För fem år sedan var Irland Europas ekonomiska magnet. Investeringar flödade in i landet och inkomsterna steg snabbt. Under ett besök i huvudstaden Dublin slogs jag av hur många människor som talade polska. De tillhörde arbetskraftsinvandrarna; hundratusentals driftiga européer som lämnat sina hem i öst och sugits upp av den irländska tjänstesektorn, byggindustrin och turistnäringen. Utan dem hade den gröna ön knappast förvandlats från ett land på efterkälken till Europas tigerekonomi.
Så satte den globala finansturbulensen i gång för två år sedan, och Irland drogs med i fallet. Vinster vändes till förluster och det kreditglada banksystemet sjönk ihop som en sufflé.
Vad han - och ingen annan heller tycks det - inte tänker på är att 2005 började de skattefavörer som Irland givit utländska företag som opererat i Irland enbart mot utlandet under förutsättning bl.a. av anställning av irländsk personal att upphöra. De var de skatteregimerna som gjort Irland till Europas ekonomiska magnet och som gjort att landet byggt upp en ekonomi och ett byggnadsbestånd som det inte orkar bära utan dessa konstlade medel.
Until 31 December 2010 profits from manufacturing and certain deemed manufacturing carried on in Ireland are charged to corporation tax at an effective rate of 10%. The ‘10% scheme’ is being phased out in accordance with an agreement reached by the EU commission and Ireland in August 1998 and which was published in the official journal (OJ C 395, 18.12.1998). This relief extends also to:
-Profits of certain service activities carried on at Shannon Airport , effective up to 31 December 2005 for operations approved before 31 May 1998, and effective up to 31 December 2002 for operations approved after 31 May 1998.
-With effect from the date specified in the certificate, to profits of companies certified by the Minister for Finance as providing certain international financial services in the Custom House Docks Area of Dublin, effective up to 31 December 2005 in the case of operation approved up to 31 July 1998, and effective up to 31 December 2002 in the case of operations approved after 31 July 1998.
Ingen försvarar väl illojal skattekonkurrens som de gamla irländska skatteregimerna innebar. Men konkurrens på lika villkor är det inget fel med. Det vore katastrofalt om Irland inte fick ha kvar sin generella bolagsskatt på 12,5 procent. Den gäller för alla företag, inhemska som utländska och oberoende av om de verkar inom eller utom den irländska marknaden. Det är inte konstigt att sufflén sjunker ihop när reglerna tas bort.
Hur kan man vilja tvinga ett land att införa en skatt som riktar sig direkt och uteslutande mot den aktivitet som skapar landets välstånd: företagens vinstdrivande verksamhet? I synnerhet när landet befinner sig i kris och mer än nånsin behöver ett gynnsamt näringslivsklimat. Vinsten ger tillväxten. Tillväxen är företagens vinster.
Snarast borde landet avskaffa bolagsskatten helt.
På kvällen meddelas det att EU:s finansministrar godkänt Irlands begäran om ekonomisk hjälp. Den tyske finansministern var noga med att påpeka stödet till Irland inte skulle bli villkorslöst. - Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna så att det inte bara handlar om att tillhandahålla finansiering utan också om att säkerställa att problemen blir lösta.
Måtte Irland få behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar