tisdag 5 december 2017

EU:S LISTA PÅ ICKE SAMARBETSVILLIGA LÄNDER

I kampen mot skatteflykt har EU den 5 december publicerat en lista på länder som inte är samarbetsvilliga. Inga EU-stater finns med. Det är svårt att se att de i praktiken skulle kunna undandra sig ansvar för att dölja förhållanden som kan vara ett led i skattefusk. Enligt  SvD har Oxfam som väntat kritiserat att Holland, Luxemburg, Malta och Irland inte tagits med. Oxfam tror ju att företagens vinster undgår beskattning till fantasibelopp, genom att deras inkomster dirigeras till stater med låga skatter. I själva verket är det fråga om att rädda så stora delar av vinsterna från framför allt amerikansk bolagsskatt på 35 procent. Genom att parkera vinsterna i utländska dotterbolag kan de skjuta beskattningen framför sig. Tids nog måste inkomsterna tas hem och då sker beskattning. Det kanske blir ändring på det amerikanska beteendet om den stora skattereformen drivs igenom och den amerikanska bolagsskatten kommer ner på 22 procent, dvs i nivå med skattesatserna i många västeuropeiska stater. Frankrike, Tyskland och Belgien med skattesatser över 30 procent kommer nog snart att tvingas följa efter.
Tänk om världen kunde befria sig från beskattningen av företagsvinster. Vilken vinst för mänskligheten.

torsdag 30 november 2017

NYA SKATTEREGLER LEDER TILL FÄRRE NYA HYRESRÄTTER


På sidan 6 i SvD den 30 november hänvisar tidningen till en debattartikel i tidningens nätupplaga: Nya skatteregler ger färre hyresrätter.

Den som kastar sig över artikeln blir dock besviken. Den argumenterar vältaligt mot en planerad skatteändring, som mycket väl kan antas leda till de konsekvenser debattörerna varnar för. Men det framgår inte vilka förändringar som planeras eller varför det sker.

Så här är det.

Dels pågår sedan några år en inhemsk process för reformeringav skattesystemet för företag. Bl.a. anses skillnaden mellan finansieringskostnaderna med eget och lånat kapital olämplig. Det anses att eftersom räntekostnader är avdragsgilla är lånat kapital favoriserat jämfört med eget kapital, vilket leder till en osund eller oönskad lånefinansiering. Dels pågår det inom OECD och EU en process för att stävja internationell skatteplanering under beteckningen BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). En av BEPS-projektets rekommendationer avser begränsning av avdragsrätt för räntor. Den 12 juli 2016 antog EU-rådet ett direktiv att införa vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland den om ränteavdragsbegränsningar. Medlemsstaterna ska införa en generell begränsning av avdrag för nettoränteutgifter baserad på måttet EBITDA. Avdrag får göras med 30 procent av EBITDA. Det är också möjligt att välja EBIT med en procentsats som motsvarar den som gäller för EBITDA-måttet. Regeln ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2018 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2019. Striktare regler får införas, t.ex. för att skydda skattebasen eller för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital.

Det är dessa föreslagna regler som hotar bl.a. de branscher som debattörerna företräder. Men inte bara hyresmarknaden utan hela fastighetsmarknaden. Den karaktäriseras – på goda ekonomiska grunder – av mycket hög skuldsättning, eftersom den avser en mer än hundraårig ”produktionsapparat”. Men det är värre än så; det hotar hela näringslivet (utom skattekonsultsbranschen). Som anförts får striktare regler införas. OECD har tänkt sig att reglerna ska träffa endast de riktigt stora internationella företagen. EU har därför satt en gräns för när reglerna ska tillämpas till 3 miljoner euro, alltså cirka 25 miljoner kr. Finansdepartementet föreslår att gränsen sätts vid 100 000 kr! Inga andra länder är i närheten av den nivån i sina implementeringar. Direktivet anger begränsningen till 30 procent av EBITDA, regeringen föreslår 35 procent, alternativt 25 procent av det mindre måttet EBIT. Naturligtvis tillkommer en rad bestämmelser för att definiera räntekostnadsbegreppet samt att hantera problem i samverkande företag och framtida avdrag för förluster som fastnat i beloppsspärren. Konsultkåren jublar.

Skälet till att lånekapitalet är favoriserat inte är att räntekostnaderna är avdragsgilla, utan att kostnaderna för det egna kapitalet inte är det. Ett betydligt enklare sätt att uppnå  just det som finansdepartementets vill uppnå,  är att avskaffa bolagsbeskattningen.  Då skulle dessutom en rad skadliga effekter av bolagsbeskattningen försvinna. Se artikel i Svensk Skattetidning 2017 sid163.

torsdag 16 november 2017

PARADISLÄCKAN 2

Debattartikel i Dagens Industri den 10 november.

Om 200 stater skulle ha avtal  med varandra, funnes det 19.900 avtal.

måndag 13 november 2017

SKATTEPOLITIK

Det är märkvärdigt. Just när det stormar som mest kring skatteflykt och skatteplanering med komplicerade bolagsstrukturer i skatteparadis, presenteras förslagen till skattereform - men inte ett ord om bolagsbeskattningen. Bara lägre inkomstskatt, ett sjätte jobbskatteavdrag, lägre kapitalbeskattning, mera miljöbeskattning, höjd moms. Magdalena Andersson tycker inte att beskattningen på arbete är för hög. Ekonomkåren vill att fastighetsbeskattningen höjs.
Inte ett ord om det som upprört opinionen - skatteplaneringen inom bolagssektorn.
Det ligger trots allt en logik i det. Bolagsbeskattningen är statsfinansiellt betydelselös och berör inte gemene man. Ändå - eller kanske just därför - vore det så enkelt att komma till rätta med det som upprör mest - storföretagens internationella skatteplanering. Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet.

SvD

måndag 6 november 2017

PARADISLÄCKAN

Medierna svämmar över av indignation mot den skatteflykt som avslöjats i dagarna och som kallas Paradisläckan. Ordföranden för Svenskt Näringsliv, Leif Östling, är en av dem som hängts ut. Han har gjort uttalanden som han säkert har ångrar. Vad han gjort är att samla upp en del av sitt kapital i ett maltesiskt bolag. Så får inte en svensk göra enligt folkdomstolen. Hur bolaget beskattas för avkastningen av kapitalet är oklart, men den formella bolagsskattesatsen i Malta är 35 procent, att jämföra med Sveriges 22 procent. OCH HAN KAN INTE FÅ UT BOLAGETS MEDEL UTAN BESKATTNING, vilket aldrig nämns i rapporterna.
Google, Nike och Facebook uppges också har undvikit skatt, förmodligen genom transaktioner med irländska bolag. Allt helt i onödan, om världen insett bolagsbeskattningens idioti. Utan bolagsbeskattning ingen bolagsskatteflykt och inga välgödda skattekonsulter, ingen mastodontisk skattebyråkrati och konkurrenssnedvridning. Men en större skattebas för löner och utdelade vinster skulle ta igen förlusten av bolagsskattemedel. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter?   Bolagsbeskattningen är endast en dyrbar förskottsbeskattning av löner och utdelningar.
Facebook lär ha fått 139 miljoner kronor i etableringsstöd för en serverhall i Luleå. Varför punga ut 139 miljoner kr för att få osäkra framtida skatteinkomster? Enligt en artikel i SvD "ser Facebook aktivt till att skattepengar inte når den svenska skattkassan", så det blir kanske inga skatteinkomster alls. Utan bolagsbeskattning skulle en etablering - om de affärsmässiga förutsättningarna föreligger - vara gynnsammare än i andra länder som ännu inte förstått poängen med att avskaffa bolagsbeskattningen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD, SvD
SvD
DI
Bertil Hult och språkreseföretaget EF figurerar, förstås. Det vore väl konstigt om ett extremt framgångsrikt företag verksamt i 116 länder med över 40 tusen anställda inte skulle anpassa sig till internationella skattevillkor. Varför skulle det strukturera sig så att det betalar så mycket skatt som möjligt? Och vilket land skulle gynnas? "I bara en bolagsstruktur, via Luxemburg och Malta, har Bertil Hult personligen på tre år tagit ut 300 miljoner kronor i vinstutdelning", skriver SvD. Tänk om bolagen hade skattat bort en stor del av sina vinster i de länder de bedrivit verksamhet; då hade det blivit lägre utdelningar och lägre skatt för Sverige. Hade det varit bättre?
Återigen. Ta bort bolagsbeskattningen så försvinner problemet och företagsetableringar attraheras av affärsmässiga skäl.

Ola Westerberg skriver i SvD den 8 november att skatteflykt berövar Sverige på 40 miljarder kronor varje år, eller åtminstone 90 procent därav. Bara det skulle motsvara mer än trettio procent av de bolagsskatter som faktiskt betalas. En Gabriel Zucman, professor i ekonomi i Berkely, åberopas. Ja, tror man, som sägs i artikeln, att man kan slå fast att företag har en global vinst på 50 miljarder dollar och 1 procent av vinsten dras in i Sverige, så kan man tycka att skatt på denna procent ska betalas i Sverige. "Med ett sådant system löser man problemet med skatteundandragandet fullständigt." Man kan undra i vilken verklighet Zucman befinner sig. Vilket land ska avgöra den globala vinsten? Vilket land ska avgöra i vilka länder och i vilka andelar vinsten dragits in? "Lösningen är inte en kapplöpning mot botten", säger Zucman. Jo, det är just vad det är. Utan bolagsskatt löser man problemet med det skatteundandragandet fullständigt. Det är bara individer som kan avstå konsumtionsutrymme. Det är bara individer som själva bekostar sin skatt. Bolagsbeskattningen är meningslös och destruktiv. Däremot  kan allt som betalas ut till individer från bolag - även det som bolaget inte behövt betala i bolagsskatt - beskattas.  

onsdag 1 november 2017

AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Här är två artiklar av insiktsfulla personer.
Cut the corporate tax to zero
End the corporate tax


Tänk att det ska vara så omöjligt att förstå. Tänk att världen så länge lurats att beskatta bolagsvinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 11 oktober 2017

DEN MISSRIKTADE JAKTEN PÅ BOLAGSSKATTEN

SvD Näringsliv har den 11 oktober ett uppslag med tre artiklar med det gemensamma innehållet företagsbeskattning, enkannerligen beskattningen av de internationella IT-företagen.
Malin Ekman skriver om att EU måste "ta greppet om världens teknikjättar", underförstått försöka beskatta dem.
Johan Carlström skriver om EU-kommissionären Pierre Moscovicis ambitioner att beskatta den digitala ekonomins företag. En tanke är att beskatta efter omsättning i stället vinst.
Mikael Törnwall skriver om problemen med delningsekonomins företag, Uber och Airbnb.

Problemen med att komma åt storföretagens vinster för beskattning ökar, när möjligheterna att agera i flera länder förbättras. Gamla begrepp från 1900-talets början som bär upp bolagsbeskattningen, t.ex. "fast driftställe" (permanent establishment) som förutsättning för beskattning inom viss jurisdiktion har blivit obsoleta. Vad gäller IT-företagen och de handelsföretag som agerar via internet har begreppet blivit helt oanvändbart, eftersom det inte går att avgöra var en verksamhet som agerar via nätet är belägen.

Delningsekonomins problem är något annorlunda: Här är det möjligheten för privatpersoner att tjäna pengar genom att utan att bedriva formell näringsverksamhet ändå kunna försörja sig helt eller delvis genom att med IT-tekniken stå i omedelbar kontakt med en anonym kundkrets.

Beskattningen av företagens vinster har därigenom blivit - inte bara destruktiv och irrationell - helt otidsenlig. Hur länge ska staterna fortsätta den hopplösa jakten på denna skatt, vars bas knappast kan bli större än 10-15 procent av en hel nations BNP, men som drar stora resurser i form av högkvalificerad arbetskraft och som drabbar själva tillväxten? Obegripligt.

Det finns inget annat än individer att beskatta. Det är bara individer som kan tvingas avstå från en del av sitt bidrag till skapandet av nya värden  - företag övervältrar sina kostnader på individer.

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, varnar i Dagens Industri den 4 oktober för Moscovicis och vissa EU-länders ansträngningar att hitta nya beskattningsformer för IT-företagen såsom "utjämningsskatt” och beskattning på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. Sverige skulle förlora beskattningsunderlag genom att utveckling och produktion inte längre skulle grunda beskattningsrätt. Företagen skulle flytta till marknaderna - det gäller ju att ha sina kostnader i de länder där skatten är högst. Eftersom den högre utländska skatten då skulle komma att avräknas från den lägre svenska skatten, skulle kanske hela den svenska bolagsskatten elimineras. Det vore ju en god anledning att helt avskaffa den svenska bolagsskatten. Det svenska näringslivet skulle besparas ett gissel.


Avskaffa bolagsbeskattningen.