STEFAN LÖFVEN OCH MAGDALENA ANDERSSON BEKLAGAR FRAMTIDA SKATTESÄNKNINGAR

Efter Moderaternas partistämma står det nu klart att partiet vill sänka skatten med 35–40 miljarder de närmaste åren. Detta skulle få stora konsekvenser för möjligheterna att satsa på skolan och välfärden, skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson i en debattartikel i SvD den 4 november.

Bland alla exempel på skattesänkningar som SL och MA anför finns sänkt bolagsskatt.

Trots att regeringen nyligen sänkte bolagsskatten, så anser moderaterna att ytterligare sänkningar som till stor del gynnar storbankerna är att prioritera. Det troliga är att en ytterligare sänkning av bolagsskatten skulle kosta Sverige minst 8–12 miljarder kronor.

Det är nog inte alls troligt.

Det är mycket som händer om bolagsskatten skulle sänkas.

Rent kameralt försvinner det förstås bolagsskatteintäkter för staten om skattesatsen sänks och bolagsvinsterna inte ändras.

Men fösvinnandet av en kostnadspost för företagen får effekter. (Fortfarande rent kameralt) blir det mera pengar att dela ut, vilket ger skatt på utdelningar och kapitalvinster. Det blir också mer pengar för företagen att spendera på kostnader - ytterst löner - vilket ger skatt på inkomster, skatt på lönekostnader och skatt på konsumtion (moms, energi- och drivmedelsskatter mm).

Så "rent kameralt" blir det totala skattebortfallet långt mindre än hälften av bolagsskattebortfallet.

Lägre skatt på företagsvinster sänker avkastningskraven på investeringar, vilket leder till ökad aktivitet i näringlivet. Utländskt kapital attraheras, vilket ytterligare spär på investeringarna. Vinsterna ökar, vilket ger ytterligare skatteunderlag i form av utdelningar och bolagsvinster (även om skattesatsen har blivit lägre) och - på grund av den ökade aktiviteten - högre löne- inkomst- och konsumtionsskatter .

Så lägre skatteinkomster blir det inte. Det kanske till och med blir högre bolagsskatteinkomster till följd av den stimulans som bolagsskattesatssänkningen gav.

Varifrån tror SL och MA att bolagen hämtar pengar till bolagsskatten? Från Gud, från solen, från bolagsägarna?

Tas bolagsskatten bort helt försvinner förstås statens bolagsskatteinkomster. Men Sverige får en konkurrensfördel i form av sänkta avkastningskrav på investeringar gentemot utlandet, vilket leder till kapitalinflöde och sysselsättningsstimulans. På litet längre sikt händer inte så mycket. Ekonomin anpassar sig till det nya läget. Fördelningen av produktionsresultatet (som säkerligen är till kapitalägarnas fördel till en början) återgår till det långsiktigt normala: varför skulle fördelningen påverkas av bolagsskatten?  Det har den aldrig gjort.

Svenskt näringsliv får en fördel: det slipper lägga ner resurser på skatteplanering och skatteprocessande; rättssäkerheten höjs. Det är bara två kategorier som får en försämrad situation: skattekonsulter och skatteakademiker.

Så, SL och MA, det är bara bra att regeringen - om ni nu har rätt - tänker sänka bolagsskattesatsen. Helst borde skatten avskaffas helt.

(S) ACCEPTERAR SÄNKT BOLAGSSKATT

Fantastiskt!!!

SvD  DN

BOLAGSSKATTESATSENS REDUKTION SKA INTE FÅ MISSBRUKAS

Regeringen har den 18 april 2013 överlämnat skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen. I skrivelsen aviseras kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. I skrivelsen har regeringen bedömt att det föreligger särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna regeln på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, dvs. från och med dagen efter dagen då skrivelsen överlämnades till riksdagen.

Bakgrunden är att att bolagsskattesatsen sänks den 1 januari 2014 från 26,3 till 22 procent, dvs till 83,65 procent av dagens procentsats.

I en promemoria lämnar regeringen förslag om begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget innebär att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) under det beskattningsåret bara får dra av 83,66 procent av koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet med förslaget är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012.

Procentsatsen har avrundats uppåt för att den sammantagna skattebelastningen på givaren och mottagaren inte ska bli mer än 26,3 procent. Om således ett bidrag lämnas med 100 kommer detta belopp att beskattas med 22 procent hos mottagaren. Skatten på detta belopp uppgår således till 22 (100 x 0,22). Givaren å sin sida får göra avdrag med 83,66, varefter det återstår 16,34 som beskattas med 26,3 procent. Skatten på detta belopp uppgår till 4,3 (16,34 x 0,263).

Om det nu anses lämpligt att sänka bolagsskattesatsen, varför då inte låta dem som har de praktiska förutsättningarna att åstadkomma detta så fort som möjligt göra detta?