ANDERS BORG MOTARBETAR FÖRSÄLJNINGEN AV SAAB

Hur stora förluster har SAAB Automobile? I en notis på E24 (2008-12-03) hade Saab då förlorat 45 miljoner kr i veckan i elva år. De sammanlagda förlusterna låg på 25.550 miljoner kr.

Om förlusterna motsvarar det skattemässiga underskottsavdraget – vilket de inom rimliga marginaler gör – kan SAAB tjäna in framtida vinster på bortåt 25 miljarder kronor utan skatt. Värdet av förlustavdraget är med en bolagsskattesats på 26,3 procent c:a 6 miljarder kr. Ett ganska ansenligt värde som GM skulle kunna dra nytta av om GM bara kunde få fart på SAABs verksamhet. Nu kan inte GM det och SAAB måste säljas.

Men då – hör och häpna – förlorar SAAB rätten till sina underskottsavdrag. En tillgångspost på 6 miljarder kronor går upp i rök! Varför? Jo, för att Gunnar Sträng och hans jurister i förslaget till lag om förlustutjämning (SOU 1958:35 s. 102, prop. 1960:30) tyckte att ”vad som ---i görligaste mån bör förhindras är att likvidations- eller konkursmässiga företag av detta slag börjar gå i handeln och utbjudes till nya aktieägare, som avser att igångsätta eller till företaget överföra vinstbringande verksamhet. Att i dylika fall fog helt saknas för en rätt att utnyttja företagets tidigare förlust är utan vidare uppenbart.”

Vad är det för grumlig tanke som ligger bakom denna uppfattning som envist bitit sig fast och fortfarande hävdas i Finansdepartementet? Inte ens en ekonomiskt skolad person som Anders Borg tycks förmå att se ljuset. Att ett företag får avdrag för tidigare års förluster är sedan närmare femtio år något självklart. Ja, varför skulle beskattningen skärpas bara för att ett företag går med omväxlande vinst och förlust? Men om det kommer in nya ägare efter ett förlustår, då förloras avdragsrätten. Varför?

Regeln har under årens lopp utformats lite olika. F.n. finns bl.a. en beloppsspärr, som innebär att förlustavdraget begränsas till 2 gånger köpeskillingen för bolagets aktier. Om någon betalar 12,5 mdr kr för SAAB får bolaget således behålla sina förlustavdrag. Men vem gör det? Bolaget har väl närmast ett negativt värde. I synnerhet som det förlorar en tillgångspost värd 6 mdr kr.

Vad som händer vid inskränkning av förlustavdragsrätten är bara att det avsedda skattetrycket på näringslivet skärps på ett godtyckligt sätt. Det skärps bl.a. som en följd av att antalet företag ökar. Om all näringsverksamhet bedrevs i ett enda företag skulle knappast någon förlust uppkomma. Med fler företag ökar sannolikheten för att något företag går med förlust. Den specialisering som är själva drivfjädern för ekonomisk utveckling, vilket redan Adam Smith observerade, leder alltså till en godtycklig skärpning av skattetrycket på grund av att individuella företag gör förluster. Förlusterna kan vara tillfälliga eller beroende av att företaget har för litet kapital eller liknande. Nya ägare eller nytt kapital från vissa gamla ägare skulle kanske vara rätt medicin. Precis som för SAAB.

En annan negativ effekt är att risktagandet ökar, vilket förskjuter avkastningskurvan, höjer avkastningskravet och minskar företagarens investeringsbenägenhet. Om en företagare eller uppfinnare som misslyckats kunde sälja sitt företag och få ersättning för värdet av dess förlustavdrag, skulle hans förlust och ekonomiska risktagande reduceras. Vore inte det bara bra?

Varför i hela friden ska skattetrycket över näringslivet ökas på grund av att någon förvärvar aktierna i ett företag som gjort förluster? Inte någonstans under de snart 50 år som det har funnits regler om förlustavdrag har frågan ställts om det är bra eller dåligt om ett förlustföretag får nya ägare. Det har tagits för givet att förvärv av aktier i ett förlustföretag är någonting osunt och som måste förhindras. Varför?

Att det är fult med handel med förlustavdrag är bara en följd av att någon sade så och att alla andra kritiklöst accepterade det.

I dessa yttersta dagar, när allt borde göras för att underlätta överföringen av SAAB i trygga händer, t.ex. genom att ta bort de destruktiva reglerna som förhindrar underskottsavdrag efter ägarskifte, vad händer då? Jo, Regeringen avger en skrivelse (Dnr Fi2009/4574, Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag) till Riksdagen där man aviserar en skärpning av reglerna om förlustavdrag. Skärpningen ska tillämpas fr.o.m. 5 juni 2009, proposition kommer senare. Skärpningen gäller just regeln om beloppsspärr.

Anders Borg. Tänk om! Dra tillbaka förslaget. Ta ett steg till. Avskaffa begränsningarna i rätten till underskottavdrag efter ägarskifte. Ekonomin skulle stimuleras, regelkrånglet och företagens adminstrativa börda skulle minska. Värdet på SAAB skulle öka med 6 miljarder kronor.

På köpet skulle vi slippa en form av konstruerad kriminalitet, och att somliga kan inte längre tjäna pengar på egen fräckhet och andras flathet eller laglydighet. Dyra konsulter skulle kunna göra något nyttigt och skattemyndigheterna kunde ägna sig åt verkliga skattefuskare. Näringslivets totala skattebelastning blir 26,3 procent som avsett är och inte högre, risktagandet minskar.