GÅVOR MED ANDRAS PENGAR

Det är tanken som räknas. Ibland, säger Sanna Rayman i SvD den 22 juni. Det är inte sant, lägger hon till.

Tanken, det är tanken på att ge avdragsrätt för gåvor, och enligt Rayman räcker det inte med att tanken på det är god. Gör något! uppfordrar hon Regeringen, vars alla partier sägs stå bakom avdragsrätt för gåvor. Anders Borg står dock i vägen.

Bra Anders Borg. Stå på dig.

Ett avdrag för personliga levnadskostnader hör inte hemma i skattesystemet. Även om staten toge på sig rollen som delfinansiär av privata gåvor, varför ska kommunerna belastas med skatteinkomstreduktioner av skäl som är helt främmande för dem? Om gåvogivare är så snåla och hycklande att de kan stimuleras till att ge gåvor till angelägna behov endast om gåvan ges med andras pengar, så låt kvalificerade mottagare rekvirera medel från staten i förhållande till av dessa mottagna gåvor. Hundratusentals deklarationsyrkanden med tillhörande risker för fel och fusk ersätts då av några tiotals administrativa beslut.

Jag vill ge gåvor till mottagare jag vill stödja, men inte till andra ändamål, och jag vill göra det med mina egna medel - inte statens och kommunernas. Hur kan partier som förespråkar individualistiska principer argumentera för en kollektivistisk ordning?