söndag 13 maj 2018

KONTAMINATION 18 SKIPA FRED

En lokal fredsmäklare i Venezuela har enligt SvD den 12 maj som uppgift att skipa fred mellan grannar. Och då var han ändå i samma mening mäklare. Det är rätt som skipas.

Kontamination 17

fredag 23 mars 2018

LAGRÅDSREMISS OM BOLAGSBESKATTNINGEN

Regeringen har nu remitterat sitt förslag till ny bolagsbeskattning till lagrådet. Företagsvärlden verkar av tidningsreportagen att döma förvånansvärt nöjda med lagrådsremissen. Förhoppningsvis är det på grund av att vissa förslag i den tidigare departementspromemorian ändrats. Bl.a. föreslås att underlaget för begränsningen ska vara 30 procent av EBITDA i stället för 35 procent av EBIT och att alla företag få avdrag för negativt räntenetto på högst 5 milj. kronor i stället för 100 000 kr enligt promemorian. Begränsningsunderlaget kan alltså minskas med avskrivningar, vilket gynnar investeringstunga företag och fastighetsföretag. Begränsningen till 5 milj. kr reducerar antalet företag som kan drabbas av reglerna högst väsentligt. Fastighetsföretag får också ytterligare primäravdrag på hyreshus med 2 procentenheter; under de första sex åren får de extra avskrivning med 12 procent.
Lagförslaget kräver definition av räntebegreppet och särskilda regler för finansiell leasing, vilket säkert blir mumma för konsultkåren.
Å andra sidan sänks inte bolagsskattesatsen till 20 procent som föreslogs i promemorian utan till 20,6 procent (21,4 procent under 2019 och 2020). Det sista får väl betraktas som ett slags politisk matematik. Troligen har viktiga länder i omvärlden långt tidigare sänkt sina skattesatser till 15 procent eller lägre, varför de föreslagna procentsatserna kommer att behöva omprövas.

Komplexiteten i bolagsbeskattningen skruvas upp ytterligare och flera nya kapitel införs i inkomstskattelagen. Allt för en beskattningsform som dels brukar kallas den mest skadliga av alla skatter och dels inbringar endast 5-6 procent av de totala skatterna och egentligen bara är en förskottsbeskattning av löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter. Men skattekonsulter och akademiker kan gnugga händerna.

Mats Persson och Per Åsling, ekonomisk-politiska talesmän för L resp. C, skriver den  11 mars i SvD att bolagsskatten kan sänkas ännu mer. Javisst, sänks bolagsskatten försvinner räntesnurrorna och den påstådda fördelen som lånefinansiering anses ha före egetkapitalfinansiering minskar. Problemen försvinner helt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.


DI
DN

måndag 12 mars 2018

REGERINGEN AVSTÅR FRÅN EXITSKATTEN

Dagens Industri skriver den 10 mars att regeringen säger nej till Skatteverkets förslag till exitbeskattning.

söndag 11 mars 2018

AVDRAG FÖR KLIMATKOMPENSATION

Ett mål om rätt till avdrag för klimatkompensation har släppts upp i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Prövningstillstånd har beviljats den 9 mars (mål nr 4428-17). Enligt rubriken gäller målet om ett bolag, vars verksamhet består i att saluföra mejeriprodukter, har rätt till avdrag för utgifter för att kompensera den klimatpåverkan som följer av bl.a. produktionen av vissa av bolagets produkter. Målet är en överklagad dom av kammarrätten i Stockholm (mål nr 3411-16).
Förhoppningsvis finns nu en chans att rätta till vad HFD tidigare ställde till med i målet mot Saltå Kvarn, som inte fick avdrag för klimatkompensation. Den gången var Skatterättsnämnden och Skatteverket överens om att kostnaden var avdragsgill, men för att få förhandsbeskedet fastställt överklagades det till HFD, som dock på egen hand ändrade beskedet.
Sedan kan man ju häpna över vilka frågor som Sveriges juridiska elit tvingas ta ställning till. 
Jag konstaterar att den lagrådsremiss om viss avdragsrätt för klimatkompensation som lämnades till Lagrådet den 2 juni 2016 ännu inte föranlett lagstiftning. Avsikten var att lagändringen skulle införas den 1 januari 2017. Det kanske bara är bra att lagstiftning inte skett, eftersom den omfattade endast den formaliserade handeln med utsläppsrätter och skulle ge HFD chansen att skilja mellan klimatkompensation med utsläppsrätter och annan klimatkompensation.
Avskaffa bolagsbeskattningen så vi slipper sådana hårklyverier om påvens skägg (sic!).

tisdag 27 februari 2018

KONTAMINATION 17 RÅDA BUKT

Lastbilarna då – de är väl ett mycket större problem?

– Nej, den tunga dieseltrafiken skakades av en liknande dieselskandal i slutet av 90-talet och fick då stränga avgaskrav med SCR-rening och adblue. Det gjorde att man rådde bukt på problemen.
SvD 16 januari 2018

I kontamination 16 "ville man komma till bukt" med laglöshet.

Tycks vara ett uttryck som det är svårt att få bukt med.

Kontamination 16

måndag 19 februari 2018

O&B 12 MAGISKT

MAAAAAGISKT. Numera är allt som är utöver det vanliga - eller kanske rent av vad som är vanligt men bra - maaaagiskt.
O&B 11

BOLAGSSKATTEREFORMEN

Den bolagsskattereform som utreddes av Företagsskattekommitén (SOU 2014:40) och vars förslag omarbetades i en promemoria på Finansdepartementet (Fi 2017/02757/S1) har nyligen kommenterats av SvD och DI 19 februari sid 8.

Reformen av bolagsskatten kommer att leda till kraftigt höjda hyror för hundratusentals hushåll. Det menar Sabo, Allmännyttans bransch- och intresseorganisation. Bakgrunden till detta konstaterande är de föreslagna reglerna om begränsning av avdragsrätten för räntor. Med sin av sunda ekonomiska skäl höga skuldsättning kommer fastighetsbranschen att drabbas hårt, vilket oundvikligen leder till krav på hyreshöjningar. Fastighetsbolagen bedriver ju ingen välgörenhet utan måste på alla sätt söka vältra över sina kostnader på sina kunder, hyresgästerna.
SABO avstyrkte i sitt remissyttrande kommitténs förslag.

Artikeln i DI handlar om energisektorns farhågor. Sektorn är liksom bostadssektorn synnerligen kapitalintensiv och med mycket långa produktionscykler, vilket motiverar en hög skuldfinansieringsgrad.
Den 26 februari har DI en artikel där DLA Piper hävdar att Sverige kommer att bil ointressant för stora internationella företagsaffärer.

Varför måste detta ske?
Jo, lagstiftaren har upptäckt att det föreligger en obalans mellan finansiering med eget respektive lånat kapital. Eftersom ränta på lån, till skillnad från kostnaden för eget kapital, är avdragsgill anses lånefinansiering gynnat. För att likställa villkoren föreslås att avdragsrätten för räntan reduceras. Detta kommer att leda till en ytterligare komplicering av ett redan extremt komplicerat bolagsskattesystem, till glädje endast för skattekonsulter och akademiker. Den mest påtagliga konsekvensen blir höjning av bostadshyror. Viss kompensation kanske kan ges genom en viss nedsättning av bolagsskattesatsen, men detta gynnar inte exklusivt fastighetsbranschen.

Det finns ett mycket enklare sätt att åstadkomma likhet mellan finansieringsformerna: Avskaffa bolagsbeskattningen.