Det finns numera - sedan valutarestriktionerna hävdes i början av 1990-talet (45 år efter krigsslutet) - inga begränsningar för företag att ta lån utomlands. I hägnet av valutaregleringen var den svenska skattebasen tidigare skyddad mot räntekostnader för utlandslån utan någon skatterättslig lagstiftning. Ingen kan vara förvånad över att lån numera tas upp utomlands, i synnerhet om räntorna där beskattas lindrigare och därför blir lägre för de svenska låntagarna. Det är ju också meningen med borttagandet av valutaregleringen. Konkurrensen och effektiviteten ska skärpas - till det svenska samhällets båtnad.
Det står varje företag fritt att etablera långivande företag i lågskatteländer, men "vanliga" industri- och handelsföretag o. likn. har sällan möjlighet att lägga ner resurser på sådant. De har nog att göra med sin kärnverksamhet. Storföretag med betydande utlandsverksamhet och utländska koncernföretag och tillgång till skatteexpertis kan förstås göra som riskkapitalföretagen, och det skulle förvåna mig om det är på grund av bristande kunskap om skatterättsliga räntekostnadsstrukturer som Alfa Laval nu tycks gå miste om Munters. Ett skäl kan vara att företaget av policyskäl avhåller sig från allt som luktar smart skatteplanering. Om så är fallet är bolagsbeskattningsreglerna skulden till att en företagsekonomiskt rationell samordning av två företag inte blir av. Sedan 2009 finns det också regler som förhindrar upplägg med s.k. räntesnurror, dvs. skapande av skuldförhållanden inom befintliga koncerner genom omstruktureringar. (Den regeln är inte tillämplig här.)
Men riskkapitalbolag, vilkas livsluft det är att syssla med bolagsförvärv och omstruktureringar, har naturligtvis byggt in skattebesparande strukturer i sina förvärvsmodeller. Vad de gör är att de tar upp lån hos koncernbolag i länder som har lägre bolagsskatt än Sverige. Kanske ingen bolagsskatt alls. Så har det förmodligen varit alltsedan riskkapitalbolagen började sin verksamhet för ett tjugotal år sedan (dvs. när valutaregleringen upphävdes).
Man kan tycka vad man vill om förfarandet, men när man lägger upp en struktur för att systematiskt köpa upp bolag för att förädla dem, samordna dem med andra bolag eller vidtaga andra omstruktureringsåtgärder för att öka deras värde, är det klart att detta görs på ett genomtänkt sätt och med undvikande av onödiga kostnader - bl.a. skatter. Allt inom lagens råmärken. Grattis Robert Andreen och Morgan Olsson, gamla kompisar från Handelsbanken Markets.
Nu ropar Skatteverket på åtgärder mot förfarandet. Verket uppskattar att skattebasen minskar med 35 miljarder varje år och att "skattebortfallet" blir 10 miljarder. Ytterligare ett skäl är den konkurrensfördel som riskkapitalföretagen har jämfört med svenska köpare. Det är lämpligt att lägga in en översyn av reglerna i direktiven till den parlamentariska utredning om företagsbeskattningen som aviserades i budgetpropositionen, tycker verket. På Nationalekonomiska föreningens möte häromdagen flaggade Anders Borg för att problemen med thin capitalisation, som är ett annat sätt att skapa en räntekostnad för att minska skatteunderlaget, ska behandlas av utredningen.
Snubbeltrådarna ska läggas tätare. Regelverket ska bli ännu mer komplicerat och konsultvänligt och ytterligare försvåra rationella företagsekonomiska dispositioner.
Vad är det för en skattebas som är värd dessa omsorger? Ska vi med skattereglernas hjälp åter dra på oss den tvångströja som valutaregleringen utgjorde?
Det kan här vara på sin plats att återge vad Hans Rausing, f.d. koncernchef i Tetra Laval-gruppet och en av svenskt näringslivs genom tiderna mest betydelsefulla personer skriver i en vänbok till Nils-Eric Sandberg:
Skatteproblemet dominerade på den tiden nästan allt annat - till skada för verksamheten. Jag räknar med att jag under mina 37 år som VD och ordförande ägnat sammanlagt, lågt räknat, minst 5.000 arbetstimmar enbart åt försöken att minska de svenska skatternas skadeverkningar. Som familjeföretag var vi ju särskilt utsatta.
Nödvändigt - men meningslöst. Tiden kunde ha använts till skapande arbete. Det var besvärligt, eftersom vi samtidigt hade stora tekniska problem och dessutom byggde upp marknaden världen över.
Det finns en mycket enklare och bättre lösning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar