JURIDIKEN MOT POLITIKEN I EU-DOMSTOLEN

EU-domstolens underinstans, Tribunalen (General Court) har den 15 juli undanröjt EU-Kommissionens beslut från 2016 att underkänna den irländska skattemyndighetens beslut från 1991 och 2007 om beskattningen av Apple Sales International (ASI) och Apple Operations Europe (AOE). 2007 års beslut gällde till 2014. Skattemyndighetens beslut avsåg hur bolagen skulle beskattas i Irland för sina aktiviteter i de irländska verksamheterna. Kommissionen ansåg att skattemyndighetens beslut innebar olagligt statsstöd och krävde att bolagen skulle återbetala 13 miljarder euro till irländska staten.

Både staten Irland och bolagen överklagade beslutet till EU-domstolen och krävde att denna skulle undanröja Kommissionens beslut, vilket domstolen (General Court/Tribunalen) nu alltså gjort. Beslutet kan överklagas till EU-domstolen inom två månader och tio dagar.

I beslutet anför Tribunalen att Kommissionen inte lyckats att juridiskt (to the requisite legal standard) visa att det förelåg ett statsstöd (advantage for the purposes of Article 107(1)) i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt,  TFEU.

Enligt Tribunalen var Kommissionens beslut att bolagen tillförts någon särskild ekonomisk fördel (selective economic advantage) eller, i sin förlängning, statsstöd inte korrekt. Tribunalen bekräftade visserligen Kommissionens bedömning av hur den skattepliktiga inkomsten skulle beräknas (t.ex. tillämpningen av armslängdsprincipen), men Kommissionen hade, enligt Tribunalen, felaktigt dragit slutsatsen, att den irländska skattemyndigheten hade beviljat bolagen fördelar genom att inte ha allokerat licensinkomsterna från de immaterialrättigheter som innehades av bolagen till bolagen. Tribunalen ansåg att Kommissionen borde ha visat att inkomsten motsvarade värdet av de verksamheter som faktiskt bedrivits av bolagens irländska verksamheter.

Kommissionen hade inte heller, enligt Tribunalen, lyckats visa på sådana metodologiska fel i de ifrågasatta besluten som kunde ha lett till reduktion av bolagens skattepliktiga inkomst i Irland. Tribunalen beklagade den ofullständiga och inkonsistenta utformningen av de ifrågasatta besluten men fann att de brister som Kommissionen framhållit på grund därav inte i och för sig var tillräckliga för att visa att det förelåg en sådan skattefavör som avses i Artikel 107(1) TFEU.

Till sist ansåg Tribunalen att Kommissionen inte kunde visa att de ifrågasatta besluten berodde på någon uttalad avsikt att ge bolagen en särskilt utformad förmån.

KOMMENTAR

Beskattningen av stora multinationella företag har återigen inneburit motgångar för de fiskala intressena, eller snarare de nationella intressena; det är mindre en fråga om beräkningen av vinsten (beskattningsunderlaget) än om fördelningen av vinsten mellan berörda länder. Men fördelningen påverkas förstås av företagens intresse att minska skattebelastningen genom att utnyttja ländernas olika beskattningsregler. Med erfarenhet av svårigheterna att vinna framgång genom skatterättsliga prövningar, har Kommissionen har i det här fallet försökt använda sig av reglerna om förbud mot statsstöd. Materiellt är det fråga om samma problematik – hur ska vinsten beräknas och hur ska den fördelas – men juridiken är något annorlunda.  Men inte heller denna ansats har rönt framgång.

Tribunalens beslut andas dock knappast övertygelse. Det verkar snarare vara Kommissionens utredning av omständigheterna än dess rättsliga argumentation som brustit. Inte ens den omständigheten att den irländska skattemyndighetens beslut ansågs behäftat med bristfälligheter påverkade bedömningen. Eftersom ett överklagande bara får motiveras med rättsliga argument (appeal limited to points of law only) förefaller det osannolikt att EU-domstolen tar upp ett överklagande till prövning.

Som vanligt förvånas man över att stater slåss om beskattningsunderlag från företagsvinster. Irlands exempel med låg bolagsskatt är så övertygande. Det är klart att man får attraktiva företagsetableringar om man erbjuder gynnsamma villkor. Skatten på företagsvinster blir – med rimliga förutsättningar – alltid mycket mindre än skatten på de inkomster och den konsumtion som uppkommer genom företagens etablering. Med en vinst på 10 procent och en lönekostnad på 50 procent av kostnadsmassan blir, med en bolagsskatt på 20 procent och löneskatt på 40 procent, statens inkomst av bolagsskatt 2 och av löneskatt 18. Irlands bolagsskattesats är 12,5 procent.

Vad är viktigast: företagens verksamhet eller skatten på verksamhetens vinst?

Bolagsbeskattningen är ett resurskrävande självskadebeteende, som i det långa loppet inte ens ger några skatteinkomster. En konsulternas skattkista och akademikernas lekstuga.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

EU MOT IRLAND I EU-DOMSTOLEN

SvD skriver den 4 oktober att EU-kommissionen beslutat att dra Irland inför EU-domstolen, för att landet inte agerat tillräckligt kraftfullt för att kräva in de 13 miljarder euro, som kommissionen i ett beslut i augusti 2016 anser att landet givit Apple i otillåtet statsstöd. Formellt är det inte en skattefråga, men statsstödet anses lämnat genom att Irlands skatteregler medger att företagsinkomster slussas till lågskatteländer genom vad som populärt kallas double Irish. Skatteupplägget avskaffades fr.o.m. 2015 men får tillämpas till 2020 av företag som hade konstruktionen när den avskaffades.

Hur kan man komma på en så korkad ordning som att beskatta företags vinster? Vill man att företags ska göra förlust, dvs förstöra det som redan finns? Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

(L) VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Dagens Industri skriver i helgnumret 18-19 mars att Liberalerna gör klart för sänkt bolagsskatt. Flera länder med Irland i spetsen driver en aggressiv skattepolitik och i Storbritannien finns planer på att sänka bolagsskatten till under 15 procent, skriver tidningen. Då blir det i längden omöjligt för Sverige att hålla fast vid dagens nivå på 22 procent, anser Liberalerna. "Gör Storbritannien som de ha sagt, så måste Sverige följa efter", säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesman Mats Persson.

Varför vänta på irländare och engelsmän? Gå före, så underlättar vi för både svenskt och utländsk kapital att skapa värden i Sverige, innan kapitalet drar till Irland och Storbritannien. Det är inte för att irländare och engelsmän sänker bolagsskatten som vi ska göra det, utan för att det är bra i sig att avskaffa en hyperkomplicerad, skadlig, dyrbar, rättsosäker och helt onödig skatt.
Och varför skulle det anses "aggressivt" att ha en låg - eller helst ingen - bolagsskatt? 

Avskaffa bolagsbeskattningen.

GENERAL ELECTRIC INVESTERAR I IRLAND

SvD skriver den 19 september att General Electric avser att bygga fyra läkemedelsfabriker i Irland för 150 milj. euro. I Irland är bolagsskattesatsen 12,5 procent, vilket kan jämföras med drygt 35 procent i USA. Verksamheten väntas generera 500 arbetstillfällen.
Om man tänker sig att investeringen ger mediokra 15 procent avkastning på eget kapital, dvs drygt 20 milj. euro och lönesumman uppgår 50 milj. euro (500*100.000 euro) att beskattas med t.ex. 30 procent, avstår den irländska staten från bolagsskatteinkomster på 12,5 procent (om "normal bolagsskattesats antas vara 25 procent) av 20 milj. euro, dvs 2,5 milj. euro och drar in 15 milj. euro i löneskatter. Först om avkastningen på eget kapital vore 90 procent, skulle rabatten "kosta" mer än tillskottet av löneskatter (dvs 135 milj. *skatterabatten 12,5 % = 17).

I USA skulle bolagsskatten varit motsvarande ca 7 milj. euro vid en avkastning på 15 procent. USA förlorar både arbetstillfällen och bolagsskatteinkomster.

Undra på att företagen investerar i Irland.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SKATTEDUMPNING - PROBLEM ELLER LÖSNING

Jörgen Hellman (S) och Rasmus Ling (MP), båda ledamöter av skatteutskottet, skriver i SvD den 9 september under rubriken Skattedumping, ett reellt problem. De påstår att "det är så illa (sic!) att multinationella företag i genomsnitt betalar 30 procent lägre skatt än bolag verksamma i bara ett land".
Det är säkerligen så att internationellt verksamma företag har möjlighet att reducera sin skattebelastning genom att utnyttja olika länders skilda skatteregler, t.ex. genom att förlägga verksamhetsgrenar och aktiviteter i länder med lindrigare beskattning. Men hur skattereduktionen kan mätas till just 30 procent kan ifrågasättas, och än mer att detta skulle vara "illa". Illa är det om ett land ger förmåner i form av subventioner och skattelindringar åt vissa företag i landet. Så tycks det ha varit i Irland i den aktuella Apple-affären. Däremot måste det stå varje land fritt att locka till sig investerare eller avstå från att i onödan störa sitt näringsliv genom att avskaffa en skadlig skatt som bolagsskatten eller att åtminstone ha en låg beskattning, t.ex. 12,5 procent som Irland har.

Bolagsskatten gläder och göder bara skattekonsulter och skatteakademiker.

Antydandet att staten gått miste om 16 miljarder kronor i bolagsskatteinkomster genom den borgerliga regeringens nedsättningen av bolagsskattesatsen 2013 stöds knappast av verkligheten: skatten på företagsvinster beräknas i budgetpropositionen för 2016 (tabell 7.3 sid 361) under åren 2012 - 2019 till  89,5,  89,0,  91,5,   97,1,  101,3,  105,1, 110,3 och 114,8 mdr kr.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

APPLES SKATT

Dagens stora nyhet på skatteområdet är EUs krav på Apple på motsvarande 123 miljarder kronor för att Irland givit bolaget skattelättnad i strid med EUs regler om förbud mot statsstöd. Om det är fråga om statsstöd och det finns regler om förbud mot det, är det naturligtvis förkastligt av Irland att ge sådant. Överenskommelser skall hållas. Alla ska betala skatt, säger EUs konkurrenskommissionär Margrethe Vestager myndigt.
Nu tycks det vara olika åsikter om huruvida det är fråga om statsstöd och Irland avser att överklaga, vilket även bolaget ska göra. USAs finansdepartement beklagar beslutet, så sista ordet är väl inte sagt.
Man kan bara undra varför Irland, som förstått vikten av låg eller ingen bolagsskatt (den generella bolagsskatten är 12,5 procent) inte avskaffat bolagsbeskattningen helt och hållet. Som det nu förefaller att vara, är det vissa utländska bolag som favoriseras.
Är det någon som tror att Apple skulle nöjt sig med 123 miljarder kr lägre avkastning om de måst betala skatten? 123 miljarder kr är mycket pengar, men Irlands nytta av att avstå från beloppet har säkerligen varit ännu större.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD SvD SvD

MAKALÖST LYFT FÖR IRLANDS EKONOMI

SvD rapporterar den 13 juli att Irlands ekonomi vuxit med 26,5 procent under 2015. En förklaring till tillväxtlyftet är att många multinationella företag flockas till Irland av skatteskäl, hävdar landets finansdepartement. Bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Även om tillväxten inte behöver resultera i en motsvarande ökning av sysselsättning, menar landets finansminister Michael Noonan att det är "riktig tillväxt" och att den förklaras av en rekordartad jobbtillväxt sedan landets kris vid 2010. Noonan är en stark försvarare av Irlands företagsskattesats på 12,5 procent.

Tänk att det ska vara så svårt att förstå. En som tycks göra det är Storbritanniens finansminister George Osborne som aviserat att han avsett att sänka den brittiska bolagsskattesatsen från ca 20 till ca 15 procent för att uppväga den nackdel som brittiska företag får av att stå utanför EU. Tyvärr ersätts han i den nya regeringen under Theresa May av den förre utrikesministern Philip Hammond. Man får hoppas att han är lika klarsynt som Osborne.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

APPLE

Apple har sparat många miljarder dollar på att flytta vinster till dotterbolag på Irland, med betydligt lägre skatt än i USA, skriver SvD den 22 maj i en rapport från en utfrågning som i dagarna hållits i den amerikanska senaten. Applechefen Tim Cook betonade att bolaget inte gjort något olagligt. Säkerligen inte. Om jag inte minns fel var Apple ett av de företag som fick den första APAn (Advance Price Agreement) med den federala skattemyndigheten Internal Revenue Service, IRS.  Internprissättning (transfer pricing) är ingen vetenskap, även om företeelsen ofta hanteras som om det vore det. Det är ett fascinerande arbetsfält och sysselsätter arméer av de skickligaste skatteekonomerna och skattejuristerna. Det är lönsamt att göra rätt och ruinerande att göra fel. Möjligheterna är oändliga.

Att Apple må ha "sparat" miljarder i bolagsskatter beror på det extremt komplicerade amerikanska skattesystemet med specialregler för skatteuppskov för utländska investeringar tillskapade efter påtryckningar från starka lobbyorganisationer i förening med USAs internationellt höga bolagsskattesats (ca 35 procent). Klart att Apple och andra i motsvarande situation ser till att vinsterna - inom  lagens råmärken - hamnar i länder som förstått att höga bolagsskattesatser hindrar investeringar och sysselsättning. Vem tror att avkastningskraven sänks därför att staten vill ha en del av vinsten? Irland är ett föredöme med sina 12,5 procent.

En annan sak är om företag inte följer spelreglerna och än värre om den döljer sina förehavanden med transaktoner genom länder med sekretessregler som föhindrar insyn. Dessbättre har de allra flesta sekretessparadisen på senare år tvingats till avtal om informationsutbyte med OECD-länderna.

Ett bättre sätt att komma åt problemet är att ta bort bolagsskatten.

IRLAND TUFFAR PÅ

Irland har tre svåra år med tuffa åtstramningar framför sig, säger landets finansminister Michael Noonan enligt en artikel i Dagens Industri den 15 december.

I budgeten för 2012 som nyligen godkänts av parlamentet höjs bl.a. momsen med 2 procentenheter.

DÄREMOT HÖJS INTE BOLAGSSKATTEN SOM ÄR 12,5 PROCENT.

Nej varför skulle Irland göra det? Varför försvåra landets återhämtning genom att hindra företagens tillväxt (redan 12,5 procent är 12,5 procent för mycket)? Det är ju företagens vinst (tillväxt) som ger landet tillväxt och välstånd. Varför stöta bort utländskt kapital som vill investera och verka i Irland? Varför höja avkastningskraven och risknivån på irländska investeringar?

Varför över huvud taget beskatta företagens vinster?

GASELLER - I SVERIGE OCH IRLAND

Dagens Industri skriver på ledarplats den 28 september apropå årets Gasellundersökning att

nu är det läge för att förbättra företagsbeskattningen så att det blir förmånligare att växa med eget kapital.

Enkelt.

Ta bort bolagsbeskattningen, som direkt riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten). Det är mycket enklare att avskaffa denna oerhört komplicerade skatteform än att komplicera den ytterligare genom att ge avdrag för (viss del av) vinsten, vilket Företagsskatteutredningen har till uppgift att föreslå. Inte för att göra bolagsskatten lindrigare, utan för att likställa skatteeffekterna av finansiering med eget och lånat kapital.

Varför gå över ån efter vatten?

En skadlig skatteform (den farligaste, enligt Anders Borg) blir ännu mer komplicerad.

På sid 26-27 i papperstidningen finns en artikel om att Irlands väg ut ur krisen är ett starkt näringsliv. Kan något vara mer självklart? Låg bolagsskatt är det främsta vapnet för att locka investerare, skriver tidningen. Lika självklart.

Varför gör vi inte likadant?

IRLAND PÅ VÄG UT UR KRISEN

Jag läser med intresse och glädje den irlänske stockholmsambassadörens artikel i Dagens Industri den 26 februari om att utvecklingen på Irland redan börjat vända.

Irlands ekonomi är liksom Sveriges

till stor del beroende av handel och konkurrenskraften hos exportföretagen. Fast den inhemska efterfrågan har varit svag, har Irlands företagssektor visat en utmärkt återhämtningsförmåga. Exporten höll sig stark även under den svåraste kristiden och är med en rekordtillväxt på 13 procent under slutet av 2010 redo att driva vår ekonomiska återhämtning.

Irlands bolagsbeskattning har varit en väsentlig del av vår ekonomiska utvecklingsstrategi sedna 1950-talet och en central faktor i utvecklingen av den irländska ekonomin. Skattesatsen på 12,5 procent är transparent, rättvis och jämnt fördelad, och alla våra större politiska partier är för att bervara den.

Det är bara att applådera. Men det skulle vara ännu bättre om bolagsskatten avvecklades helt.

IRLANDS BOLAGSSKATT - INGEN ÖVERRASKNING

Dagens Industri citerar den 29 november Barclay´s Capital:

Storleken på paketet var i linje med marknadens förväntningar, men det var bl.a. en sak som stack ut, enligt investmentbanken. Det var att Irlands låga bolagsskattenivå om 12,5 procent lämnades oförändrad.

Ingen överraskning för mig. I det läge som Irland befinner sig i och i den samfällda ambitionen att rädda landets ekonomi, var det så uppenbart att en höjning av bolagsskatten skulle direkt motverka tillfrisknandet.

Förhoppningsvis kan insikten om bolagsskattens skadeverkningar för en tillfriskningsprocess bidra till att skatten sänks även under normala förhållanden i andra länder - helst att den avskaffas helt.

STÖD TILL IRLAND

Anders Borg argumenterar för stöd till Irland. Tomas Östros ställer sig positiv enligt en notis i Dagens Industri den 24 november. Men han har en viktig invändning: den irländska bolagsskatten på "bara" 12,5 procent.

Vi har gett en positiv signal till att sätta igång en låneprocess. Men vad som är viktigt är att vi studerar villkoren närmare. Jag vill att bolagsskatten förs upp till diskussion med övriga länder i EU för att sätta press på Irland. Vi måste ha inflytande när vi är med och lånar ut. Irland har använt bolagsskatten på ett aggressivt sätt gentemot övriga EU-länder. Uppfattningen är utbredd att det inte går att ha den här typen av mycket aggressiv skattepolitik.

Det är sant att Irland har använt bolagsskatten aggressivt. Men sedan 5 år har detta beteende upphört. Nu är bolagsskatten densamma för alla företag i Irland, inte bara utländska företag som opererade mot marknaden utanför Irland (läs EU).

Det är väl inte aggressivt att inte ta ut en skatt? I synnerhet en så idiotisk och kontraproduktiv skatt som bolagsskatten.

Den 23 november skrev DN på sin huvudledare:

På Irland finns det dessutom starkt politiskt stöd – från både höger och vänster – för en bolagsskatt på tolv och en halv procent. Om landet kan lösa sina budgetproblem på annat sätt än genom att höja just den skatten bör inte EU ha synpunkter på det.

Det tycks nu vara klart att Irland får behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Förnuftet tycks ha segrat. Tyskland och Frankrike kan väl sänka sina bolagsskattesatser om de skulle känna konkurrenstrycket för hårt - två stater i Europas centrum med 80 resp 60 miljonder invånare. Jämför Irland i Europas periferi med mindre än 5 miljonder invånare och utan särskilda naturtillgångar.

I Dagens Industri den 25 november skriver Bo Pettersson i en underledare:

Som väntat föreslås dock ingen höjning av den låga bolagsskatten, som har varit så viktig för investeringsklimatet.

Varför drar han - och inga andra heller för den delen - inte någon slutsats av det?

IRLANDS PROBLEM

Peter Wolodarski har skrivit en intressant ledare i DN den 21 november.

För fem år sedan var Irland Europas ekonomiska magnet. Investeringar flödade in i landet och inkomsterna steg snabbt. Under ett besök i huvudstaden Dublin slogs jag av hur många människor som talade polska. De tillhörde arbetskraftsinvandrarna; hundratusentals driftiga européer som lämnat sina hem i öst och sugits upp av den irländska tjänstesektorn, byggindustrin och turistnäringen. Utan dem hade den gröna ön knappast förvandlats från ett land på efterkälken till Europas tigerekonomi.

Så satte den globala finansturbulensen i gång för två år sedan, och Irland drogs med i fallet. Vinster vändes till förluster och det kreditglada banksystemet sjönk ihop som en sufflé.

Vad han - och ingen annan heller tycks det - inte tänker på är att 2005 började de skattefavörer som Irland givit utländska företag som opererat i Irland enbart mot utlandet under förutsättning bl.a. av anställning av irländsk personal att upphöra. De var de skatteregimerna som gjort Irland till Europas ekonomiska magnet och som gjort att landet byggt upp en ekonomi och ett byggnadsbestånd som det inte orkar bära utan dessa konstlade medel.

Until 31 December 2010 profits from manufacturing and certain deemed manufacturing carried on in Ireland are charged to corporation tax at an effective rate of 10%. The ‘10% scheme’ is being phased out in accordance with an agreement reached by the EU commission and Ireland in August 1998 and which was published in the official journal (OJ C 395, 18.12.1998). This relief extends also to:

-Profits of certain service activities carried on at Shannon Airport , effective up to 31 December 2005 for operations approved before 31 May 1998, and effective up to 31 December 2002 for operations approved after 31 May 1998.

-With effect from the date specified in the certificate, to profits of companies certified by the Minister for Finance as providing certain international financial services in the Custom House Docks Area of Dublin, effective up to 31 December 2005 in the case of operation approved up to 31 July 1998, and effective up to 31 December 2002 in the case of operations approved after 31 July 1998.

Ingen försvarar väl illojal skattekonkurrens som de gamla irländska skatteregimerna innebar. Men konkurrens på lika villkor är det inget fel med. Det vore katastrofalt om Irland inte fick ha kvar sin generella bolagsskatt på 12,5 procent. Den gäller för alla företag, inhemska som utländska och oberoende av om de verkar inom eller utom den irländska marknaden. Det är inte konstigt att sufflén sjunker ihop när reglerna tas bort.

Hur kan man vilja tvinga ett land att införa en skatt som riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som skapar landets välstånd: företagens vinstdrivande verksamhet? I synnerhet när landet befinner sig i kris och mer än nånsin behöver ett gynnsamt näringslivsklimat. Vinsten ger tillväxten. Tillväxen är företagens vinster.

Snarast borde landet avskaffa bolagsskatten helt.

På kvällen meddelas det att EU:s finansministrar godkänt Irlands begäran om ekonomisk hjälp. Den tyske finansministern var noga med att påpeka stödet till Irland inte skulle bli villkorslöst. - Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna så att det inte bara handlar om att tillhandahålla finansiering utan också om att säkerställa att problemen blir lösta.

Måtte Irland få behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent.

IRLAND IGEN

Bra Reinfelt. Det är klart att den irländska bolagsskatten "är en fråga för den irländska regeringen och det irländska folket".

MERA IRLAND

Förhandlingar om Irlandskrisen fortsätter. Dagens Industri skriver på ledarsidan att flera länder passar på

att angripa Irlands låga bolagsskatt på 12,5 procent, som av inte minst Frankrike uppfattas snedvrida konkurrensen. För irländarna är en konkurrenskraftig bolagsskatt ett av få hopp om att faktiskt lyckas vända utvecklingen.

DN skriver

Nu driver Berlin på för att Irland ska ta emot hjälp ur EU:s räddningsfond – och höja sin bolagsskatt, som tyskarna länge ansett vara alltför konkurrenskraftig. Men att skrämma bort utländska företagsinvesteringar vore det dummaste Irland kan göra i dagsläget.

Hur kan man vara så korkad när man vill rädda Irlands ekonomi för att hindra att det egna landet dras in i virveln, att man vill försämra Irlands konkurrenskraft? Så kontraproduktivt! En förbättrad konkurrenskraft är ju det enda som kan rädda landet på sikt.

Och hur betydelsefullt är det för Irland att få högre bolagsskatteinkomster? F.n. uppgår skatten till 3,8 mdr €, vilket motsvarar ca 10 procent av landets totala skatteinkomster. Om Irland höjer sin bolagsskattesats och därmed försämrar sin konkurrensförmåga, flyr utländska investorer och minskar beskattningsunderlaget. Google och andra internationella företag, som av produktionstekniska skäl kan lokaliseras var som helst, flyttar till något annat land med ännu lägre bolagsskatt. Det kanske blir mindre bolagsskatteinkomster. För Frankrike utgör bolagsskatten ca 5 procent av de totala skatterna och för Tyskland ynka 1,7 procent (2008). Sänk den egna bolagsskatten i stället, det är ju fråga om småpengar.

IRLANDS BOLAGSSKATT

Irlands bolagsskatt är föredömligt låg, 12,5 procent. Numera gäller den för alla bolag verksamma i Irland och några skatteförmåner för irländska företag verksamma utanför Irland får inte längre förekomma.

Som ett led i förhandlingarna inom EU om stöd till Irland lär enligt en artikel i Dagens Industri den 19 november framför allt Storbritannien, Tyskland, Österrike och Frankrike kräva att Irland höjer sin bolagsskatt. Dessa länder som själva nyligen kommit till insikt om betydelsen av att sänka sina bolagsskatter! Varför skulle de kräva att Irland skulle göra något som direkt motverkar landets nödvändiga återhämtning? Varför skulle den enda aktivitet som skapar landets välstånd bestraffas med en beskattning?

Den irländska regeringen är fast besluten att slå vakt om den låga bolagsskattesatsen, som gjort det möjligt att dra till sig företag.

"Our 12.5 percent corporation tax rate is a vital draw for foreign direct investment and it remains a key component of our industrial policy. It is an aspect of taxation on which the government is not for turning," säger Enterprise Minister Batt O'Keeffe.

Bra! Håll emot bara!

Bulgarien och Cypern har ännu lägre bolagsskatt än Irland, 10 procent. Se tabell längst ner till höger på bloggen

IRLANDS FÖRETAGSBESKATTNING

Irlands reformekonomi är inte problemet och inte heller den låga företagsbeskattningen, skriver SvD i sin ledare den 18 november.

Varför i hela friden skulle en låg företagsbeskattning vara ett problem? Det var kanske bara ironi och jag är överkänslig när det gäller företagsbeskattning.


Dagens Industri citerar den 18 november den irländske finansministern: "Höjda företagsskatter finns inte på kartan". Skönt att höra. Bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Blotta tanken att försvåra för det irländska näringslivet att återhämta sig genom att höja skatten är absurd.

Däremot har Irland kanske sig själv att skylla. Genom att ge utländska företag skattefavörer vid etablering inom vissa frizoner (t.ex. Shannon) under förutsättning bl.a. att anställa irändsk arbetskraft och inte bedriva verksamhet på den irländska marknaden utan bara mot utlandet, blev landet sedan 1990-talet synnerligen intressant för skatteplanerare. Det fanns väl knappast någon finansiell institution som inte gjorde en etablering i Irland.

Irländska staten subventionerade således verksamhet i andra länder men drog själv den ekonomiska nyttan. Sysselsättningen ökade, investeringarna sköt fart och ekonomin blomstrade - på övriga länders bekostnad. EU ingrep och förbjöd detta (illojal skattekonkurrens). Därför har Irlands attraktivitet minskat, och landet står med ett överdimensionerat fastighetsbestånd. Klart att det blir kris i ekonomin.

Däremot har EU inga invändningar mot låga skattesatser i sig, bara de gäller för alla inom ett land (code of conduct).

Den brittiska tidningen The Times rapporterade dock på lördagen att EU-kommissionär Olli Rehn anser det vara ”ett faktum” att den låga irländska bolagsskatten borde höjas för att komma mer i nivå med övriga euroländerna.

Måtte Sverige avstå från galenskaper med nystartzoner som förespeglas i den senaste budgetproppen.