PENSIONÄRSSKATT

 Janerik Larsson konstaterade i ett inlägg i SvD den 18 september att det inte finns någon särskild pensionärsskatt, vilken ju är alldeles korrekt. Han hävdade att

valrörelsens förmodligen största enskilda lögn var pensionärsskatten. Det var inte bara Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som drev denna myt. Pensionärsorganisationernas ohederlighet nådde oanade höjder och även andra organisationer som borde veta bättre, t ex Skattebetalarna, hängde på.

Samma dag infördes i  SvD på nätet ett genmäle från Sveriges Pensionärsförbund (SPF), där det hävdas att pensionärerna är hårdare beskattade än löntagare, vilket också är riktigt. Men det har ju inte JEL förnekat. Han har bara sagt att det inte finns någon särskild pensionsbeskattning. Genom jobbskatteavdragen hoppades alliansregeringen att stimulera arbetskraftsutbudet, och då är det klart att sådant avdrag inte kan ges för inkomst som inte förutsätter arbetskraftsutbudet. Sen är det en helt annan sak vad man tycker om att pensionärerna beskattas hårdare. För arbetsinkomster har de f.ö. fått förhöjt grundavdrag. Och jobbskatteavdraget är större för pensionärer än för yngre - allt för att stimulera till arbete.
Jag kan förstå att JEL inte gitter svara på genmälet.






Nu är skillnaden inte så stor på grund av att arbetslöner beskattas även hos arbetsgivare i form av allmän löneavgift. Eftersom avgiften är avdragsgill hos arbetsgivaren blir dock den sammanlagda effekten att pensionsinkomst beskattas aningen hårdare än löneinkomst, se här.

STRAFFBESKATTNING?

Straffbeskattning av pensionärer har det inte varit. Som Eva-Lena Ahlqvist konstaterat i sin bok har även pensionärerna fått sänkt skatt.

Men som jag skrivit tidigare har pensionärerna inte lägre skatt än löntagare. Svaleryd/Waldenström räknade fel. Dels räknade de med en för hög procentsats för löneskatten, dels hade de förbisett att löneskatten är avdragsgill för arbetsgivarna, vilket de också medgivit.

SKATT PÅ LÖN OCH SKATT PÅ PENSION

Nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström har genom en artikel i DN den 18 augusti skapat en smula uppståndelse i debatten om pensionärernas beskattning. Enligt deras rapport skulle pensionärerna i själva verket inte beskattas hårdare än löntagare, vilket ju hävdats och bl.a. gett upphov till påståendet om att det införts "straffbeskattning" av pensionärer.

Det sistnämnda påståendet är naturligtvis alldeles felaktigt och bara uttryck för politisk demagogi. Någon särskild skatt på pensioner har varken införts eller höjts. Tvärtom har pensionärerna fått vissa skattereduceringar (SFS 2008:1306 och 2009:1490). Men det har införts skattelättnader för arbetsinkomster genom jobbskatteavdragen, vilka inte kommit pensionärerna till del. Så en relativ förskjutning i skattetrycket till pensionärernas nackdel har det varit.

Enligt Svaleryd/Waldenström har man i den allmänna debatten förbisett att löneinkomster belastas med en särskild skatt, den allmänna löneavgiften (SFS 1994:1920), på 7,49 procent (numera 6,03 procent). Enligt deras beräkningar betalar en löntagare med 14 000 kr i månadslön via sin arbetsgivare en löneavgift på ca 1 250 kr, knappt nio procent av lönen (varför inte 7,49 eller 6,03?). Beloppet är större än de 954 kr som samma löntagare får tillbaka i form av jobbskatteavdrag. Skillnaden syns också på nationell nivå, framhåller de. 2009 var löneavgifterna 87 mdr kr medan jobbskatteavdraget var 66.

Ska man vara noga bör man nog beakta att löneavgiften på 1 250 kr varit avdragsgill för arbetsgivaren, varför kostnaden ska reduceras kraftigt (med 26,3 procent i aktiebolag och ca 50 procent i enskilda företag). Då blir skattebelastningen på pensionsinkomster lite högre än på arbetsinkomster. (På nationell nivå tillkommer en inkomstskatteminskning på kanske 30 mdr kr.)

Efter några inlägg på Ekonomistas blogg under rubriken Myt att pensionärer straffbeskattas (se inläggen fr.o.m. 21 augusti) har Waldenström insett vissa felberäkningar. Dels, förstås, att de inte observerat effekten av avdragsrätten, dels att de beräknat avgiften på ett underlag motsvarande lön + avgift. Det är därför de angivit avgiftskostnaden till knappt 9 procent. Rubriken på deras rapport är därför inte så lyckad. Skattekostnaden för löntagare är inte högre än för pensionärer. (Därmed inte sagt att pensionärer straffbeskattas.)

Sen kan man fråga sig hur fint man kan göra sådana här beräkningar. Kameralt ser det riktigt ut, men vilka effekter har regelskillnaderna i den ekonomiska verkligheten? Man talar ofta om att stimulera näringsverksamhet och företagande genom att sänka arbetsgivaravgifter, men det resonemanget förutsätter att arbetsgivarnas totala lönekostnader går ned, eftersom löntagarna inte omedelbart fyller ut skillnaden genom ökade lönekrav. Men är det någon som tror att löntagarna generellt har avstått från löneökningar, därför att det införts en allmän löneavgift? Det är en kamp om fördelningen av produktionsresultatet, där resultatet i det långa loppet är kulturellt betingat - 20 procent till kapitalet och 80 procent till arbetskraften. Det pendlar fram och tillbaka under skiftande konjunkturbetingelser. Olika elasticiteter påverkar förändringarnas riktning och hastighet.

Men visst. Det finns nog fog för att beakta arbetsgivarens kostnad för den allmänna löneavgiften som en skatt på lönen, även om den inte syns lika tydligt för arbetstagaren som den vanliga löneskatten. Men kostnaden för arbetsgivaren är mindre eftersom den är avdragsgill.

Sen kan man fundera på om det är rimligt att pensionärer (om så är fallet) betalar mer skatt än löntagare. Men det är en politisk fråga. Min ekonomiska övertygelse är att i det läge som rått har det varit nyttigt att öka arbetsutbudet genom skattereduktioner som riktat sig direkt och uteslutande mot den arbetande befolkningen.