Den ska syfta till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas. Därtill är värnskatten skadlig för tillväxten, inte minst för att den straffskattar utbildning och entreprenörskap. Skatteförändringar på detta område ryms inte inom de ekonomiska ramarna för skarpa åtgärder och reformambitioner. Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, värnskatt, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt. Regeringen bedömer att det inte finns utrymme för reformer på dessa områden under mandatperioden.
Vid dagens anförande inför Nationalekonomiska Föreningen bekräftade han detta på min fråga, men framhöll att utredningen måste få tid på sig för det är en mycket problematisk materia. Han framhöll bl.a. behovet av thin capitaliserings-regler. Om ingen kan få honom på bättre tankar, kan vi alltså se fram mot ännu ett krångligt regelkomplex i den ogenomträngliga djungel av regler som företagsbeskattningen utgör.
Här är min fråga och Anders Borgs svar.
Niclas Virin:
Jag tror inte att företagsbeskattningen och bolagsbeskattningen har nämnts med ett ord ännu här. I valmanifestet gjordes utfästelser om en kommitté för att utreda detta. Blir det en sådan, eller är det idén om en ekonomisk frizon av något slag (nystartzon, se nedan) som blev resultatet av det?
Finansminister Anders Borg:
Ja, vi ska tillsätta en stor företagsbeskattningsutredning. Dels finns det en ambition att se över det som ibland kallas för thin cap-regler, alltså avvägningen med möjligheter till ränteavdrag och eget kapital. Många andra länder i Europa har gått i en reformriktning som vi åtminstone noggrant bör överväga om vi ska ha skäl att titta på.
Det finns ett antal andra förändringar på företagsskattesidan som till exempel rör expertskatt, och avdragsrätt för vissa utgifter, där riskkapitalavdrag också skulle kunna nämnas, där vi har anledning att försöka komma fram med konkreta förslag som kan innebära förstärkningar av företagsklimatet. Det här är inte förändringar som har stora offentligfinansiella effekter, utan det handlar om mindre förskjutningar. Men man kan ändå göra bedömningen att de kan ha relativt stora positiva effekter på företagsklimat och entreprenörsklimat. Det har vi all anledning att försöka återkomma till.
Frågorna om bolagsbeskattning, ränteavdragsregler och sådant är komplicerade. Det är därför ett mycket kvalificerat utredningsarbete som måste göras innan vi är framme vid en sådan utredning.
Ulf Bjarme har uppmärksammat mig på följande rader i Sydsvenska Dagbladets ledare den 3 oktober.
Dags att ta ett helhetsgrepp.
I finansplanen utlovar regeringen en bred utredning om hur företagsbeskattningen kan reformeras på ett sätt som gynnar investeringar och sysselsättning.
Det kan vara budgetpropositionens viktigaste rader.
I budgetpropositionen sid. 142 avsnitt 6.5.1 föreslås också en utredning om nystartzoner.
En utredning bör tillsättas för att i positiv anda se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att utreda möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i dessa områden.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringens viktigaste mål är att öka den varaktiga sysselsättningen och att minska utanförskapet. Det finns många stadsdelar och bostadsområden med allvarliga utanförskapsproblem kring våra städer. Nya grepp behövs för att ge en ny start för dessa områden. En utredning bör tillsättas som i positiv anda ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag inom särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att pröva möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i områden där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt understiger det nationella genomsnittet.
Utredningen ska lägga särskild vikt vid att ett system med nystartzoner måste vara förenligt med statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt även i övrigt vara hållbart och försvarbart i ett EU-perspektiv. Därvidlag kan erfarenheter från EU-länder med liknande system utgöra viktigt underlag.
Kan det vara möjligt? Jag trodde alliansen kastat alla gamla idéer om social ingenjörskonst på sophögen. Titta på Irland, som blommade upp i hägnet av konstlade skattesubventioner för utländska företag som etablerades inom vissa områden. Nu när de måste avvecklas försätts landet i ekonomisk misär. Företagen har ingen livskraft eller flyttar tillbaka till de länder där de hör hemma. De irländska företagssubventionerna stred flagrant mot EUs regler. Den svenska regeringen tänker vara smartare och ägna sig åt nationell skatteplanering. Hedervärt?
Regeringen förespeglar också (sid 60) förenklad och effektiv beskattning av sparande i aktier och andra värdepapper.
Det är angeläget att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper. Dagens regler för beskattning av kapitalvinster är komplicerade. För att förenkla för privatpersoner att spara i aktier och andra värdepapper bör därför en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto, införas. För att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten bör även vissa justeringar av beskattningen av kapitalförsäkringar göras. Det är också angeläget att skattereglerna utformas på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och som samtidigt värnar den svenska skattebasen.
På grund av ett nytt EU-direktiv på finansmarknadsområdet som från och med mitten av 2011 ska vara genomfört i svensk rätt är det nödvändigt att avskaffa beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder för att inte riskera att dessa fonder ska lämna Sverige. Denna beskattning bör i stället ersättas med ett ökat skatteuttag på delägarnivå. Målsättningen är att detta förslag och förslagen om investeringssparkonto och kapitalförsäkring ska utformas på ett sådant sätt att de sammantagna effekterna blir offentligfinansiellt neutrala. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2012.
Reklamskatten, som alla är överens om är skadlig, får vara kvar. Skatteutskottet anförde i sitt yttrande 2008/09:SkU1y att reklamskatten skulle avvecklas och förutsatte att så skulle ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 framhöll också regeringen sin inställning att den resterande reklamskatten borde avskaffas, men prioriterade andra skattesänkningar. Skatten är så obetydlig att den inte ens separatredovisas utan ingår i posten Övriga skatter.
Att momsen för restaurang- och cateringtjänster inte sänks omedelbart som regeringen gick till val på förvånar Ylva Yngveson, Swedbank, något enligt SvD.
– Vi trodde att att den i princip skulle halveras till samma nivå som momsen på mat, från 25 till 12 procent. Nu säger man att det ska utredas och betalas genom höjd skatt på alkohol och tobak vilket betyder att det blir senare. Jag trodde nog att det skulle komma nu.
Men moms på catering är redan 12 procent!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar