NOBELPALATSET

I SvD den 7 dec skriver Gunnar Lindstedt om planerna på det Nobelpalats som planeras på Blasieholmen i Stockholm.
En internationell arkitekttävling utlystes sommaren 2013 och i våras presenterades det vinnande förslaget. Ett gyllene hus, betydligt större och högre än de ursprungliga planerna. En stor kongresshall för 1 400 personer högst upp hade tillkommit, antalet kvadratmeter hade ökat från 16 000 till 25 000, inklusive ett underjordiskt garage. Av den ytan beräknades själva museets utställningsyta till 3 000 kvadratmeter, mindre än en åttondel. Resten var avsett för restauranger, kontor och konferenslokaler. Priset för huset hade höjts till 1,2 miljarder kronor.
Nu verkar det som finansiärerna börjat få kalla fötter, och stark kritik ha - som alltid med nya byggnader - riktats mot projektet. Det är alldeles för stort - ett monsterbygge, säger en kritiker - och konkurrerar med Nationalmuseum om utrymmet både estetiskt och fysiskt. Man måste riva ett hamnmagasin och det gamla tullhuset från 1876 som ritades av slottsarkitekten Axel Fredrik Nyström.
Det tycks allt mindre självklart att Nobelstiftelsen och dess vd Lars Heikensten verkligen kommer att få sitt Hus – åtminstone det guldglänsande hus som nu planeras.
Det låter hugnesamt.
Använd i stället de lediga ytorna på Blasieholmen för en utbyggnad av Nationalmuseum och flytta placeringen av ett Nobelpalats till Stadion, en märkesbyggnad ungefär lika gammal som Nobelpriset och som idag knappast fyller sin funktion. Det finns redan alldeles för många och betydligt större och mer ändamålsenliga arenor runt Stockholm; Globen, Friends Arena, som dessutom är bättre belägna från trafiksynpunkt.
Om inte Stadion kan utnyttjas plats för ett nytt operahus, kunde Nobelpalatset vara ett gott alternativ. Själva stadionbyggnaden skulle förstås vara kvar som värdig inramning till palatset. Utrymmet innanför murarna är mer än tre gånger så stort som utrymmet på Blasieholmen.

IKEA OPERA

Ska Ingvar Kamprad finansera en ny opera i Stockholm? Det vore onekligen en värdig höjdpunkt i hans karriär. En förebild finns i Köpenhamn där A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til Almene Formaal finansierat den nya Operaen paa Holmen. Risken är att staten - liksom i Köpenhamn - inte har råd att driva verksamheten. Men en donation kan väl också innhålla medel för driften?

Dagens Industri skriver den 15  maj om projektet att bygga ett nytt operahus vid Masthamnen längst ut på Södermalms östra udde. Skulle kunna bli fint. Dock en aning perifert beläget.

Inget kan vara bättre än det nuvarande läget vid Gustav Adolfs Torg. Den nuvarande byggnaden borde kunna byggas till både mot Strömkajen och - framför allt - mot Karl XII:sTorg. Och varför ska restauranger uppta stora volymer av byggnaden? Operakällaren kan man kanske inte flytta på och inte heller Operabaren. Men Café Opera och framför allt Operaterrassens utrymmen kunde väl tillföras Operan. Och sedan en rejäl ombyggnad och renovering av scen och maskineri mm.  Behöver det kosta mer än en helt ny byggnad?

Och skulle inte trapphusen till andra och tredje raderna kunna byggas om? Enorma volymer till ingen nytta, bara ett pinsamt minne från en tid, då radernas publik inte fick gå in via stora trappan. Tredje radens publik fick inte ens gå in från Gustav Adolfs Torg utan från två små dörrar på sidorna.

En mindre förändring som inte kostar något är att införa gratis garderob som på alla andra teatrar. Hur många har dyrbara pälsverk med sig på operan numera? Nu kostar det 30 kr per person att hänga av sig ytterkläderna, så folk börjar ta med sig ytterkläderna in i salongen. Otrevligt, i synnerhet vintertid och vid regn med massa fuktiga kläder. Och garderoberna är ändå för stora för de enstaka personer som nu betjänar besökarna. För dem som önskar bevakning, kan väl det ordnas ändå med en liten garderob på varje våning.

Och vem är författare till de anslag som sitter på herrtoaletterna?  "Observera att urinoarerna inte är papperskorg för snus mm."

Ett annat förslag till läge av en helt ny opera finns här.

VILJA UTAN AVDRAGSRÄTT

Johan Wennström upprörs i SvD den 27 februari med rätta över egendomliga hyresvillkor, som gör att Nationalmuseum helt måste stänga under ett antal år när den nuvarande byggnaden renoveras. Han spinner vidare och förvånas över att tomten intill som varit reserverad för Nationalmuseum inte blivit bebyggd. Jag håller med.

Till slut landar han i den fråga hans artikel nog egentligen handlar om: Avdragsrätt för donationer. Där håller jag inte med. Detta skall inte vara en taxeringsfråga. Taxeringen avser att fastställa underlaget för beskattning efter någon rimlig generell princip. I inga fall medges avdrag för personliga levnadskostnader som inte har med inkomstens förvärvande och bibehållande att göra eller andra personliga intressen.

Wennström refererar till en undersökning där var tredje stockholmare sägs kunna tänka sig att sponsra konst och kultur om de samtidigt får göra avdrag för gåvan. Tror jag det. Som man ropar i skogen får man svar.

Om privata gåvor ska skattesubventioneras, är det betydligt rationellare att de organisationer vilka kvalificerar för subvention får rekvirera ett belopp från staten i relation till summan av de gåvor de fått från privatpersoner. En handfull beslut rörande rejäla belopp att bedöma och kontrollera i stället för hundratusentals yrkanden om avdrag för småbelopp.

För ett företag är frågan mer komplicerad eftersom aktiebolagslagen lägger hinder i vägen. Man får inte hantera andras pengar hur som helst. Och avdragsrätten vid beskattningen är rena lotteriet.

Men stöd gärna ett tillbygge av Nationalmuseum med gåvor. Tomten bakom museet är perfekt. En ny operabyggnad bakom Nationalmuseum, som kulturutskottets vice ordförande Christer Nylander och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt argumenterat för på DN Debatt den 4 januari, får inte plats där. Här är ett bättre förslag.