tisdag 1 december 2009
RÄDDA BARNENS JULOST
Jag har tidigare skrivit om Rädda Barnens idé att samla in pengar genom att sälja en julost för 39 000 kr till företag som sen kan skänka osten till affärsförbindelser. RB tror/påstår att det är avdragsgillt.
I dag finns en annons i Dagens Industri (och förmodligen på flera ställen). Köp en prisvärd julgåva, står det under en edamerost för 50 000 kr (ord. ca pris 250:-). Prisskillnaden på 11 000 kr består förmodligen av momsen.
Därefter står det i texten: Idag är det avdragsgillt för företag att köpa julgåvor, men inte att skänka pengar för att hjälpa utsatta barn. Genom att sälja klassiska julgåvor tillsammans med ett värdepaket ger vi ditt företag chansen att stödja kampen för barns rättigheter utan att straffas ekonomiskt.
Så är det inte alls.
I Skatteverkets skrivelse 131 827645-09/1152 om Skattefria julgåvoroch sponsringspaket beskrivs rättsläget på följande sätt:
Det förekommer att säljare av julgåvor marknadsför dessa tillsammans med olika typer av sponsringspaket. Ett sponsringspaket kan, förutom julgåvan, innehålla allt från reklamskyltar till fribiljetter. Avdrag som för driftkostnad kan då inte utan vidare medges för hela utgiften. Om marknadsvärdet av motprestationen, exempelvis reklamplats, biljetter etc. understiger utgiften medges avdrag endast för värdet av motprestationen. Överskjutande del ses som gåva och är inte avdragsgill. ---
Ett företag kan öka sin försäljning genom att exempelvis förknippas med allmännyttiga ändamål. Kostnaden för detta syftar då till att skapa och förmedla en positiv bild av företaget i ett bredare sammanhang. Man brukar säga att företagets goodwill förbättras. I de fall kostnaden helt eller delvis utgör en gåva tar emellertid avdragsförbudet i inkomstskattelagen över den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt. Gåvor till hjälporganisationer är därmed inte avdragsgilla.
I Skatteverkets skrivelse 131 476491-09/111 om Kultursponsring erinras redan i den sammanfattande inledningen om att sponsringen inte får vara en gåva. För gåvor medges inga avdrag. Ett särskilt avsnitt i skrivelsen ägnas sedan gåvoförbudet.
Det är anmärkningsvärt att en organisation som Rädda Barnen försöker förleda företagen genom att förespegla avdragsrätt för sina julgåvor. Rena bondfångeriet.
En gåva är en gåva och den är inte avdragsgill. RB erbjuder i annonsen t.o.m. en "högsta prisgaranti". I en ganska fyndig drift med affärskedjornas kampanjer skriver RB: Hittar du denna vara för ett högre pris någon annanstans får du gärna ge mellanskillnaden till oss.
Går man in på rb.se/jul får man flera exempel på vad Rädda Barnen erbjuder. En amaryllis för 60 000 kr (ord.ca. pris 100 kr), bordsjulgran 35 000 kr (ord. ca. pris 40 kr), italiensk salami 80 000 kr (ord. ca. pris 350 kr), fårfiol 90 000 kr (ord. ca. pris 700 kr), tomte i ull 100 000 kr (ord. ca. pris 600kr) m.m.
Ge gärna en gåva till ett behjärtansvärt ändamål. Men bered dig på att få betala hela beloppet själv. Även momsen.
Och varför skulle någon annan betala för din välgörenhet? Vill du verkligen förringa din givmildhet på det sättet?
I dag finns en annons i Dagens Industri (och förmodligen på flera ställen). Köp en prisvärd julgåva, står det under en edamerost för 50 000 kr (ord. ca pris 250:-). Prisskillnaden på 11 000 kr består förmodligen av momsen.
Därefter står det i texten: Idag är det avdragsgillt för företag att köpa julgåvor, men inte att skänka pengar för att hjälpa utsatta barn. Genom att sälja klassiska julgåvor tillsammans med ett värdepaket ger vi ditt företag chansen att stödja kampen för barns rättigheter utan att straffas ekonomiskt.
Så är det inte alls.
I Skatteverkets skrivelse 131 827645-09/1152 om Skattefria julgåvoroch sponsringspaket beskrivs rättsläget på följande sätt:
Det förekommer att säljare av julgåvor marknadsför dessa tillsammans med olika typer av sponsringspaket. Ett sponsringspaket kan, förutom julgåvan, innehålla allt från reklamskyltar till fribiljetter. Avdrag som för driftkostnad kan då inte utan vidare medges för hela utgiften. Om marknadsvärdet av motprestationen, exempelvis reklamplats, biljetter etc. understiger utgiften medges avdrag endast för värdet av motprestationen. Överskjutande del ses som gåva och är inte avdragsgill. ---
Ett företag kan öka sin försäljning genom att exempelvis förknippas med allmännyttiga ändamål. Kostnaden för detta syftar då till att skapa och förmedla en positiv bild av företaget i ett bredare sammanhang. Man brukar säga att företagets goodwill förbättras. I de fall kostnaden helt eller delvis utgör en gåva tar emellertid avdragsförbudet i inkomstskattelagen över den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt. Gåvor till hjälporganisationer är därmed inte avdragsgilla.
I Skatteverkets skrivelse 131 476491-09/111 om Kultursponsring erinras redan i den sammanfattande inledningen om att sponsringen inte får vara en gåva. För gåvor medges inga avdrag. Ett särskilt avsnitt i skrivelsen ägnas sedan gåvoförbudet.
Det är anmärkningsvärt att en organisation som Rädda Barnen försöker förleda företagen genom att förespegla avdragsrätt för sina julgåvor. Rena bondfångeriet.
En gåva är en gåva och den är inte avdragsgill. RB erbjuder i annonsen t.o.m. en "högsta prisgaranti". I en ganska fyndig drift med affärskedjornas kampanjer skriver RB: Hittar du denna vara för ett högre pris någon annanstans får du gärna ge mellanskillnaden till oss.
Går man in på rb.se/jul får man flera exempel på vad Rädda Barnen erbjuder. En amaryllis för 60 000 kr (ord.ca. pris 100 kr), bordsjulgran 35 000 kr (ord. ca. pris 40 kr), italiensk salami 80 000 kr (ord. ca. pris 350 kr), fårfiol 90 000 kr (ord. ca. pris 700 kr), tomte i ull 100 000 kr (ord. ca. pris 600kr) m.m.
Ge gärna en gåva till ett behjärtansvärt ändamål. Men bered dig på att få betala hela beloppet själv. Även momsen.
Och varför skulle någon annan betala för din välgörenhet? Vill du verkligen förringa din givmildhet på det sättet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar