måndag 16 augusti 2021

BOSTADSBRIST - FÖLJETONG 4

 Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter. 


”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

Har vi verkligen bostadsbrist?  

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum? 

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det? 

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på Statistikdatabasen/boende/bostadsbestånd/antal lägenheter efter region och hustyp. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm). 

Då kan man se att det 2020 i hela riket fanns 2 104 946 småhus, 2 585 221 lägenheter i flerbostadshus och 80 669 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 266 608 specialbostäder och 571 911 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.  

Sen kan man gå in på Befolkning/befolkningsstatistik/folkmängd/folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. Då kan man se att det totalt bodde 10 387 483 personer i Sverige 2020.

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Jag tror att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 104 946 + 2*2 585 221 + 2*80 669  = 13 751 564 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Det bor bara 2,25 personer per bostadsenhet. 

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Uppsala och Jämtlands län som ligger på 2,32 resp. 1,90. 


Så här förhåller det sig:
HELA RIKET

Småhus                             2 104 946               
Lgh i fl.bost.hus                2 585 221                
Lgh i övriga hus                     80 669              
Bostäder                            4 611 975              

4*småhus+ 2* lgh           13 751 564              

Specialbostäder                   266 608                
Fritidshus                             571 911           

Invånare  2020                10 378 483            
Invånare/bost.enhet              2,25                    
Genomsnittsarea/pers m2      42                       
LÄN OCH A-REGIONER
                                          AB                        C                  D

Småhus                        281 950               71 672           62 123
Lgh i fl.bost.hus          759 186                92 794          73 428
Lgh i övriga hus            18 790                 2 746             2 780
Bostäder                   1 059 926              167 212         138 331

4*småhus+ 2* lgh    2 683 752              477 768         400 908

Specialbostäder             51 679                18 505           5 170
Fritidshus                       72 808               18 062         20 237

Invånare                    2 391 841              388 076        299 329
Invånare/bost.enhet           2,26                    2,32             2,16
Genomsnittsarea/pers m2    37                       41                42


                                          E                        F                    G

Småhus                          95 597                87 765          53 521
Lgh i fl.bost.hus          122 052                73 069          35 114
Lgh i övriga hus              2 337                  2 921            2 637
Bostäder                      219 986              163 755          91 272
4*småhus+ 2* lgh       631 166              503 040        289 586

Specialbostäder             13 299                  9 784            7 982
Fritidshus                       23 004                13 671          11 868

Invånare                      467 276              364 953        202 247
Invånare/bost.enhet           2,12                    2,23             2,22
Genomsnittsarea/pers m2   43                       45                46


                                          H                        I                    K

Småhus                          69 433                17 744           44 069
Lgh i fl.bost.hus            48 540                  9 822           30 849
Lgh i övriga hus              2 174                     636             1 428
Bostäder                      120 147                28 202           76 346
4*småhus+ 2* lgh       379 160                91 892         240 830

Specialbostäder              5 725                   1 495             4 011
Fritidshus                      31 729                   12 296        13 330

Invånare                      246 033                 60 050           81 245
Invånare/bost.enhet           2,05                    2,13             2,09
Genomsnittsarea/pers m2    47                       45                46


                                         LM                       N                 OPR

Småhus                        283 954                 90 478         353 864
Lgh i fl.bost.hus          330 389                 54 874         423 775
Lgh i övriga hus              8 690                   1 992           12 575
Bostäder                      623 033               147 344         790 214
4*småhus+ 2* lgh    1 813 974               475 644      2 288 156

Specialbostäder             34 321                    6 785           38 105
Fritidshus                      44 533                  25 035           77 603

Invånare                   1 388 910                336 440      1 734 344
Invånare/bost.enhet         2,23                      2,28              2,19
Genomsnittsarea/pers m2   43                        45                 41


                                        S                           T                  U

Småhus                         76 228                 68 319            55 818
Lgh i fl.bost.hus           62 669                 72 933            72 673
Lgh i övriga hus             2 146                   3 096              2 050
Bostäder                     141 043                144 348          130 541
4*småhus+ 2* lgh      434 542                425 334          372 718

Specialbostäder              6 986                    8 497             7 373
Fritidshus                      27 235                 14 837             9 673


Invånare                     282 906                305 715          277 228
Invånare/bost.enhet        2,01                      2,12               2,12
Genomsnittsarea/pers m2   47                       44                  43


                                           W                      X                   Y

Småhus                         83 785                 75 474            63 819
Lgh i fl.bost.hus           54 569                 63 605            55 734
Lgh i övriga hus             3 239                   2 184              1 915
Bostäder                     141 593                141 263          121 468
4*småhus+ 2* lgh      450 756               433 474           370 574

Specialbostäder              6 577                   7 167               6 047
Fritidshus                      44 927                 27 673             25 125

Invånare                      287 681              287 631           244 663
Invånare/bost.enhet         2,03                      2,04               2,01
Genomsnittsarea/pers m2   46                        45                  46


                                          Z                      AC                   BD

Småhus                         38 217                 64 641             66 475
Lgh i fl.bost.hus           29 143                 62 407             57 596
Lgh i övriga hus             1 569                   2 554               2 210
Bostäder                       68 929               129 602           126 281
4*småhus+ 2* lgh      214 292               388 486           385 512

Specialbostäder              3 258                 13 160               8 886
Fritidshus                      31 740                 32 762             29 486

Invånare                      131 064              273 220            249 649
Invånare/bost.enhet           1,90                   2,11                1,98
Genomsnittsarea/pers m2    46                      44                   45

A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

Småhus                         263 267             101 613             174 820
Lgh i fl.bost.hus           747 367             195 235              281 818
Lgh i övriga hus             18 466                 4 616                  5 809
Bostäder                    1 029 093             301 464              462 447
4*småhus+ 2* lgh     2 584 720             806 154           1 274 534

Specialbostäder             50 127                21 495                24 475
Fritidshus                      46 474                  7 855                20 276

Invånare                    2 282 355              653 829           1 010 098
Invånare/bost.enhet           2,18                    2,17                2,18


En genomgång av statistiken för 2014,  2017 och 2018 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare. 

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 mper person. I Stockholms län ligger genomsnittet, 37 m2, betydligt under övriga län där genomsnitten med enstaka undantag ligger mellan 44 och 46 m2

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? 44 m2 är kanske inte så märkvärdigt för ett enpersonshushåll, men 88 m2 för två och 132 mför tre?  Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi oss ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.


Vad behöver göras?
Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras – alla ska ju bo.

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.


Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas.  Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar