Jag läser till min glädje på Niclas Berggrens blogg att ekonomipristagaren Robert Mundell har följande att säga om hur staten bör stimulera ekonomin.
And so what the best thing to do for stimulus is to reduce or eliminate the corporation tax. … Just recently, Germany has cut the corporation tax from 25 % to 15 %. That’s a very good move and that’s what the United States should do. I think, I was going to say from 35 % to 20 %, but it would be even better if they do it to 15 %.
Sedan jag första gången på allvar började argumentera för bolagsbeskattningens skadlighet i artiklen Är företagsbeskattningen värd sitt pris i Svensk Skattetidning 1996 nr 6 kan jag bara häpna över hur svårt det varit att få detta budskap accepterat av ekonomer, jurister och politiker.
tisdag 17 februari 2009
SKATTEGAPET
Nils Karlsson, Ratio, skriver i Dagens Industri den 1 februari om behovet av en skatteöversyn. Han ser ett hotande skattegap när skatteintäkterna vänder ner medan utgifterna ökar. Jag konstaterar, att bland alla skatter han nämner finns inte bolagsskatten - kanske för att den är så obetydlig. Den svarar bara för drygt 5 procent av samtliga skatter och avgifter.
Karlsson ställer frågan: hur ska fler välbetalda arbeten kunna skapas? Det är den enda möjliga väg som finns om skatteintäkternas nivå ska kunna säkras. Hur kan vi skapa sådana villkor att fler nya företag kan starta och expandera svensk ekonomi?
Det minsta som kan göras är att avskaffa bolagsbeskattningen. Se även Fria Företagare 2009 nr 1 sid. 4. Den är enbart skadlig och destruktiv och motverkar just det som Karlsson (och alla andra) önskar. I ett slag skulle avkastningen i företagen öka med 35,5 procent (från 73,8 till 100) och en förfärligt massa onödiga komplikationer skulle försvinna. Statens förlust av skatteinkomster (budgeterade till c:a 100 miljarder kr) skulle visserligen försvinna initialt, men ersättas av skatter på utdelningar och löner. För övrigt kanske det inte blir några 100 miljarder kr i skatteinkomster på grund av nedgången av företagsvinsterna. Enligt en notis i DI den 16 mars uppgår det samlade vinstraset för storbolagen på Stockholmsbörsen till 42 procent när två tredjedelar av bolagen rapporterat. Nästan hälften av bolagsskattebasen har försvunnit!
Karlsson ställer frågan: hur ska fler välbetalda arbeten kunna skapas? Det är den enda möjliga väg som finns om skatteintäkternas nivå ska kunna säkras. Hur kan vi skapa sådana villkor att fler nya företag kan starta och expandera svensk ekonomi?
Det minsta som kan göras är att avskaffa bolagsbeskattningen. Se även Fria Företagare 2009 nr 1 sid. 4. Den är enbart skadlig och destruktiv och motverkar just det som Karlsson (och alla andra) önskar. I ett slag skulle avkastningen i företagen öka med 35,5 procent (från 73,8 till 100) och en förfärligt massa onödiga komplikationer skulle försvinna. Statens förlust av skatteinkomster (budgeterade till c:a 100 miljarder kr) skulle visserligen försvinna initialt, men ersättas av skatter på utdelningar och löner. För övrigt kanske det inte blir några 100 miljarder kr i skatteinkomster på grund av nedgången av företagsvinsterna. Enligt en notis i DI den 16 mars uppgår det samlade vinstraset för storbolagen på Stockholmsbörsen till 42 procent när två tredjedelar av bolagen rapporterat. Nästan hälften av bolagsskattebasen har försvunnit!
fredag 6 februari 2009
SARKOZY FÖRORDAR AVSKAFFANDE AV BOLAGSSKATTEN
Från Ulf Bjarme har jag fått denna notis. Den refereras också i Dagens Industri
En av Sarkozys idéer gäller fördelningen av företagens vinster. För presidenten skulle ett idealiskt system ge aktieägarna en tredjedel av vinsten, samtidigt som en tredjedel reserverades för de anställda och resten återinvesterades. För att stoppa utlokaliseringen av franska företag, inte minst inom bilindustrin, vill Sarkozy från nästa år slopa den skatt som företagen betalar till kommunerna och som utgör en av kommunernas viktigaste inkomstkällor.
Sarkozy har flera gånger anklagats för att reformera till förmån för de mest välbärgade. På torsdagskvällen var han noga med att sända ut signaler till den breda medelklassen.- Ett ämne som bekymrar mig enormt är medelklassens problem, eller snarare den lägre medelklassens problem, försäkrade presidenten och föreslog att lätta skattebördan för den grupp fransmän som trots att de har arbete får allt svårare att få ekonomin att gå ihop."Torun Börtz/TT Paris TT den 5 februari 2009 23:43
BRAVO NICOLAS
En av Sarkozys idéer gäller fördelningen av företagens vinster. För presidenten skulle ett idealiskt system ge aktieägarna en tredjedel av vinsten, samtidigt som en tredjedel reserverades för de anställda och resten återinvesterades. För att stoppa utlokaliseringen av franska företag, inte minst inom bilindustrin, vill Sarkozy från nästa år slopa den skatt som företagen betalar till kommunerna och som utgör en av kommunernas viktigaste inkomstkällor.
Sarkozy har flera gånger anklagats för att reformera till förmån för de mest välbärgade. På torsdagskvällen var han noga med att sända ut signaler till den breda medelklassen.- Ett ämne som bekymrar mig enormt är medelklassens problem, eller snarare den lägre medelklassens problem, försäkrade presidenten och föreslog att lätta skattebördan för den grupp fransmän som trots att de har arbete får allt svårare att få ekonomin att gå ihop."Torun Börtz/TT Paris TT den 5 februari 2009 23:43
BRAVO NICOLAS
torsdag 5 februari 2009
GLOBALISERINGSRÅDET OCH SKATTERNA
I dag höll Globaliseringsrådet en konferens om Skatter och socialförsäkringar i en globaliserad värld. I ett av många inslag presenterade Kjell-Olof Feldt sin rapport Mot en ny skattereform - globaliseringen och den svenska välfärden. Feldt försökte ge ett svar på två frågor: Finns det i en värld med global konkurrens om marknader, investeringskapital och (produktiv) arbetskraft behov av förändringar av den svenska skattepolitiken, som ökar möjligheten att uppnå en uthållig ekonomisk tillväxt med hög sysselsättning och en socialt acceptabel fördelning av välstånd och välfärd? Och om förändringar behövs, får de tillräcklig politisk uppslutning för att bestå på längre sikt.
Ett betydelsfullt avsnitt behandlade kapitalvinstbeskattningen. Det byggde på ett underlag utarbetat av Sven-Olof Lodin. Förslagets innehåll framgår av Lodins artikel i SvD.
Vad avsåg skatten på vinster (bolagsbeskattningen) ansåg Feldt det enda riktigt intressanta vara att det rått och fortsätter att råda bred enighet om behovet av att anpassa den svenska bolagsbeskattningen till omvärldens nivå, i varje fall till något slags genomsnitt av EU-ländernas nivå. Han ansåg det inte befogat att rekommendera ytterligare sänkningar av skatten på aktiebolagens vinster i syfte att uppnå konkurrensfördelar. I ett avseende ansåg han det dock befogat med en regeländring för att förbättra svenska företags situation i den globala ekonomin, och det gällde rätten till avdrag för förluster i utländska dotterbolag.
Han inställning i frågan var således enbart defensiv. Bolagsskatt ska tas ut, dock helst inte mer än vad andra stater gör. Sänker omvärlden får vi väl följa med, men Sverige bör inte gå i bräschen.
Mer välgörande var att därefter lyssna till budskapet från Sixten Korkman, f.d. Director General för Economic and Financial Affairs at the Council of the European Union och nu chef för ETLA, det finska näringslivets forskningsinstitut. I sin med mycket lätt hand gjorda presentation beskrev han möjliga relationer mellan vissa länders skattesystem och deras grad av globalisering. För min del var hans viktigaste synpunkt att bolagsskatten var den olämpligaste och fastighetsbeskattningen den lämpligaste skatteformen.
Ett önskemål från auditoriet om en diskussion om att därför avskaffa bolagsbeskattningen förklingade obeaktat.
Ett betydelsfullt avsnitt behandlade kapitalvinstbeskattningen. Det byggde på ett underlag utarbetat av Sven-Olof Lodin. Förslagets innehåll framgår av Lodins artikel i SvD.
Vad avsåg skatten på vinster (bolagsbeskattningen) ansåg Feldt det enda riktigt intressanta vara att det rått och fortsätter att råda bred enighet om behovet av att anpassa den svenska bolagsbeskattningen till omvärldens nivå, i varje fall till något slags genomsnitt av EU-ländernas nivå. Han ansåg det inte befogat att rekommendera ytterligare sänkningar av skatten på aktiebolagens vinster i syfte att uppnå konkurrensfördelar. I ett avseende ansåg han det dock befogat med en regeländring för att förbättra svenska företags situation i den globala ekonomin, och det gällde rätten till avdrag för förluster i utländska dotterbolag.
Han inställning i frågan var således enbart defensiv. Bolagsskatt ska tas ut, dock helst inte mer än vad andra stater gör. Sänker omvärlden får vi väl följa med, men Sverige bör inte gå i bräschen.
Mer välgörande var att därefter lyssna till budskapet från Sixten Korkman, f.d. Director General för Economic and Financial Affairs at the Council of the European Union och nu chef för ETLA, det finska näringslivets forskningsinstitut. I sin med mycket lätt hand gjorda presentation beskrev han möjliga relationer mellan vissa länders skattesystem och deras grad av globalisering. För min del var hans viktigaste synpunkt att bolagsskatten var den olämpligaste och fastighetsbeskattningen den lämpligaste skatteformen.
Ett önskemål från auditoriet om en diskussion om att därför avskaffa bolagsbeskattningen förklingade obeaktat.
onsdag 28 januari 2009
SMÅFÖRETAGARE - CERTIFIERAT KASSAREGISTER
Hej alla småföretagare, den svenska ekonomins hopp.
Här kommer ett glädjebud till er - Senast den 1 januari 2010, alltså om knappt ett år, måste ni skaffa ett certifierat kassaregister, om ni har en försäljning mot kontant betalning eller kortbetalning. Ni behöver inte om ni inte vill, om verksamheten bara har en "obetydlig omfattning". Med detta begrepp menas 1) då kontant betalning endast förekommer i rena undantagsfall och bara uppgår till någon procent av företagets omsättning, eller 2) om kontantomsättningen för kommande 12 månader föväntas bli högst 4 prisbasbelopp (f.n. 41 tkr), dvs 164 000 kronor.
Var får man tag på ett certifierat kassaregister? Skatteverket rekommenderar ett besök på Eniro under rubrikerna "kassaregister" och "kassasystem". Vad kostar det? Skatteverket säger att de billigaste kostar c:a 15 000 kronor.
Information finns på åtminstone sex olika dokument från Skatteverket
Vilken verksamhet med en kontantomsättning på 164tkr orkar bära en investering på 15tkr som inte ger någon avkastning? Med 20 procents bruttovinst ryker halva vinsten direkt. Vad kan det vara för skattesvinn på grund av fusk i så små verksamheter?
Det här är inget skämt.
Nog har vi ett småföretagsvänligt klimat.
Här kommer ett glädjebud till er - Senast den 1 januari 2010, alltså om knappt ett år, måste ni skaffa ett certifierat kassaregister, om ni har en försäljning mot kontant betalning eller kortbetalning. Ni behöver inte om ni inte vill, om verksamheten bara har en "obetydlig omfattning". Med detta begrepp menas 1) då kontant betalning endast förekommer i rena undantagsfall och bara uppgår till någon procent av företagets omsättning, eller 2) om kontantomsättningen för kommande 12 månader föväntas bli högst 4 prisbasbelopp (f.n. 41 tkr), dvs 164 000 kronor.
Var får man tag på ett certifierat kassaregister? Skatteverket rekommenderar ett besök på Eniro under rubrikerna "kassaregister" och "kassasystem". Vad kostar det? Skatteverket säger att de billigaste kostar c:a 15 000 kronor.
Information finns på åtminstone sex olika dokument från Skatteverket
Vilken verksamhet med en kontantomsättning på 164tkr orkar bära en investering på 15tkr som inte ger någon avkastning? Med 20 procents bruttovinst ryker halva vinsten direkt. Vad kan det vara för skattesvinn på grund av fusk i så små verksamheter?
Det här är inget skämt.
Nog har vi ett småföretagsvänligt klimat.
tisdag 27 januari 2009
SKATTESMÄLL I TELE2
Tele2 har gått på en rejäl skattesmäll. Avdrag på nästan 14 miljarder kronor nekas, vilket leder till ökade skattekostnader på 3,9 miljarder kronor. Bakgrunden är Tele2s förvärv år 2000 av den utestående majoriteten i det börsnoterade Luxemburgbolaget S.E.C. S.A. I samband med en omstrukturering överfördes verksamheten i S.E.C. S.A. till ett nybildat bolag. Värdet vid överlåtelsen bestämdes genom en extern värdering som visade att värdet på verksamheten i S.E.C. SA gått ned.
Fallet är ett utmärkt exempel på bolagsbeskattningens orimlighet. Det kan dock tilläggas att om förlusten uppkommit i dag hade frågan varit enkel. Numera är förluster på s.k. näringsbetingade aktier enligt 25a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte avdragsgilla. Men när Tele2 gjorde sin förlust kunde de vara det. Det krävdes dock att förlusten var "verklig" och "slutgiltig".
Tele2 hävdar enligt tidningsreferaten att förlusten var verklig. Jag saknar helt insikt i ärendet, men "förlusten" förefaller ha uppkommit genom att inkråmet i S.E.C. SA överlåtits till ett nybildat bolag i koncernen. Om det skett till ett värde (enligt extern värdering enligt Tele2, dvs. marknadsvärde får man förmoda) som gjort att värdet av det tömda bolagsskalet gått ned, kan man tycka att det uppstått en verklig förlust på aktieinnehavet. Men det kan tänkas att förvärvet av verksamheten skapade ett mervärde för köparkoncernen, och då anses det inte föreligga någon verklig förlust.
Det verkar vara det som är fallet i målet, eftersom det enligt Länsrättens uppfattning framstår som klart och också visas av i målet ingivet emissionsprospekt att syftet med aktieförvärvet var att utvidga Tele 2:s verksamhet, som bedrevs i sju länder, till de elva länder som SEC SA bedrev verksamhet i eller inom kort skulle etablera sig i. Affären skulle bland annat ge stordriftsfördelar, en bredare kundbas, en gemensam plattform för telefoni och bredband. Ett dokument som åberopades under förhandlingen styrker också, enligt Länsrätten, att värdet av samordningsfördelarna var betydande och fanns kvar inom Tele 2-koncernen i form av goodwill.
Numera är, som sagt, en förlust på näringsbetingade aktie aldrig avdragsgill och det beror på att vinst på sådana aktier inte är skattepliktig. Att vinst är skattefri är i sig helt motiverat; en beskattning skulle innebära ett kedjebeskattningsmoment. Däremot är det inte självklart att det därav följer att en förlust på aktierna inte är avdragsgill. Om det vid förvärvet föreligger ett marknadsvärde på aktierna som överstiger det skattemässiga värdet (i regel det bokförda nettovärdet) av bolagets tillgångar och skulder, och bolagets inkråm genom förlustaffärer blir värdelöst, kommer avdraget för aktiernas övervärde aldrig att kunna dras av. Om det blir en förlust av hela inkråmet har detta berott på att det inte funnits tillräckliga inkomster. Det innebär att inte ens förlusten av det bokförda inkråmsvärdet kan dras från någon inkomst. Det betyder att köparföretagen aldrig får något avdrag för kostnaden för verksamhetsförvärvet. Regeln om avdragsförbud är därför felaktig och finns bara som en motvikt mot skattefriheten för aktievinster.
Rättsfallet är ett bra exempel på det kineseri och kvalificerat godtycke som vidlåder bolagsbeskattningen. Vad vet i själva verket Länsrätten om värdet av företaget? Är det en rimlig effekt att ett företag ska kunna bli av med 3,9 miljarder kr på så lösa boliner som att Skattemyndighet och Länsrätten tycker sig se att koncernens värde är ograverat? Det verkar det f.ö. inte ha varit, eftersom goodwillvärdet koncernbalansräkningarna var värderat till 26,7 miljarder kronor per den den 31 december 2000 och 27 miljarder kronor per den 31 december 2001. Länsrätten fann visserligen att goodwillvärdena saknade direkt skatterättslig betydelse i föreliggande mål, men att de hade ett bevisvärde och utgjorde en omständighet i rättens fria bevisprövning.
Till saken hör också den enorma tidsutdräkten. Ärendet avser 2001 års taxering. Det kommer säkerligen att ta över 10 år från deklarationstidpunkten till dess att ärendet blir slutgiltigt avgjort. Eftersom lagen har ändrats lär ärendet inte tas upp i Regeringsrätten utan Kammarrätten blir sista instans. I mer än ett decennium ska företaget sväva i osäkerhet om huruvida det ska betala 3,9 miljarder kronor eller inte. Hur ska det gå?
Som vanligt måste man fråga sig varför bolagens vinster över huvud taqet ska beskattas. Det baseras på ett tankefel. Och eftersom bolagsbeskattningen finns är det av politiska skäl hart när omöjligt att avskaffa den.
Fallet är ett utmärkt exempel på bolagsbeskattningens orimlighet. Det kan dock tilläggas att om förlusten uppkommit i dag hade frågan varit enkel. Numera är förluster på s.k. näringsbetingade aktier enligt 25a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte avdragsgilla. Men när Tele2 gjorde sin förlust kunde de vara det. Det krävdes dock att förlusten var "verklig" och "slutgiltig".
Tele2 hävdar enligt tidningsreferaten att förlusten var verklig. Jag saknar helt insikt i ärendet, men "förlusten" förefaller ha uppkommit genom att inkråmet i S.E.C. SA överlåtits till ett nybildat bolag i koncernen. Om det skett till ett värde (enligt extern värdering enligt Tele2, dvs. marknadsvärde får man förmoda) som gjort att värdet av det tömda bolagsskalet gått ned, kan man tycka att det uppstått en verklig förlust på aktieinnehavet. Men det kan tänkas att förvärvet av verksamheten skapade ett mervärde för köparkoncernen, och då anses det inte föreligga någon verklig förlust.
Det verkar vara det som är fallet i målet, eftersom det enligt Länsrättens uppfattning framstår som klart och också visas av i målet ingivet emissionsprospekt att syftet med aktieförvärvet var att utvidga Tele 2:s verksamhet, som bedrevs i sju länder, till de elva länder som SEC SA bedrev verksamhet i eller inom kort skulle etablera sig i. Affären skulle bland annat ge stordriftsfördelar, en bredare kundbas, en gemensam plattform för telefoni och bredband. Ett dokument som åberopades under förhandlingen styrker också, enligt Länsrätten, att värdet av samordningsfördelarna var betydande och fanns kvar inom Tele 2-koncernen i form av goodwill.
Numera är, som sagt, en förlust på näringsbetingade aktie aldrig avdragsgill och det beror på att vinst på sådana aktier inte är skattepliktig. Att vinst är skattefri är i sig helt motiverat; en beskattning skulle innebära ett kedjebeskattningsmoment. Däremot är det inte självklart att det därav följer att en förlust på aktierna inte är avdragsgill. Om det vid förvärvet föreligger ett marknadsvärde på aktierna som överstiger det skattemässiga värdet (i regel det bokförda nettovärdet) av bolagets tillgångar och skulder, och bolagets inkråm genom förlustaffärer blir värdelöst, kommer avdraget för aktiernas övervärde aldrig att kunna dras av. Om det blir en förlust av hela inkråmet har detta berott på att det inte funnits tillräckliga inkomster. Det innebär att inte ens förlusten av det bokförda inkråmsvärdet kan dras från någon inkomst. Det betyder att köparföretagen aldrig får något avdrag för kostnaden för verksamhetsförvärvet. Regeln om avdragsförbud är därför felaktig och finns bara som en motvikt mot skattefriheten för aktievinster.
Rättsfallet är ett bra exempel på det kineseri och kvalificerat godtycke som vidlåder bolagsbeskattningen. Vad vet i själva verket Länsrätten om värdet av företaget? Är det en rimlig effekt att ett företag ska kunna bli av med 3,9 miljarder kr på så lösa boliner som att Skattemyndighet och Länsrätten tycker sig se att koncernens värde är ograverat? Det verkar det f.ö. inte ha varit, eftersom goodwillvärdet koncernbalansräkningarna var värderat till 26,7 miljarder kronor per den den 31 december 2000 och 27 miljarder kronor per den 31 december 2001. Länsrätten fann visserligen att goodwillvärdena saknade direkt skatterättslig betydelse i föreliggande mål, men att de hade ett bevisvärde och utgjorde en omständighet i rättens fria bevisprövning.
Till saken hör också den enorma tidsutdräkten. Ärendet avser 2001 års taxering. Det kommer säkerligen att ta över 10 år från deklarationstidpunkten till dess att ärendet blir slutgiltigt avgjort. Eftersom lagen har ändrats lär ärendet inte tas upp i Regeringsrätten utan Kammarrätten blir sista instans. I mer än ett decennium ska företaget sväva i osäkerhet om huruvida det ska betala 3,9 miljarder kronor eller inte. Hur ska det gå?
Som vanligt måste man fråga sig varför bolagens vinster över huvud taqet ska beskattas. Det baseras på ett tankefel. Och eftersom bolagsbeskattningen finns är det av politiska skäl hart när omöjligt att avskaffa den.
torsdag 22 januari 2009
LAGRÅDSREMISS OM SKATTEANSTÅND
De emotsedda ytterligare åtgärderna för att ta landet igenom den ekonomiska krisen blev ett skatteanstånd. Men inte som DN skriver ett anstånd med företagsskatten, dvs vinstskatten, utan med anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter. Och det är bara fråga om ett anstånd som får omfatta högst två redovisningsperioder och får beviljas längst till motsvarande förfallodag ett år därefter. Alltid något. Men det är lätt att stämma in i Krister Anderssons kritik mot att inte också momsbetalningar inkluderas i förslaget. Krister Andersson exemplifierar med tokeriet vid import, där företagen tvingas företagen betala in momsen till Tullverket. De får därefter så småningom tillbaka momsen, men inte förrän den tas upp i en deklaration till Skatteverket.
Som framgår av en diskusson på sajten Skatter.se kan man ifrågasätta momsens konstruktion i det hänseendet att moms tas ut även vid affärer mellan momsskattepliktiga företag. Det ett företag tar ut av sin kund i moms skall det leverera in till Skatteverket. Samtidigt ska kundföretaget som betalat momsbeloppet få tillbaka exakt samma belopp från Skatteverket. Rena rundgången! Detta skapar rättsliga problem, kontrollproblem, likviditetsproblem och binder en ofantlig kreditvolym - helt i onödan. Just i nuvarande ekonomiska läge skulle det vara ytterst lämpligt att avskaffa denna ordning. Så snart en köpare kan visa att det är registerat hos Skatteverket borde en säljare kunna avstå från att debitera moms. Det är ändå i slutändan privatpersoner och andra som inte är i momssystemet som betalar momsen.
Men företagsskatten, beskattning av företagens vinster, rörs inte. Nu om någonsin är det läge för att avskaffa den eller åtminstone reducera den rejält. Dels därför att det skulle innebära en kraftig investeringsstimulans - plöstligt skulle investeringarnas avkastning öka med över 30 procent, dels därför statens bolagsskatteinkomster ändå kommer att sjunka dramatiskt på grund av att företagen kommer att redovisa kraftigt reducerade vinster eller förluster på grund av den ekonomiska krisen.
VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont
Som framgår av en diskusson på sajten Skatter.se kan man ifrågasätta momsens konstruktion i det hänseendet att moms tas ut även vid affärer mellan momsskattepliktiga företag. Det ett företag tar ut av sin kund i moms skall det leverera in till Skatteverket. Samtidigt ska kundföretaget som betalat momsbeloppet få tillbaka exakt samma belopp från Skatteverket. Rena rundgången! Detta skapar rättsliga problem, kontrollproblem, likviditetsproblem och binder en ofantlig kreditvolym - helt i onödan. Just i nuvarande ekonomiska läge skulle det vara ytterst lämpligt att avskaffa denna ordning. Så snart en köpare kan visa att det är registerat hos Skatteverket borde en säljare kunna avstå från att debitera moms. Det är ändå i slutändan privatpersoner och andra som inte är i momssystemet som betalar momsen.
Men företagsskatten, beskattning av företagens vinster, rörs inte. Nu om någonsin är det läge för att avskaffa den eller åtminstone reducera den rejält. Dels därför att det skulle innebära en kraftig investeringsstimulans - plöstligt skulle investeringarnas avkastning öka med över 30 procent, dels därför statens bolagsskatteinkomster ändå kommer att sjunka dramatiskt på grund av att företagen kommer att redovisa kraftigt reducerade vinster eller förluster på grund av den ekonomiska krisen.
VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN
Bolagsskatten är ett onödigt ont
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
