FÅNIGT OM BOLAGSSKATTEN

Per Lindvall tycker i SvD den 25 november att Krister Andersson är fånig när han försvarar varje lands rätt att självt bestämma sina skatteregler. Den enda kritik man kan rikta mot Anderssons inlägg är att han inte framhöll bolagsbeskattningens skadlighet, onödighet och ringa ekonomiska betydelse och rekommenderade att länderna avskaffar beskattningsformen.


Det är inte skatteplaneringen som är skadlig för konkurrensen, som Lindvall skriver. Det är bolagsbeskattningen som är skadlig. Skatter är förvisso, som Lindvall skriver, en nödvändighetsvara, men inte bolagsskatter.


I nätupplagan har artikeln rubriken  Luxemburg förtjänar en hel del kritik; i papperstidningen Fånigt inlägg om skattesatser.

RÄNTEAVDRAGEN

SvD verkar driva kampanj mot ränteavdragen. Maria Ludvigsson talar i ett ledarstick den 14 juli om "generösa ränteavdrag".  Per Lindvall skriver den 16 juli under rubriken "Ränteavdragen borde hänga löst", att "de generösa ränteavdragen" är en viktig förklaring till uppdrivna bostadspriser och ökad skuldsättning. Den 11 juli fick ett antal ekonomer uttala sig i tidningen om önskvärda politiska reformer. En skulle "stegvis och succsessivt avveckla ränteavdraget för att röja undan en form av subventionerat sparande". En annan anser att ränteavdragen bör trappas av och fastighetsskatten gradvis återföras.

Det är inte ränteavdraget som är generöst. Och det är inte avdraget som gör sparandet i form av bostadsägande subvetionerat.

I ett skattesystem som beskattar kapitalavkastning kan inte kapitalanskaffningskostnaden negligeras. Då får man en bruttobeskattning av kapitalavkastning och en kaskadbeskattning. Det är avsaknaden beskattning av den för privatpersoner i allmänhet i särklass största kapitalplaceringsformen - den egna ägda bostaden - som skapar obalansen. I princip borde även avkastningen av andra större privata kapitalvärden beskattas, men de praktiska svårigheterna är för stora.

Ända sedan en- och tvåfamiljsfastigheter började avkastningsbeskattas schablonmässigt på 1950-talet har underbeskattningen av placeringar i fastigheter pågått. Det är närmast obegripligt att avkastningen numera sker endast med en mycket låg kommunal avgift. De verkligt stora fastighetsvärdenda lämnas dessutom helt obeskattade. Det är inte att undra på att villa- och bostadsrättspriser drar i väg.

Avdragsrätten för räntekostnader skulle mycket väl kunna avskaffas. Men då ska också beskattningen av ränteinkomster avskaffas.  Varje räntekostnad motsvaras av en ränteintäkt, och räntebetalningar är därför ingen skattebas. Dessutom torde alla räntekostnader tas av subjekt som har avdragsrätt för räntor, medan en stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt och utlänningar, vilka inte är skattskyldiga i Sverige. Om både ränteavdragsrätten och skatteplikten för ränteinkomster avskaffas försvinner ett skatteproblem, och statens skatteinkomster ökas genom bortfallet av en negativ skattebas.

Det hindrar inte att en skatt tas ut på boende genom en generell fastighetsbeskattning, den urprungligaste av alla skatter och en skatt som det inte går att smita ifrån.

Ett avskaffande av beskattning och avdrag för räntor skulle underlättas av att bolagsbeskattningen avskaffades. Men det är ju bara önskvärt.

ASTRAZENECA OCH AMERIKANSK BOLAGSSKATT

Ett paradoxalt exempel på bolagsbeskattningens effekter erbjuder Pfizers bud på aktierna i AstraZeneca. Amerikanska bolag beskattas inte i USA för vinster i utländska bolag som inte tas hem till USA. Eftersom den formella bolagsskatten i USA är hög (över 35 procent) och skattesatserna i många OECD-länder numera kommit ned på nivåer under 25 procent, blir det mer attraktivt för amerikanska företag att göra investeringar utomlands än hemma. De behöver placera sina utomlands intjänade vinster utomlands. De kan därmed erbjuda högre priser än andra investerare.

Länder med låga skattesatser riskerar därmed att få sina företag uppköpta.

Det är visserligen fördelaktigt att ha ett gynnsamt investeringsklimat och dra till sig utländsk kapital, men med något så artificiellt som bolagsbeskattningen kan konkurrensmöjligheterna manipuleras. Så sker också.

Avskaffa bolagbeskattningen, skadlig och onödig

Patricia Hedelius kommenterar Pfizeers bud på AstraZeneca i SvD den 6 maj. Vad är egentligen hennes slutsats?

Det är nu som de svenska politikerna kan göra en insats. Skattelagstiftningen är inget som går att förändra över en natt. En attraktiv skattelagstiftning hjälper att säkerställa att morgondagens arbetstillfällen stannar i Sverige. Istället för att som nu offras på grund av ett ineffektivt amerikanskt skattesystem.

Det amerikanska skattesystemet är väl knappast ineffektivt - om det är för att bygga upp amerikanska världsföretag. Och hon vill väl inte att den svenska bolagsskatten ska höjas för att göra utländska förvärv mindre lönsamma? Ska vi ha andra skatteregler för forskare än andra?

Per Lindwall spinner vidare på samma tema i SvD den 7 maj.

Nej, det som går att räkna på är i första hand skattefördelarna, där Pfizer dels kan nyttja sina obeskattade vinster som de parkerat på konton i skatteparadis och dels den lägre brittiska bolagsskatten, samt att Storbritannien har börjat konkurrera med Holland i lågskatteklubben för patent- och licensintäkter.

Ja bolagsbeskattningen ställer verkligen till det.

I USA slåss olika intressen för en förändring av bolagsbeskattningen. Hemmaföretagen missgynnas och de internationella gynnas. Alla är medvetna om behovet av en sänkning av skatten, men eftersom en sänkning måste finansieras med borttagande av de internationella företagens fördelar är motståndet starkt.  

Om den amerikanska skattesatsen reducerades rejält, skulle stimulansen till köp av europeiska (framför allt brittiska och irlänska) företag minska. Skillnaden mellan inhemska och internationella företag skulle minska, i sht om de kunde ta hem sina utländska vinster utan beskattning. Så har de flesta utvecklade länder.

Allra bäst vore om både USA och EUs länder avskaffade bolagsskatten helt. Tänk så mycket bättre världen vore utan den.

Tänk så mycket bättre världen vore utan den.