ELSA KUGELBERG I DN

Storföretagen ska inte bestämma hur mycket skatt de betalar, 
tycker Elsa Kugelberg i en ledarartikel i DN den 22 juli. Artikeln kommenteras den 23 juli i SvD av  Janerik Larsson.

Elsa Kugelberg argumenterar i en ledare i DN den 22 juli för att EU ska införa den s.k. CCCTB-skatten. Det är inte en ny skatt, men det är ett nytt sätt att fördela rätten till beskattningen av internationellt verksamma företag. Om alla länder beräknar vinsten på samma sätt, är det – enligt tanken – enkelt att rättvist fördela beskattningsunderlaget mellan berörda länder med hjälp av en överenskommen fördelningsnyckel.

Låter det enkelt? Tja, först måste 28 länder ge upp sin beskattningssuveränitet. Sedan ska de bli överens om hur beskattningsunderlaget (vinsten) ska beräknas. Och så ska länderna komma överens om en fördelningsnyckel. Men det kanske går, om tillräckligt mycket står på spel. Kugelberg tycks tro det, för det skulle enligt henne ”stoppa den kapplöpning mot botten som annars hotar att urholka de europeiska ländernas finanser”.

Då kan det konstateras att bolagsskatterna ”kameralt” sett svarar för enstaka procentandelar av ländernas totala skatter.  Eftersom basen för vinstskatten huvudsakligen är värdet av nettoinvesteringarna i den skattepliktiga delen av näringslivets (dvs. exklusive det offentligas nettoinvesteringar), kan basen i förhållande till BNP (dvs. vad som finns att omfördela genom beskattning mellan samhällets medlemmar) inte bli särskilt stor. I Sverige ligger denna andel av BNP på kanske 10 procent.  Kameralt, eftersom alla kostnader – även skatter – övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Det finns inga andra som betalar. Kan företagen inte övervältra bolagsskatten kommer de på sikt att avvecklas. Sänkta bolagsskatter å andra sidan gör att vinsterna ökas, vilket stimulerar investeringar som ger ökat underlag för inkomstskatter och löneskatter, vilka beskattas. Basen för konsumtionsskatter ökas, och på sikt kommer de ökade investeringarna och vinsterna att ge ökat underlag för beskattning av aktieutdelningar. Så de bortfallna bolagsskatterna kommer att ersättas av andra skatter. I det långa loppet ger bolagsskatterna ingenting netto.

Bolagsbeskattningen är förmodligen ett av mänsklighetens största självbedrägerier. Den sysselsätter arméer av välbetalda konsulter och akademiker. Belastar skattemyndigheter, domstolar och rättsväsenden. Bolagsbeskattningen gynnar ett improduktivt ekonomiskt beteende, eftersom reglerna påverkar företagens dispositioner. Internationellt orsakar den att företagen anpassar sig till olikheterna i ländernas regler. Eftersom det krävs avancerade kunskaper för att genomföra internationell anpassning, är kostnaderna i de individuella fallen mycket höga, vilket gör att endast de största företagen har råd och dessutom sådan verksamhetsvolym som motiverar åtgärderna, som i de individuella fallen ger skattelindringar på mångmiljardbelopp.  Allmänheten bibringas då föreställningen att skattesvinnet är ofattbart stort.  På det lokala planet uppstår betydande konkurrenssnedvridningar. Nationella och lokala företag, som varken har juridiska eller affärsmässiga förutsättningar eller ekonomiska resurser drivs ur marknaden.

Det har i olika sammanhang (t.ex. https://www.oecd.org/ctp/background-brief-inclusive-framework-for-beps-implementation.pdf) beräknats att skattesvinnet p.g.a. att företagens internationella skatteplanering skulle uppgå till mellan 900 och 2 000 miljarder kronor. Världens BNP (värdet av allt som produceras under ett år) för 2017 var enligt IMFs, Världsbankens och FNs olika beräkningar ca 80 tusen miljarder USD. Om skattebortfallet vore 1 000 miljarder SEK, dvs. 100 miljarder USD, motsvarar detta en åttahundradel, eller 0,125 procent av värdet av världens hela produktion; en nästan lika obegripligt liten andel som beloppet är stort i absoluta tal.

Vad som kan verka upphetsande är i själva verket realekonomiskt betydelselöst. Den skatt, som bolagen inte betalar till följd av sin skatteplanering, innebär ingen förlust för världsekonomin. Ingen äter sedlar och mynt. De varor och tjänster som har producerats, har producerats och investerats och konsumerats. De skattebetalningar som uteblivit har "endast" medfört att dispositionen över en avsedd andel av uppkomna resurser i första rummet inte tillkommit stater utan behållits inom företagssfären. Men förlusten är endast kameral, dvs. skatten hamnar inte under rubriken bolagsskatt i nationalräkenskaperna; och är endast temporär.

Beskattningen av företagsvinster - som är det som ger mänskligheten dess bas för sin försörjning  –  innebär, som sagt, en extra kostnad för nyinvesteringar. Företag som gör förluster, dvs. förstör det som redan finns, betalar däremot ingen skatt.

Befria mänskligheten. Avskaffa beskattningen av bolagens vinster.

PENSIONÄRSSKATT

 Janerik Larsson konstaterade i ett inlägg i SvD den 18 september att det inte finns någon särskild pensionärsskatt, vilken ju är alldeles korrekt. Han hävdade att

valrörelsens förmodligen största enskilda lögn var pensionärsskatten. Det var inte bara Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som drev denna myt. Pensionärsorganisationernas ohederlighet nådde oanade höjder och även andra organisationer som borde veta bättre, t ex Skattebetalarna, hängde på.

Samma dag infördes i  SvD på nätet ett genmäle från Sveriges Pensionärsförbund (SPF), där det hävdas att pensionärerna är hårdare beskattade än löntagare, vilket också är riktigt. Men det har ju inte JEL förnekat. Han har bara sagt att det inte finns någon särskild pensionsbeskattning. Genom jobbskatteavdragen hoppades alliansregeringen att stimulera arbetskraftsutbudet, och då är det klart att sådant avdrag inte kan ges för inkomst som inte förutsätter arbetskraftsutbudet. Sen är det en helt annan sak vad man tycker om att pensionärerna beskattas hårdare. För arbetsinkomster har de f.ö. fått förhöjt grundavdrag. Och jobbskatteavdraget är större för pensionärer än för yngre - allt för att stimulera till arbete.
Jag kan förstå att JEL inte gitter svara på genmälet.






Nu är skillnaden inte så stor på grund av att arbetslöner beskattas även hos arbetsgivare i form av allmän löneavgift. Eftersom avgiften är avdragsgill hos arbetsgivaren blir dock den sammanlagda effekten att pensionsinkomst beskattas aningen hårdare än löneinkomst, se här.