onsdag 11 oktober 2017

DEN MISSRIKTADE JAKTEN PÅ BOLAGSSKATTEN

SvD Näringsliv har den 11 oktober ett uppslag med tre artiklar med det gemensamma innehållet företagsbeskattning, enkannerligen beskattningen av de internationella IT-företagen.
Malin Ekman skriver om att EU måste "ta greppet om världens teknikjättar", underförstått försöka beskatta dem.
Johan Carlström skriver om EU-kommissionären Pierre Moscovicis ambitioner att beskatta den digitala ekonomins företag. En tanke är att beskatta efter omsättning i stället vinst.
Mikael Törnwall skriver om problemen med delningsekonomins företag, Uber och Airbnb.

Problemen med att komma åt storföretagens vinster för beskattning ökar, när möjligheterna att agera i flera länder förbättras. Gamla begrepp från 1900-talets början som bär upp bolagsbeskattningen, t.ex. "fast driftställe" (permanent establishment) som förutsättning för beskattning inom viss jurisdiktion har blivit obsoleta. Vad gäller IT-företagen och de handelsföretag som agerar via internet har begreppet blivit helt oanvändbart, eftersom det inte går att avgöra var en verksamhet som agerar via nätet är belägen.

Delningsekonomins problem är något annorlunda: Här är det möjligheten för privatpersoner att tjäna pengar genom att utan att bedriva formell näringsverksamhet ändå kunna försörja sig helt eller delvis genom att med IT-tekniken stå i omedelbar kontakt med en anonym kundkrets.

Beskattningen av företagens vinster har därigenom blivit - inte bara destruktiv och irrationell - helt otidsenlig. Hur länge ska staterna fortsätta den hopplösa jakten på denna skatt, vars bas knappast kan bli större än 10-15 procent av en hel nations BNP, men som drar stora resurser i form av högkvalificerad arbetskraft och som drabbar själva tillväxten? Obegripligt.

Det finns inget annat än individer att beskatta. Det är bara individer som kan tvingas avstå från en del av sitt bidrag till skapandet av nya värden  - företag övervältrar sina kostnader på individer.

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, varnar i Dagens Industri den 4 oktober för Moscovicis och vissa EU-länders ansträngningar att hitta nya beskattningsformer för IT-företagen såsom "utjämningsskatt” och beskattning på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. Sverige skulle förlora beskattningsunderlag genom att utveckling och produktion inte längre skulle grunda beskattningsrätt. Företagen skulle flytta till marknaderna - det gäller ju att ha sina kostnader i de länder där skatten är högst. Eftersom den högre utländska skatten då skulle komma att avräknas från den lägre svenska skatten, skulle kanske hela den svenska bolagsskatten elimineras. Det vore ju en god anledning att helt avskaffa den svenska bolagsskatten. Det svenska näringslivet skulle besparas ett gissel.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 9 oktober 2017

O & B 9

Sparka, peta, såga och rysare.
När blev någon senast avskedad eller uppsagd eller utesluten? När blev ett förslag avvisat eller underkänt?
Har något val eller instundande händelse varit ovisst eller spännande de senaste åren?

O&B 8

torsdag 5 oktober 2017

EU MOT IRLAND I EU-DOMSTOLEN

SvD skriver den 4 oktober att EU-kommissionen beslutat att dra Irland inför EU-domstolen, för att landet inte agerat tillräckligt kraftfullt för att kräva in de 13 miljarder euro, som kommissionen i ett beslut i augusti 2016 anser att landet givit Apple i otillåtet statsstöd. Formellt är det inte en skattefråga, men statsstödet anses lämnat genom att Irlands skatteregler medger att företagsinkomster slussas till lågskatteländer genom vad som populärt kallas double Irish. Skatteupplägget avskaffades fr.o.m. 2015 men får tillämpas till 2020 av företag som hade konstruktionen när den avskaffades.

Hur kan man komma på en så korkad ordning som att beskatta företags vinster? Vill man att företags ska göra förlust, dvs förstöra det som redan finns? Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

fredag 29 september 2017

BOLAGSSKATTERNA SÄNKS I USA OCH FRANKRIKE

USA står inför den största skattereformen sedan Ronald Reagans på 1980-talet, trumpetar Donald Trump. Dagens bolagsskattesats på 35 procent ska ner till 15 eller åtminstone 20 procent. Därmed intar Frankrike toppen i bolagsskatteligan med 34 procent. Men i sitt budgetförslag den 27 september föreslår Emmanuel Macron en sänkning till 25 procent till 2022. Han kommer nog att behöva att ändra sig före dess, eftersom Frankrike inte kan ha högre bolagsskattesats än omvärlden. Dessvärre reagerar han med idén med tvingande högsta/lägsta skattenivåer inom EU och en gemensam bolagsskatt inom EU före 2020. Bevare oss väl!

måndag 25 september 2017

NYA SKATTEREGLER FÖR FÖRETAGSSEKTORN

Idag går tiden för yttrande över departementspromemorian Nya skatteregler för företagssektorn ut. Promemorian baseras på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40.
Mitt yttrande finns här.
SvD

onsdag 6 september 2017

AVDRAGSRÄTT FÖR FACKAVGIFTER

Avdragsrätten för fackföreningsavgiften återinförs från juli 2018, enligt ett förslag som aviseras i höstbudgeten, skriver SvD den 6 september.
Enligt LO är det framför allt en rättvisefråga, eftersom arbetsgivarna kan göra skatteavdrag för att vara med i en arbetsgivarorganisation.
Jonas Sjöstedt säger att arbetsgivare hela tiden har haft avdragsrätt för avgifter till sina organisationer, så enligt honom uppstod orättvisa när fackmedlemmarnas avdragsrätt försvann.

Det är bara det att den ersättning som arbetsgivarna får är skattepliktig, medan "ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör" är skattefri enligt 11 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Arbetstagares konfliktersättning skulle bli den enda skattefria inkomsten som det går att förvärva med avdragsrätt.

Men skattefriheten för arbetstagares konfliktersättning kanske tas bort, så att det blir rättvisa.
Vi får se när budgeten blir offentlig.

Det var ju meningen att skillnaden mellan löntagares och pensionärers beskattning skulle avskaffas. Med avdragsrätten för fackavgifter tillskapas en ny skillnad till löntagarnas fördel. I vart fall för dem som är fackanslutna.

måndag 4 september 2017

BOSTADSBRIST?

I fjol gjorde jag två inlägg om den s.k. bostadsbristen. I brist på bättre antog jag att en lägenhet i ett flerfamiljshus dimensioneras i genomsnitt för 2 personer och en småhus för 4 personer. Jag kunde då med stöd av SCBs bostadsstatistik uppskatta att det befintliga bostadsbeståndet 2014 borde ge husrum för 12,8 miljoner människor. Jag räknade då inte med det bostadsbestånd som avser specialbostäder, 0,2 milj. (studentlägenhet och äldreboenden), och fritidshus, 0,6 milj. (varav många säkerligen är användbara som åretruntbostäder). Sverige hade 2014 knappt10 miljoner innevånare.

Enligt statistiken för 2016, som nu är tillgänglig på nätet, har bostadsbeståndet ökat med ca 110 tusen lägenheter. Det finns 2,053 miljoner småhus och 2,423 miljoner lägenheter i flerfamiljshus. Numera finns även uppgifter om lägenhetsstorlek, och man kan se att är fördelningen mellan storleksklasserna är tämligen konstant. För en lägenhet i småhus ligger medianstorleken på ungefär 120 m2 och för en lägenhet i flerfamiljshus på ca 70 m2. Fördelningen följer normalkurvan, varför man kan räkna med en genomsnittlig storlek på 120 m2 för en villa och 70 m2 för en lägenhet i flerfamiljshus. Det förefaller inte som 120 m2 är särskilt lite för 4 personer och 70 m2 för 2. Befolkningen har ökat med 250 tusen personer till 10 miljoner 2016.

Räknat på samma sätt som jag tidigare gjorde för 2014 borde bostadsbeståndet förslå till (4 * 2,1) + (2 *2,4) =13,2 miljoner människor. Om man räknar med att en genomsnittsvilla är dimensionerad för 5 personer och en normallägenhet för 3, skulle det finnas utrymme för 17,7 miljoner. Därtill kommer studentbostäder och äldreboende samt fritidshus.

Hur många lägenheter står tomma?