska problem.
Nu ska politikerna gå till storms mot den internationella skatteflykten. I morgon träffas ledarna för världens åtta rikaste länder på golfhotellet Lough Erne på Nordirland. Överst på G8-ledarnas agenda står en brännande punkt; att försvåra för individer och företag att skattefiffla, skriver TL. De tvingas inse att de därmed försvårar för de egna ländernas företag. I själva verket är det en kamp mellan länderna om det beskattningsunderlag som företagsvinster antas utgöra. Samtidigt pågår en successiv sänkning av bolagsskattesatserna världen runt. När bolagsskatten har försvunnit har också "problemet" med bolagsskatteflykten försvunnit.
DN
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Redan i första sessionen påpekade inledaren, Wolfgang Schön från Max Planck-institutet för Skatt och Offentlig finansiering, att bolagsskatten i Tyskland svarar för blott enstaka procent av Tysklands skatteinkomster. Jeffery Owens, tidigare mångåring skattechef vid EU-kommissionen, fyllde i och antydde att bolagsskatten endast i undantagsfall överstiger 5 procent av skatteinkomsterna, dock utan att nämna vilka länder skatten var högre. Några tydliga slutsatser drogs inte av detta, men undertonen var att problemen med skatten står i stark kontrast med skattens betydelse. Men det är en mycket "sexigare" skatt framhöll JO. Vid seminariet Protecting VAT revenues passade presentatören på att med hänvisning till dessa påpekanden ge bolagsskatten en känga för oförtjänt uppmärksamhet och framhöll betydelsen av den verkligt viktiga och skatteinbringande mervärdesskatten (VAT). Vid den avslutande diskussionen vädjade Ulrika Hansson från den svenska Bankföreningen till moderatorn Han Kogels, generalserkreterare för IFA, om större uppmärksamhet för mervärdesskatten vid kommande IFA-kongresser. Med dessa undantag präglades hela konferensen av problemen med bolagsskatten.
Men det var ett fall framåt. För tio år sedan var det otänkbart att ens ifrågasätta bolagsskatten.
En samtal med en av deltagarna i Företagssskatteutredningen gav dock inget hopp om att den svenska bolagsskatten skulle vara på väg ut på kort sikt. På min fråga om skälet blev svaret: back stop-problematiken, d.v.s. att personer sätter sig på bolag och omvandlar arbetsinkomster till kapitalinkomster; ett struntproblem i relation till de problem och skador som bolagsskatten vållar.
Jag tror dock att allt fler börjar inse att bolagsbeskattningen är omöjlig - om inte annat så på grund av den internationella skattekonkurrensen och de problem som skatten föranleder. Till kedjan av problem som transfer pricing, thin capitalisation kan nu läggas förkortningen BEPS, base erosion profit shifting.
Bolagsbeskattningen som problem har nått allmänheten och politikerna i form av föreställningen att företagen försnillar och gömmer undan pengar som rätteligen skulle tillhöra dem. Skatter för hundratals miljarder skulle ha undanhållits. Denna populistiska föreställning kolporteras den 16 juni i en krönika av Therese Larsson i SvD. En stor del avser fysiska personers skatteundandraganden (och det är illa) men även företagen antas ha lurat staterna på skatter.
Ingenting hindrar ett land att införa skatter baserad på verksamhet bedriven inom dess territorium. Det är fullt respekterat. Det spelar ingen roll att det är registrerat eller styrt från ett annat land, eller att det ägs av utlänska bolag eller personer. Men det är ett sätt att fördyra en etablering och därmed hålla investerare borta. Det finns många tekniker att använda om man ändå vill; lönesumma, produktionsvolym, energiförbrukning m.m. Att använda vinsten som beskattningsgrund är sällsynt dumt, bl.a. eftersom vinstbegreppet är så svårt att fastställa entydigt och det är så lätt att genom prissättning och finansieringstekniker styra bort vinsten från landet. Men det finns många andra både principiella och praktiska problem.
Nu ska politikerna gå till storms mot den internationella skatteflykten. I morgon träffas ledarna för världens åtta rikaste länder på golfhotellet Lough Erne på Nordirland. Överst på G8-ledarnas agenda står en brännande punkt; att försvåra för individer och företag att skattefiffla, skriver TL. De tvingas inse att de därmed försvårar för de egna ländernas företag. I själva verket är det en kamp mellan länderna om det beskattningsunderlag som företagsvinster antas utgöra. Samtidigt pågår en successiv sänkning av bolagsskattesatserna världen runt. När bolagsskatten har försvunnit har också "problemet" med bolagsskatteflykten försvunnit.
DN
Avskaffa bolagsbeskattningen.
torsdag 15 mars 2012
KRISTER ANDERSSON
Krister Andersson, Svenskt Näringslivs skattesakkunnige, skriver i DN den 15 mars i en replik till artiklen på DN debatt den 11 mars av Gunnar Wetterberg, SACO, och Ola Pettersson, LO, bl.a., att skattefrågan är för viktig för att parkeras i väntan på konsensus.
Så sant.
En självklarhet är att avskaffa bolagsskatten. Den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter
Allt kan inte ske omedelbart men det finns mycket att vinna om förändringsarbetet sker snabbt. En tumregel bör vara att först åtgärda de skatter som är mest skadliga för tillväxten. Ett viktigt arbete pågår inom ramen för Företagsskattekommittén och förväntningarna på dess resultat är höga inom näringslivet. Sverige behöver åtgärda en rad skatter och ge bättre konkurrenskraft och förutsättningar för nya och växande verksamheter. Tillväxt, investeringar och jobb är nyckeln för fortsatt och utvecklat välstånd.
Så sant.
En självklarhet är att avskaffa bolagsskatten. Den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
