REDERIBESKATTNING IGEN

Handelsflottan halverad när rederierna flyr skattetrycket, skriver SvD den 13 september. På fem år har den svenska handelsflottan halverats. Omkring 5 000 jobb inom rederinäringen har försvunnit under perioden och fler fartyg är på väg att flaggas ut i höst. Det rapporterar Ekot.

Orsaken till att fler fartyg registreras utomlands och får utländsk flagg är skattemässiga skäl. Rederierna betalar mer skatt om fartygen är registrerade i Sverige. Rederinäringen och fackliga organisationer har i många år krävt att Sverige, som andra EU-länder, ska få slippa beskattning vid försäljningar av fartyg och istället betala en årlig tonnageskatt.

Jag har skrivit om detta tidigare.

Rederinäringen är ett sällsynt bra exempel på vinstbeskattningens idioti. Till skillnad mot andra branscher saknar rederi fast driftställe i verklig bemärkelse. Verksamhetet rör sig typiskt sett hela tiden. Fast driftställe i skatterättslig mening är bara en skrivbordskonstruktion - man har hittat på kriterier för att bestämma vad fast driftställe ska vara för något. Den stat som har sådant driftställe anses berättigad att beskatta verksamheten. Så ett rederi kan enkelt utan att det besvärar dess aktiviteter förläggas där ledningen tycker det är lämpligast. Om ett land saknar vinstbeskattning av rederier kan man förlägga verksamheten dit - (eller se till att man inte uppfyller villkoren för "fast driftställe" i länder med vinstbeskattning) om man vill undvika skatt.

Och varför ska länder stöta bort näringsverksamhet från sina territorier genom att beskatta vinsten? Inget land vill väl dra till sig förlustverksamheter! Ta betalt för vad verksamheten kostar med hamnavgifter och liknande för rederier. Och ett land som har särskilt välbelägna hamnar eller andra värdefulla tillgångar kan väl ta extra betalt för det. Varför ska landet ta betalt en gång till?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

REDERIBESKATTNING

SvD skriver den 10 juli om skattelättnader för rederiföretag. Rederierna hotar med utflaggning om inte Sverige ersätter inkomstskatten med tonnageskatt, vilket en kommitté föreslog för flera år sedan (SOU 2006:20). Anders Borg stretar emot och hävdar att näringen inte behöver mera stöd än den redan fått genom skatte- och avgiftslindringar för personal. Det rör sig bara om några tiotals miljoner kronor, så det kan inte vara en huvudprioritering att sänka skatten för sjöfarten, säger han.

Om det nu är så att näringen, som ju är den som känner av konkurrenstrycket och är den som fattar beslut om investeringar och utflaggningar väljer att packa ihop, kan man tycka att just den omständigheten att det är fråga om ett statsfinansiellt sett obetydligtbelopp är anledning nog att ersätta rederiernas bolagsskatt med tonnageskatt. Helst borde dock bolagsskatten avskaffas helt.

Rederinäringen är (tillsammans med flyget) den näring som mest av alla näringar saknar fast punkt i tillvaron (fast driftställe, som det heter i skattesammanhang). Otaliga diskussioner har långliga tider förts i skattevärlden om innebörden och betydelsen av begreppet fast driftställe (permanent establishment). Ett fartyg kan höra hemma var som helst på jorden (eller ingenstans). Om förutsättningarna i övrigt är lämpliga, flyttar rederiet till den plats där skatten är lägst. Numera har Sverige s.k. CFC-regler som gör att svenska moderföretag beskattas i Sverige för sina dotterbolags vinster om dotterbolagen är hemmahörande i lågskatteländer - dock inte (utom i vissa undandtagsfall) i EU-länder. Så svenska rederiföretag kommer normalt inte undan svensk skatt genom att lägga verksamheten i dotterbolag i skatteparadis. Eftersom även EU-länder har tonnageskatt i stället för vinstskatt, kan dock fördelar uppnås genom utflaggningar till dotterbolag i EU-länder.

Blir du nöjd, Anders Borg, om rederierna flyttar? Skatteförlusten märker du knappast av, men Sverige kanske förlorar en hel näringsgren. Men det är Maud Olofssons problem.

CECILIA GUNNE OCH FONDBESKATTNING

Cecilia Gunne kritiserar i Dagens Industri den 2 oktober Regeringen för den tilltänkta förändringen av den svenska beskattningen av värdepappersfonder. Skatt utgår med 1,5 procent av marknadsvärdet av fondens placeringar vid inkomstårets ingång. I övrigt utgår ingen skatt för fonden om vinsten delas ut. Eftersom en svensk fond enligt kommande EU-direktiv ska kunna flytta utomlands, kommer konkurrensen gentemot utländska fonder att skärpas. Redan nu är konkurrensen svår. Luxemburg har t.ex. en motsvarande skatt på 0,01 - 0,05 procent. Men konkurrensen skärps naturligtvis om svenska fonder kan flytta.

Vad Regeringen nu överväger är att flytta beskattningen från fonden till ägaren. Därmed kommer svenska ägare att beskattas för värdet i både svenska och utländska fonder. Man kan ha synpunkter på det, men det innebär att konkurrensnackdelen för de svenska fonderna försvinner. Däremot skärps beskattningen av ägarna, eftersom Sverige ska ta skatt även på värdet i de utländska fonderna.

Faktiskt innebär det att Sverige ska göra som Finland, som Cecilia också föreslår. Skatt ska tas ut vid utdelning från fonden och försäljning av fondandel. Skatten tas ut av andelsägarna. Sen tar Sverige ut ytterligare en skatt av andelsägarna, men det är inget som påverkar fonderna.

När konkurrensen blir alltför hård, går det inte att ha en skatt på en intermediär. Då väljer man bort den som placeringsobjekt. Värdpappersverksamhet, som ju kan bedrivas var som helst, är naturligvis extremt konkurrensutsatt.

Andra fall där konkurrensen blivit för hård för att företaget ska kunna betala skatt på vinsten är rederi- och flygverksamhet. Verksamheten kan lätt flytta till det land där skatten är lägst. Därför har många länder tonnagebeskattning i stället för vinstbeskattning av rederier eller överväger att införa sådan beskattning. Grekland har använt denna skatteform sedan 1957. Holland, Norge, Tyskland, Storbritannien och Finland har på senare tid infört tonnagebeskattning som ett alternativ till ordinarie företagsskatt. Dessutom tillåter EU statstöd till rederinäring med belopp motsvarande ev. bolagsskatt.

Samma konkurrenseffekt föreligger i princip för all näringsverksamhet, men eftersom det inte är lika lätt att flytta ett stålverk, en massafabrik eller ett verkstadsföretag, kan skatt tas ut på vinsten utan att företagen flyttar. Men produkterna blir naturligtvis dyrare än om de produceras i länder med lägre skatt, och attraktionen för det internationella kapitalet att göra investeringar i ett land med höga vinstskatter blir låg. Vem lider mest av det? Det land som har den höga skatten!

Så det är väl begripligt att Regeringen vill avskaffa skatten för svenska fonder och i stället ta ut den av fondandelsägarna. Sen är det en annan sak om fondandelsägarna - liksom löntagare och andra skattskyldiga - accepterar en hög skatt på sina inkomster. Men det är en politisk fråga - inte en ekonomisk som skatten på företagsvinster är. Skatten på företagsvinster är bara korkad.