VÅRDBOLAG BIDRAR TILL VÄLFÄRD

Jacob Bursell skriver i SvD den 22 juli om riskkapitalbolagen och vårdbolag som skulle vägra att bidra till välfärd. Bidraget till den svenska välfärden påstås vara minimalt, trots att många av bolagen har sin livsluft i bidrag från skattebetalarna i form av skolpengar och i vårdvalsbidrag.

Vad är det för trams? Bidraget till den svenska välfärden, är värdet av vad som produceras, vare sig detta sker i offentlig eller privat regi. Om resursförbrukningen är mindre och resultatet är bättre i privat än offentlig regi, är det till fördel för det svenska folkhushållet att verksamheten sker i privat regi. I annat fall är det bättre om det sker genom offentlig produktion.

Riskkapitalföretagen och de av dem ägda företagen betalar låga skatter trots höga vinster. Skattebasen eroderas genom räntebetalningar från svenska företag till utländska företag som inte beskattas för mottagna belopp. Detta tycks uppröra Bursell och många andra.

Bursell verkar tro att bidrag till välfärden är skattebetalning, eller att välfärd är offentliga tjänster som inte betalas individuellt av medborgarna.

Vad är det nu för skattebetalningar som undgått staten? Bolagsskatterna är helt obetydliga; de utgör endast 5-7 procent av de totala skatterna och avgifterna. Den offentliga välfärden är inte på något sätt hotad av uteblivna bolagsskatter; inte heller den välfärd som skapas genom privatägda företag, riskkapitalägda eller andra. Snarast tvärtom. Intresset för finansiering av företagsamhet – både inom industri och handel liksom inom produktion av sjukvård och utbildning – beror på förväntad avkastning. Tillkommer skattekostnader kommer intresset att minska.

En annan sak är om övernormala vinster uppkommer på grund av att den offentliga kontrollen över verksamheten är bristfällig och/eller verksamheten bedrivs på ett undermåligt sätt eller till för höga ersättningar av offentliga medel. Då måste upphandlingen förbättras och/eller kontrollen skärpas. Men tänk om det är så att produktionen i offentlig regi varit lika katastrofalt undermålig som den i riskkapitalregi är effektiv!

Problemet – om det nu är ett sådant – kan enklast och bäst lösas genom att bolagsskatten avskaffas eller att åtminstone skattesatserna sänks rejält. Då kommer inte några räntebetalningar att ske (av skatteplaneringsskäl) till utländska företag med högre skattesats än i Sverige. Lönsamheten för företag bedrivna i Sverige kommer att höjas och administrationen av den helt onödiga bolagsskatten upphör och förutsättningarna för svensk företagsamhet underlättas.

Genom att undvika bolagsskatten har riskkapitalbolagen möjlighet att konkurrera med produktionen av vård och utbildning. Sådan produktion bedriven i offentlig regi är nämligen befriad från skatt.

Ta bort bolagsskatten så försvinner det problem som Bursell tror föreligga.