SKATTESMÄLL I TELE2

Tele2 har gått på en rejäl skattesmäll. Avdrag på nästan 14 miljarder kronor nekas, vilket leder till ökade skattekostnader på 3,9 miljarder kronor. Bakgrunden är Tele2s förvärv år 2000 av den utestående majoriteten i det börsnoterade Luxemburgbolaget S.E.C. S.A. I samband med en omstrukturering överfördes verksamheten i S.E.C. S.A. till ett nybildat bolag. Värdet vid överlåtelsen bestämdes genom en extern värdering som visade att värdet på verksamheten i S.E.C. SA gått ned.

Fallet är ett utmärkt exempel på bolagsbeskattningens orimlighet. Det kan dock tilläggas att om förlusten uppkommit i dag hade frågan varit enkel. Numera är förluster på s.k. näringsbetingade aktier enligt 25a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte avdragsgilla. Men när Tele2 gjorde sin förlust kunde de vara det. Det krävdes dock att förlusten var "verklig" och "slutgiltig".

Tele2 hävdar enligt tidningsreferaten att förlusten var verklig. Jag saknar helt insikt i ärendet, men "förlusten" förefaller ha uppkommit genom att inkråmet i S.E.C. SA överlåtits till ett nybildat bolag i koncernen. Om det skett till ett värde (enligt extern värdering enligt Tele2, dvs. marknadsvärde får man förmoda) som gjort att värdet av det tömda bolagsskalet gått ned, kan man tycka att det uppstått en verklig förlust på aktieinnehavet. Men det kan tänkas att förvärvet av verksamheten skapade ett mervärde för köparkoncernen, och då anses det inte föreligga någon verklig förlust.

Det verkar vara det som är fallet i målet, eftersom det enligt Länsrättens uppfattning framstår som klart och också visas av i målet ingivet emissionsprospekt att syftet med aktieförvärvet var att utvidga Tele 2:s verksamhet, som bedrevs i sju länder, till de elva länder som SEC SA bedrev verksamhet i eller inom kort skulle etablera sig i. Affären skulle bland annat ge stordriftsfördelar, en bredare kundbas, en gemensam plattform för telefoni och bredband. Ett dokument som åberopades under förhandlingen styrker också, enligt Länsrätten, att värdet av samordningsfördelarna var betydande och fanns kvar inom Tele 2-koncernen i form av goodwill.

Numera är, som sagt, en förlust på näringsbetingade aktie aldrig avdragsgill och det beror på att vinst på sådana aktier inte är skattepliktig. Att vinst är skattefri är i sig helt motiverat; en beskattning skulle innebära ett kedjebeskattningsmoment. Däremot är det inte självklart att det därav följer att en förlust på aktierna inte är avdragsgill. Om det vid förvärvet föreligger ett marknadsvärde på aktierna som överstiger det skattemässiga värdet (i regel det bokförda nettovärdet) av bolagets tillgångar och skulder, och bolagets inkråm genom förlustaffärer blir värdelöst, kommer avdraget för aktiernas övervärde aldrig att kunna dras av. Om det blir en förlust av hela inkråmet har detta berott på att det inte funnits tillräckliga inkomster. Det innebär att inte ens förlusten av det bokförda inkråmsvärdet kan dras från någon inkomst. Det betyder att köparföretagen aldrig får något avdrag för kostnaden för verksamhetsförvärvet. Regeln om avdragsförbud är därför felaktig och finns bara som en motvikt mot skattefriheten för aktievinster.

Rättsfallet är ett bra exempel på det kineseri och kvalificerat godtycke som vidlåder bolagsbeskattningen. Vad vet i själva verket Länsrätten om värdet av företaget? Är det en rimlig effekt att ett företag ska kunna bli av med 3,9 miljarder kr på så lösa boliner som att Skattemyndighet och Länsrätten tycker sig se att koncernens värde är ograverat? Det verkar det f.ö. inte ha varit, eftersom goodwillvärdet koncernbalansräkningarna var värderat till 26,7 miljarder kronor per den den 31 december 2000 och 27 miljarder kronor per den 31 december 2001. Länsrätten fann visserligen att goodwillvärdena saknade direkt skatterättslig betydelse i föreliggande mål, men att de hade ett bevisvärde och utgjorde en omständighet i rättens fria bevisprövning.

Till saken hör också den enorma tidsutdräkten. Ärendet avser 2001 års taxering. Det kommer säkerligen att ta över 10 år från deklarationstidpunkten till dess att ärendet blir slutgiltigt avgjort. Eftersom lagen har ändrats lär ärendet inte tas upp i Regeringsrätten utan Kammarrätten blir sista instans. I mer än ett decennium ska företaget sväva i osäkerhet om huruvida det ska betala 3,9 miljarder kronor eller inte. Hur ska det gå?

Som vanligt måste man fråga sig varför bolagens vinster över huvud taqet ska beskattas. Det baseras på ett tankefel. Och eftersom bolagsbeskattningen finns är det av politiska skäl hart när omöjligt att avskaffa den.