CARRIED INTEREST SKALL INTE RÄKNAS SOM SKATTEFRI KAPITALVINST. SKATTEVERKET VANN FÖRSTA RONDEN OM BESKATTNING AV RISKKAPITALFONDER.

Skatterättsnämnden (SRN) meddelade den 2 juli 2013 förhandsbesked rörande beskattning av s.k. carried interest i riskkapitalfonder. Riskkapitalisterna har hävdat att inkomsten ska betraktas som kapitalvinst från de sålda aktierna, och eftersom aktieinnehaven typiskt sett  är av sådan karaktär att kapitalvinst är skattefri ska ersättningen vara skattefri.

Skatteverket (SkV) har däremot hävdat att den andel av kapitalvinsten som inte motsvarar (dvs överstiger) den proportionella andelen av det av riskkapitalisterna tillskjutna kapitalet ska betraktas som ersättning för prestation och därför vara skattepliktigt.

SRN biträdde den uppfattning som SkV hävdat och ansåg beloppet skattepliktigt. SRN var dock inte enig. Två ledamöter kom till samma resultat som majoriteten men hade en annan motivering. En ledamot ansåg att beloppet var skattefritt.

Med tanke på den uppmärksamhet och de magnifika beloppen som frågan rör sig om är det en aning förvånande att förhandsbeskedet ännu inte observerats i pressen. Nu är förhandsbeskedet inte enhälligt och det har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), så sista ordet är inte sagt ännu. Det är dock troligt att HFD med förtur avgör ärendet, kanske redan före årets slut.

SvD

FÖRSLAG OM BESKATTNING AV SÄRSKILD VINSTANDEL (CARRIED INTEREST) I RISKKAPITALFÖRETAG

I en promemoria föreslår Finansdepartementet en beskattningsordning
för delägare i kapitalföretag som har rätt till särskild vinstandel vid en
riskkapitalfonds avyttring av andelar i ett portföljföretag. Beskattning av utdelning och kapitalvinst ska ske dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital.

Förslaget innebär att en beskattningsordning som liknar den för fåmansföretagsägare införs för sådana personer.

Utdelning och kapitalvinst på andelar i ett kapitalföretag ska beskattas dels i inkomstslaget tjänst, dels i inkomstslaget kapital. Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp i utdelning än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. Kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp för avyttringsåret. Utdelning och kapitalvinst utöver vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Lagförslaget kan tyckas enkelt, men blir lagtextmässigt synnerligen komplicerat och omfattande. I inkomstskattelagen införs ett nytt kapitel, 57a, med 20 paragrafer och i övrigt ändras eller införs drygt 40 paragrafer i IL. Därtill kommer ett antal paragrafer i kringliggande lagar.

Nuvarande lagstiftning har inte beaktat eller förutsett de framgångar som operatörerna av riskkapitalföretag har uppnått. Beskattning enligt kapitalvinstreglena har ansetts acceptabla även om "aktieförädlingsverksamhet" varit arbetskrävande och framgångsrik om den bedrivits på mer privat basis med operatörerernas egna kapitalinsatser. Verksamhet bedriven på i princip samma sätt men med externa kapitalinsatser, som också givit affärerna en avsevärd hävstångseffekt, har blivit extrema ekonomiska framgångar för operatörerna. Skattemyndigherna har försökt beskatta verksamheten som yrkesmässig och framställt yrkanden om beskattning av tjänst (lön) som för vissa personer skulle innebära ytterligare skatt på hundratals miljoner kronor och dessutom krav på sociala avgifter från operatörsföretagen.

Det politiska trycket har blivit för stort och Regeringen har alltså nu föreslagit lagändringar. Lagstiftningen har blivit extremt komplicerad (och det är svårt att se att den inte måste bli det) trots att den gäller ett mycket snävt begränsat rättsområde och torde beröra högst något hundratal personer. Flera nya begreppsdefinitioner har måst införas, som kapitalföretag, riskkapitalfond och portföljföretag.

Förslaget liknar det som branschen själv har förordat för att få slut på den ovisshet som uppkommmit sedan Skatteverket börjat driva processer i domstolarna om hur riskkapitalisterna ska beskattas. Eftersom, i vart fall hittills, resultatet varit sådant att riskkapitalisternas inkomster överstiger vanliga lönenivåer många gånger om, innebär lagändringen inte något mer dramatisk förändring.

Genom att Finansdepartementet funnit det nödvändigt att ingripa med lagstiftning, får domstolarna det delikata uppdraget att ta ställning till räckvidden av nuvarande lagstiftning. Skulle de finna att nuvarande lagstiftning gör det möjligt att beskatta riskkapitalisterna på det sätt Skatteverket yrkar, skulle lagstiftningen innebära en dramatisk förbättring av deras skattesituation.


Det borde inte vara omöjligt för domstolarna att - liksom fallet är med handel med värdepapper - finna att verksamhet, som normalt beskattas som inkomst av kapital, beroende på omständigheterna kan anses yrkesmässigt bedriven och därmed beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller, i förekommande fall, som utslag av en anställningsinkomst. Det sätt som riskkapitalverksamhet i vissa fall bedrivits i stor skala och i upprepade omgångar och med omfattande finansiering av externa intresssenter skulle kunna vara ett sådant utpräglat fall där praxis borde kunna ta en sådan inställning. Men sannolikt kommer domstolarna att ta departementets agerande till intäkt för att Skatteverket inte har grund för sina yrkanden.

Den 11 april tas förslaget tillbaks. Pinsam felbedömning. Nu får vi vänta på utgången i processerna.
DI
SvD
SvD
DN
SvD
SvD
DN

RACE TO THE BOTTOM

AP-fondernas placeringsmodell har enligt Per Lindvall i SvD den 25 juli varit ett fiasko.

I regeringens senaste utvärdering av AP-fonderna anses deras ”underleverans” kunna lösas med en större andel ”alternativa” investeringar. Med det avses normalt riskkapitalfonder, hedgefonder, råvaror och kanske ”strukturerade” produkter. Det är naturligtvis möjligt, men sannolikheten för att det går snett på nytt är hög.

Enligt Lindvall förklaras riskkapitalfondernas goda avkastning bl.a. av att fonderna haft hög belåning, perioder av låga räntor samt varit extremt duktiga på att utnyttja skatteparadis för att undvika skatt. Rimligtvis borde fondernas investeringar stötta ett system som accepterar och stöttar givna skatteregler, och inte driva på ett skattemässigt ”race to the bottom”, tycker Lindvall.

Vad innebär detta? Skall företag/riskkapitalfonder inte finansiera sig genom skuldsättning? Om en fond för att öka sina avkastningsmöjligheter kan övertyga en kreditgivare att mot ränta ta på sig en särskild risk för att finansiera fonden, ska den då avstå? Ska den ta på sig en högre beskattning än som följer av befintliga regler? Hur ska det göra för att "stötta" ett skattesystem?

Lindvall tycker att AP-fonderna borde finansiera utbyggnad och underhåll av järnvägsnätet. Det är kanske ett bra alternativ. Även om utlåning till eller placering i riskkapitalfonder kan ge högre avkastning och därmed garantera högre pensioner, är det kanske för riskabelt.

Det kan vara skäl nog. Att riskkapitalfonderna följer gällande regelsystem, även om det leder till sänkt skattebelastning för de företag fonderna investerar i, är ett dåligt skäl för AP-fonderna att avstå från investeringar i riskkapitalfonder.

Bäst vore att eliminera den fördel som god kännedom om internationell företagsbeskattning ger. Det pågår en successiv reduktion av bolagsskatterna över hela världen. Ett race to the bottom vore bara välgörande. En skadlig, onödig och komplicerad belastning på företagsamheten skulle försvinna.

Avskaffa bolagsbeskattningen.