Uppdrag granskning den 26 november behandlade finansieringen av sjukhusbygget i Solna. Men för att försätta tittaren i den rätta indignerade stämningen, började programmet med en stackars ambulansförare som inte hann med alla sina uppdrag och hur sjuka och skadade led av att ambulansen inte hann fram i tid. Någon antogs ha tagit ifrån dem deras rättmätiga resurser.
Det bollades med siffror och konstiga transaktioner, och miljoner eller miljarder tycktes ha försvunnit genom fiffiga skatteupplägg. Nya Karolinska angavs kosta 53 miljarder kr att bygga, efter det att Ilija Batljan, f. d. oppositionslandstingsråd i Stockholm, lyckats pressa ner anbudet med några miljarder. I finansieringskonstruktionen ligger att två bolag i Luxemburg lånar ut en halv miljard till 2038 och på det lånet betingar sig en ränta med 9 procent. Sammanlagt ska 1,3 miljarder betalas i ränta. Ränta på ett lån till ett närstående bolag på 9 procent förefaller anmärkningsvärt hög, men åtminstone svenska skattedomstolar har godtagit avdragsrätt för högre räntor än så. Och ca 50 milj. kr. i drygt 25 år blir ca 1,3 miljarder. Nuvärdet är dock betydligt lägre, drygt 700 miljoner kr med en diskonteringsränta på 5 procent. Det är för all del en del pengar det också, men det är bara 1,3 procent av byggnadskostnaderna. Om bolagsskatten antas vara 22 procent som idag, ger avdraget för räntan en skatteminskning av 290 miljoner kr. 0,5 procent av byggkostnaderna! Det var för detta man skulle uppröras av TV-programmet. Batljans insats var kanske värd 10 gånger så mycket.
Sen kan man fundera på varför ett företag, som får pengar från stat/landsting/kommuner för ett uppdrag och utför det så effektivt att det blir pengar över, ska betala tillbaka 22 procent av överskottet. Slarvar det eller slösar på resurserna så det inte blir någon vinst, slipper det.
Tänk om beskattningen av bolagsvinster avskaffades. Då sluppe vi alla komplicerade skattestyrda finansieringsupplägg. Bygget kostar vad det ska kosta. Inga kostnader för skattekonsulter och inga svårbegripliga skattelindringar. Inga upphetsade och upphetsande TV-journalister. Och inga upprörda TV-tittare.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Visar inlägg med etikett Uppdrag granskning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Uppdrag granskning. Visa alla inlägg
lördag 29 november 2014
onsdag 1 maj 2013
FUSK MED ROT
Uppdrag granskning den 1 maj handlade om hur rotsystemet missbrukas. Rotavdrag medges endast för arbetskostnader - inte för kostnader för material eller maskiner. Många hantverkare tycks utnyttja detta system genom att höja arbetsersättningen och sänka materialkostnaden. I ett exempel med installation av värmepump angavs den normala ersättningen till 28 tkr för arbetet och 80 tkr för värmepumpen. Vissa installatörer tar i stället 64 tkr för arbetet och endast 48 tkr för pumpen, vilket t.o.m. understeg hantverkarens inköpskostnad. Arbetskostnadsersättning tas ut med tusen kronor i timmen eller mer mot normala 500-800 kr.
Skatteverkets representanter ansåg sig sakna möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Det ger lagen inte utrymme för, enligt dem.
Programmets viktigaste poäng var nog ifrågasättandet av detta ställningstagande, men Skatteverkets representanter vidhöll. Så är det. Vi kan inget göra. Vi har framhållit detta för finansdepartementet.
Reportrarna pressade bl.a. statssekreteraren i Finansdepartementet, Mikael Lundholm, som nog menade att Skatteverket inte uttömt alla möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Verket har möjlighet att begära specifikation av kostnaderna. Vad var arbetskostnader? Var det rimliga arbetskostnader? Det gjordes också ett visst nummer av att det var så enkelt för företag att få ut pengarna från Skatteverket. Man kunde rekvirera pengarna utan någon detaljerad specifikation av kostnaderna. Statssekreteraren framhöll att det är Skatteverkets sak att formulera blanketter och utreda krav på ersättningar. Ingenting hindrar Skatteverket att begära in underlag för ersättningskraven.
Som gammal skatteverkare häpnar man över verkets flathet. Det må vara att det är svårt att få företagen fällda för skattebrott vid allmän domstol. Men ingenting hindrar Skatteverket att bedöma vad som är rimlig arbetsersättning och vad som är ersättning för material. I synnerhet när materialet är dyrare för företaget än vad det tar ut i ersättning av kunden, samtidigt som arbetsersättningen med råge överskrider vad som är normalt.
En grundläggande princip som då och då åberopas i domar (t.ex. Högsta förvaltningsdomstolen dom den 14 februari 2013, mål nr 941-12) och processinlagor är
Saker och ting ska hanteras efter vad de är och inte efter vad de påstås vara. Självklart.
Skatteverkets representanter ansåg sig sakna möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Det ger lagen inte utrymme för, enligt dem.
Programmets viktigaste poäng var nog ifrågasättandet av detta ställningstagande, men Skatteverkets representanter vidhöll. Så är det. Vi kan inget göra. Vi har framhållit detta för finansdepartementet.
Reportrarna pressade bl.a. statssekreteraren i Finansdepartementet, Mikael Lundholm, som nog menade att Skatteverket inte uttömt alla möjligheter att ifrågasätta prissättningen. Verket har möjlighet att begära specifikation av kostnaderna. Vad var arbetskostnader? Var det rimliga arbetskostnader? Det gjordes också ett visst nummer av att det var så enkelt för företag att få ut pengarna från Skatteverket. Man kunde rekvirera pengarna utan någon detaljerad specifikation av kostnaderna. Statssekreteraren framhöll att det är Skatteverkets sak att formulera blanketter och utreda krav på ersättningar. Ingenting hindrar Skatteverket att begära in underlag för ersättningskraven.
Som gammal skatteverkare häpnar man över verkets flathet. Det må vara att det är svårt att få företagen fällda för skattebrott vid allmän domstol. Men ingenting hindrar Skatteverket att bedöma vad som är rimlig arbetsersättning och vad som är ersättning för material. I synnerhet när materialet är dyrare för företaget än vad det tar ut i ersättning av kunden, samtidigt som arbetsersättningen med råge överskrider vad som är normalt.
En grundläggande princip som då och då åberopas i domar (t.ex. Högsta förvaltningsdomstolen dom den 14 februari 2013, mål nr 941-12) och processinlagor är
att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts (se RÅ 2010 ref. 51 och där anmärkta rättsfall). En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar.
Saker och ting ska hanteras efter vad de är och inte efter vad de påstås vara. Självklart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
