BOSTADSBRIST - FÖLJETONG

Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter. 

”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

Har vi verkligen bostadsbrist?  

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum? 

Vad skulle hända om lagstiftaren bestämde att hyran inte fick understiga ett visst belopp per kvadratmeter?

Orimlig tanke, men tänk den!

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det? 

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på Statistikdatabasen/boende/bostadsbestånd/antal lägenheter efter region och hustyp. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm). 

Då kan man se att det 2018 i hela riket fanns 2 081 112 småhus, 2 508 679 lägenheter i flerbostadshus och 81 180 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 253 821 specialbostäder och drygt en halv miljon fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.  

Sen kan man gå in på Befolkning/befolkningsstatistik/folkmängd/folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. Då kan man se att det totalt bodde 10 230 185 personer i Sverige 2018. 

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Jag tror att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 081 112 + 2*2 508 679 + 2*81 180  = 13 504 166 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Det bor bara 2,19 personer per bostadsenhet. Räknar man med endast vuxna över 20 års ålder sjunker talet genomgående med 0,5  till ca 1,7 personer per bostadsenhet

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län och i A-regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, utom i Uppsala och Jämtlands län som ligger på 2,32 resp. 1,93. 

Så här förhåller det sig:

LÄN OCH A-REGIONER
                                                    AB                             C                       D

Småhus                        278 059               70 848           61 650

Lgh i fl.bost.hus          735 894                88 588          71 019

Lgh i övriga hus            17 806                 2 758             2 756

Bostäder                   1 031 759              162 194         135 425

4*småhus+ 2* lgh    2 619 636              466 084         451 700

Specialbostäder             48 497                17 577           4 736

Invånare                    2 344 124              376 354        294 695

Invånare/bost.enhet           2,27                    2,32             2,18

Invånare>20 år         1 780 323              288 594        223 815
Vuxen/bost.enhet               1,85                    1,78             1,65

                                          E                        F                    G

Småhus                          94 358                86 752          53 078

Lgh i fl.bost.hus          118 785                70 356          33 105

Lgh i övriga hus              2 283                  3 311            2 609

Bostäder                      215 426              160 419          88 792

4*småhus+ 2* lgh       619 568              494 342        283 740

Specialbostäder             12 644                  9 149            8 040

Invånare                      461 583              360 825        199 886

Invånare/bost.enhet           2,14                    2,25             2,25

Invånare >20 år           355 411              273 813        142 049

Vuxen/bost.enhet               1,65                   1,71             1,60

                                          H                        I                    K

Småhus                          69 060                17 419            43 673

Lgh i fl.bost.hus            47 054                  9 597            30 445

Lgh i övriga hus              2 045                     626             1 366

Bostäder                      118 159                27 642           75 484

4*småhus+ 2* lgh       374 438                90 122         238 314

Specialbostäder              5 630                  1 474             3 811

Invånare                      244 670                 59 249       159 684

Invånare/bost.enhet           2,07                     2,14             2,12

Invånare >20 år           190 928                 46 964        123 656

Vuxen/bost.enhet               1,62                   1,70             1,64

                                         LM                       N                 OPR

Småhus                        279 815                 88 717        350 109

Lgh i fl.bost.hus          318 147                 52 426        412 142

Lgh i övriga hus              9 301                   1 952          12 473

Bostäder                     607 263                143 095        774 724

4*småhus+ 2* lgh   1 774 156               463 624      2 249 666

Specialbostäder             32 238                   6 386           38 105

Invånare                   1 362 164                329 352      1 709 814

Invånare/bost.enhet         2,24                      2,30              2,21

Invånare >20 år        1 039 975                250 606     1 315 184

Vuxen/bost.enhet               1,71                   1,75              1,70

                                        S                           T                  U

Småhus                         75 650                 67 423          55 159

Lgh i fl.bost.hus           60 718                 71 719           71 034

Lgh i övriga hus             2 936                   3 234            2 069

Bostäder                     139 304                142 376        128 262

4*småhus+ 2* lgh      429 908                419 908        366 842

Specialbostäder              6 805                   8 728             7 094

Invånare                     281 482               302 252         273 929

Invånare/bost.enhet        2,02                      2,12              2,14

Invånare >20 år         221 709                232 150         210 327

Vuxen/bost.enhet            1,59                     1,63              1,64

                                           W                      X                   Y

Småhus                         82 405                 75 089          63 715

Lgh i fl.bost.hus           53 604                 62 485          54 887

Lgh i övriga hus             3 197                   2 209            1 957

Bostäder                     139 305                139 783        120 559

4*småhus+ 2* lgh      442 222               429 744         368 548

Specialbostäder              6 447                   6 845             6 130

Invånare                      287 191               286 547         245 453

Invånare/bost.enhet         2,06                      2,05             2,04

Invånare >20 år           222 703               223 134         190 833

Vuxen/bost.enhet            1,60                     1,60              1,58

                                          Z                      AC                   BD

Småhus                         37 582                 64 392           66 159

Lgh i fl.bost.hus           28 344                 61 786           56 544

Lgh i övriga hus             1 572                   2 467            2 253

Bostäder                       67 498               128 645        124 956

4*småhus+ 2* lgh      210 160               386 074        382 230

Specialbostäder              3 264                 11 819             8 402

Invånare                      130 280               270 154         250 497

Invånare/bost.enhet           1,93                   2,10              2,00

Invånare >20 år           101 481                210 114        198 263

Vuxen/bost.enhet            1,50                      1,63              1,59

A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

Småhus                         259 940             99 968            172 525

Lgh i fl.bost.hus           724 453            186 793            272 788

Lgh i övriga hus             17 449                5 057               5 822

Bostäder                    1 001 842            291 818            451 135

4*småhus+ 2* lgh     2 523 564            783 572         1 247 320

Specialbostäder             47 013               19 912            23 662

Invånare                    2 282 355             664 576        1 025 860

Invånare/bost.enhet           2,28                    2,28             2,27

Invånare >20 år         1 731 070             504 648          783 956

Vuxen/bost.enhet            1,72                      1,73               1,74

En genomgång av statistiken för 2014 och 2017 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare. 

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende också se genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 41 m² per person. Stockholms län ligger markant lägre med 36 m², Uppsala län har 40 m² och Västra Götaland 41 m², medan arean i övriga län ligger mellan 42 och 46 m² per person.

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi oss ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.

Vad behöver göras?

Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras – alla ska ju bo.

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.

Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas.  Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster.