(L) VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Dagens Industri skriver i helgnumret 18-19 mars att Liberalerna gör klart för sänkt bolagsskatt. Flera länder med Irland i spetsen driver en aggressiv skattepolitik och i Storbritannien finns planer på att sänka bolagsskatten till under 15 procent, skriver tidningen. Då blir det i längden omöjligt för Sverige att hålla fast vid dagens nivå på 22 procent, anser Liberalerna. "Gör Storbritannien som de ha sagt, så måste Sverige följa efter", säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesman Mats Persson.

Varför vänta på irländare och engelsmän? Gå före, så underlättar vi för både svenskt och utländsk kapital att skapa värden i Sverige, innan kapitalet drar till Irland och Storbritannien. Det är inte för att irländare och engelsmän sänker bolagsskatten som vi ska göra det, utan för att det är bra i sig att avskaffa en hyperkomplicerad, skadlig, dyrbar, rättsosäker och helt onödig skatt.
Och varför skulle det anses "aggressivt" att ha en låg - eller helst ingen - bolagsskatt? 

Avskaffa bolagsbeskattningen.

MATS PERSSON (L) OM SÄNKT BOLAGSSKATT

Mats Persson skiver i en debattartikel i SvD den 14 oktober att Sverige måste genomföra ett antal reformer för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Som första punkt nämner han Mer attraktiva bolagsskatter.

Irland som det tydligaste exemplet, bedriver idag en aktiv politik för att attrahera utländska företags­etableringar genom attraktiva bolagsskatter. I somras aviserade Storbritannien, som en konsekvens av brexit, att man avser att sänka bolagsskatten från 20 till 15 procent. 

Jag tror det är första gången som en svensk politiker föreslår detta.
Så självklart, men så politiskt omöjligt. Tills nu!!!

Avskaffa bolagsbeskattningen.

FASTIGHETSBESKATTNING OCH RÄNTEAVDRAG

Tidningarna innehåller mindre nyhetsrapportering och mer journalisttyckande, men det är kanske en konsekvens av poststrukturalismen. Vad vet jag? Det finns ingen absolut sanning. Snart sagt varje artikel är numera signerad och innehåller starkt personliga uppfattningar och försöker driva en opinion som helst ska leda till politiska reaktioner. Det gäller som läsare att se upp.


Den 15 maj pläderar SvDs Frida Andersson i SvD Näringsliv för avskaffande av rätten till avdrag för räntekostnader. På bostadslån, får man förmoda, eftersom artikeln handlar om konsekvenserna för bostadsägare. (I så fall måste reglerna kompetteras och kompliceras med regler som definierar vad som är bostadslåneräntor och vad som är andra räntor.) Artikeln presenteras på första sidan av papperstidningen med ett jättecitattecken och texten  EN BANTNING AV RÄNTEAVDRAGET BORDE FÅ RELATIVT ÖVERKOMLIGA EFFEKTER. Vem har sagt det? Det är hon själv som skriver det i artikeln. Det har hon säkert rätt i, men vad är hon för en akutoritet? Första stycket inleds med fetstil: JUSTERING I SIKTE. Både statsministern och finansministern har dock förnekat att något sådant är i görningen.


Till skillnad mot detta till intet förpliktande pladder argumenterar professor Mats Persson gång på gång (t.ex. i SvD den 10 maj) för att behålla avdragsrätten för ränta men återinföra någon form av fastighetsbeskattning. Utan ränteavdragsrätt kommer den som saknar förmögenhet i underläge vid ett fastighetsförvärv i förhållande till den som inte behöver låna. Med ränteavdragsrätt blir de åtminstone i ett hänseende jämspelta. Ett begränsat ränteavdrag på bolånet vidgar klyftorna mellan dem som har och dem som inte har. Det är varken rättvist eller nödvändigt.


Med beskattning av avkastningsvärdet av fastighetskapitalet blir det symmetri och logik i skattesystemet. Fastigheter har I ALLA TIDER varit en självklar, stabil, uthållig och välfördelad skattebas. ALLA bor. Det är bara de senaste 7 åren som fastighetsinnehav varit löjligt lågbeskattade - dessutom regressivt. Skatten är 0,75 procent av taxeringsvärdet, dock högst 7.112 kr per år.