ASTRAZENECAs TRANSFER PRICING-PROBLEM

AstraZeneca har nått en uppgörelse med de brittiska skattemyndigheterna om koncernens internationella internprissättning, transfer pricing. Enligt notiser i SvD och i Dagens Industri den 23 februari ska AZ betala 505 miljoner GB£, motsvarande 5,6 miljarder kronor för att lösa alla krav i ärendet.

Det behöver i och för sig inte säga någonting om själva tvistens storlek, men man kan nog ana att det omtvistade beloppet rört sig om hundratals miljoner eller miljarder kronor. Skattebasen, dvs. det omtvistade prissättningsbeloppet, kan med en skattesats på 28 procent beräknas till ett drygt tre gånger så stort belopp. Nu är AZ ett så stort företag att inte heller sådana intäkts/kostnadsbelopp är svårhanterade, men kostnaden för att komma överens i denna tvist om påvens skägg måste röra sig om tiotals eller hundra miljoner kronor. Både på myndighetssidan och företagssidan. Vilket konsultarvode!

Kostnaden är säkert väl värt sitt pris för AZ. Skatten hade blivit ännu högre utan kvalificerat biträde i skenfäktningen. Men vilken nytta har skattekonsulten som håvat in arvodet gjort mänskligheten?

Det som Storbritanninen nu vunnit genom överenskommelsen med AZ kommer att gå ut över andra länder vilkas skattebaser minskas. Om nu inte dessa håller emot. Då blir det en tvist mellan staterna. Den enes bröd, den andres död. Ett nollsummespel till gigantiska kostnader. Och helt i onödan.

Nästa varv på denna skatteskruv drogs för svensk del med införandet fr.o.m. 1 januari i år om lagstiftning om prissättningsbesked (SFS 2009:1289).

ETT VARV TILL MED SKATTEKONTROLLSKRUVEN

INFORMATIONSPLIKT SÄTTER STOPP FÖR AVANCERAD SKATTEPLANERING skriver Vilhelm Andersson, rättschef på Skatteverket i en artikel på Dagens Industris debattsida.

Skatteverket klagar på att verket kommer på efterkälken. Inte förrän ett "skatteupplägg" spritt sig och blivit flitigt använt upptäcker Skatteverket vad som är på färde. "Skadan" är då redan skedd och många skattskyldiga har undgått skatt som de enligt Skatteverket borde ha betalat. Därför vill Skatteverket införa informationsplikt för avancerade skatteupplägg. Selvangivelse talar danskar och norrmän om, men då menar det bara det vi kallar självdeklaration.

Skatteverkets målsättning är alltid att arbeta förebyggande, skriver Vilhelm Andersson. I stället för att i efterhand rätta fel i medborgarnas och företagens deklarationer vill vi se till att det blir rätt från början. Det är till nytta för alla parter.

Ja, det låter väl bra, och till den ändan ska Skatteverket lämna information om reglerna, så att vi kan göra rätt. Men det är vi själva som har ansvaret för att vi gör rätt. Och vi kanske inte tycker som Skatteverket. Inte domstolarna heller. Det vi och företagen gör kanske inte gillas av Skatteverket, men vi kanske har rätt och också får rätt av domstolarna. Vi kanske inte tycker det vi gör är särskilt avancerat och än mindre aggressivt (ett annat vanligt förekommande ord i dessa sammanhang). Vi följer lagen. Även om vi inser att lagstiftaren kanske inte förutsett det vi gör.

Artikel 7 av Europakonventionen har rubriken: Inget straff utan lag. Det som inte är förbjudet på skatteområdet är tillåtet. Nullum tributum sine lege. Legalitetsprincipen gäller faktiskt fortfarande, även om skatteflyktsklausulen eroderat principen något och därmed ökat rättsosäkerheten. Alla inkomster tillhör inte staten om vi inte kan visa att vi har bättre rätt. Nej, stat och kommun har visserligen rätt att beskatta oss, men bara i den omfattning Riksdagen beslutat - eller beviljat som det hette förr, dvs. Riksdagen medgav (beviljade) att kungen fick ta ut skatt på visst sätt och i viss omfattning. T.o.m. 1970 hette Skatteutskottet Bevillningsutskottet.

Nu vill Skatteverket ta ansvaret ifrån oss. FN-konventionen innehåller skydd för rätten att inte uttala sig och mot självinkriminering. En brottsling har således rätt att vara passiv och kan inte tvingas att göra medgivanden eller tillhandahålla för honom belastande material. Som skattebetalare ska vi dock (tycker Skatteverket) bli skyldiga att fråga Skatteverket i förväg om vi gör rätt. Självangivelse. Vi tillåts inte ta risker på skatteområdet. För att bestämmelsen ska bli effektiv blir det förmodligen ett straff för att inte ha frågat om ett transaktionsbeteende underkänns. Vi ska bestraffas om vi vill ta eget ansvar för våra (som det kan visa sig dåliga) beslut.

Jag vet inte om Vilhelm Anderssons penna slant, men han skriver faktiskt: Reglerna skulle inledningsvis kunna vara smalt avgränsade till ett fåtal avancerade och gränsöverskridande uppläggsområden. INLEDNINGSVIS. Normalt brukar alla förslag till integritetsinskränkningar försvaras med att "det ska inte användas på annat än mycket elakartade fall", medan kritikerna säger "jo, men det vet man ju hur det blir. Finns möjligheterna kommer de att användas även på nya företeelser." Vilhelm Andersson har tydligen redan från början tänkt använda instrumentet självangivelse på bred front.

Vilhelm Andersson sockrar verkets förslag med att "för näringslivet finns det uppenbara fördelar. Det leder till större förutsägbarhet för företagen." Ja, det är klart att om reglerna är komplicerade, leder de till bristande förutsägbarhet. Och det är oundvikligt att reglerna för företagsbeskattning är komplicerade. Oerhört komplicerade. Dessutom tillkommer nya komplikationer gång på gång. Bara under denna höst har åtminstone fyra propositioner (2009/10:12, 24, 36 och 47) med lagstiftning mot kringgåendetransaktioner resulterat i lagstiftning. Delvis med retroaktiv verkan. Därtill kommer ny lagstiftning om prissättningsbesked vid internationella transaktioner (prop. 2009/10:17). Reglerna är synnerligen komplicerade, och jag är säker på att de inte är heltäckande. Vi kan vara förvissade om att det snart kommer nya krav på ytterligare skärpningar för att förhindra kringgåenden eller oönskade effekter av den nya lagstiftningen. Det kommer aldrig att ta slut.

Så det är klart att det leder till större förutsägbarhet för företagen om de först ber om lov. Men innan Skatteverket hunnit svara - eller redan innan företaget hunnit formulera problemet - har affärschansen kanske förlorats. Det går inte att vänta på administrativa beslut. Och Skatteverket har kanske fel. Förfarandet skulle kanske stå sig vid en domstolsprövning. Men företaget riskar straff för att det inte frågat om det skulle gå illa.

Att Skatteverket inte förmår fullgöra sitt uppdrag är inte förvånande. Företagsskattelagstiftningens komplexitet är enorm. Men är det rätt väg att gå att införa informationsplikt? Måste man inte istället ta sig en funderare på om reglerna alls är nödvändiga? Är det nödvändigt att beskatta bolagsvinster? Och är det förnuftigt?

Tas bolagsbeskattningen bort försvinner det kontrollbehov som nu bekymrar Skatteverket. Bolagens vinster ökar företagens styrka och gör dem till stabilare och säkrare arbetsgivare. Den företagstillväxt som alla talar om och vill stimulera med allehanda medel hindras årligen till 26,3 procent av bolagsskatten. Tillväxten kommer ur vinsten - ingenting annat. Bolagets vinst är själva tillväxten.

Den enklaste stimulansen för näringslivet och Sveriges ekonomi och för allas vårt materiella välstånd är att ta bort bolagsskatten. Utan bolagsbeskattning ökar attraktionen för investeringar i Sverige. Bolagens vinster försvinner inte så länge de behålls i företagen. Det finns inga goda skäl att beskatta bolagens vinster så länge de inte delas ut. Det är bara dumt. Den som motsätter sig borttagandet av bolagsskatten måste förklara varför bolagsskatten skulle vara någonting bra.

Läs även Krister Anderssons tänkvärda debattinlägg om Skatteverkets förslag i Dagens Industri den 29 december

BUDGETPROPOSITIONEN

Budgetpropositionen är lagd. På företagsbeskattningssidan (vinstbeskattningen) händer inte mycket. Allt är väntat sen länge. Dock var det intressant att det ska bli en utredning om företagsbeskattningen. Regeringen skriver: En företagsskatteutredning bör tillsättas för att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra villkoren mera lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital.

Skälen för regeringens bedömning: För att förbättra företagsklimatet är det angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP.

Ett annat syfte är att värna den svenska skattebasen i en alltmer globaliserad värld, samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt land för investeringar och lokalisering av företag. Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv.

DN prisar under rubriken Fem punkter för skatterna Alliansens sänkningar bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Den sänkning av bolagsskattesatsen som gjordes från 28 till 26,3 procent är dock alldeles för liten.

Ett tips: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det finns inget behov av att "värna skattebasen". Skatteinkomsterna från bolagsskatten är kameralt sett 50-100 miljarder kr. Bara c:a 5 % av statens och kommunernas skatte- och avgiftsinkomster. Tas bolagsskatten bort kommer det skattebelopp som inte behöver betalas bli ökade lönebetalningar och aktieutdelningar som beskattas. Reglerna blir enormt mycket enklare. Ny komplicerade tillägg (se nedan vad regeringen föreslår i 5 punkter) och ändringar behövs inte. Rättsäkerheten förbättras. Skatteförvaltningen, domstolar, polis- och åklagarväsende sparar flera miljarder. Nettoskattebeloppet blir kanske några miljarder kr. Konsulter och akademiker kan syssla med något väsentligare. Men framför allt: Lönsamheten i näringslivet ökar och risktagandet minskar, utländskt kapital lockas till Sverige. Varför hindra det med en skatt?

Det är intressant att studera utvecklingen av bolagsskatten som skattebas. Den är synnerligen varierande i storlek mellan åren och omöjlig att förutse. Bolagsskatteinkomsterna har prognostiserats på följande sätt i budgetpropositionerna för 2008/09 resp. 2009/10:

-------------------------------2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Budgetprop 08/09 sid 168--- 99,2 101,0 95,0 106,0 115,1 124,1 -
Budgetprop 09/10 sid 196 ---99,2 104,6 91,6 75,0 81,4 88,2 96,7

Man kan undra vad prognoserna är värda. F.ö. baseras inte prognosen för 2008 på det faktiska taxeringsutfallet. Inte ens Skatteverket har koll på det trots att taxeringsarbetet pågått i 4 av taxeringsperiodens 7 månader. Med tanke på de stora företagsförlusterna under sista kvartalet 2008 (och under påverkan av den fortsatta krisen under 2009) verkar prognosen för skatteutfallet för 2008 i överkant. Den nedgång i skatteinkomsterna för 2008 som prognostiserades redan i budgetpropen 2008/09 kan inte rimligen förusett vinstfallet på grund av den ekonomiska världskrisen 2008. Den som lever får se.




I övrigt är det bara sen tidigare kända saker.

1. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
2. Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
3. Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
4. Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
5. Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
6. Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning


Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
Regeringens bedömning: Andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag bör infogas i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Skatteverket har i en promemoria, Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen (dnr Fi2008/7059), föreslagit förändringar av kapitalvinstbeskatt-ningen för handelsbolagsandelar och för andelar ägda av handelsbolag. Förslaget syftar till att infoga handelsbolagsandelar och andelar ägda av handelsbolag i systemet med skattefria kapital-vinster och utdelningar på näringsbetingade andelar. Skatteverkets promemoria har remiss-behandlats. I princip samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
Regeringen anser att det finns starka skäl för att så långt det är möjligt infoga handelsbolagen i det befintliga systemet med skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det förhållandet att andelar i handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har medfört ett i flera avseenden asymmetriskt och svårtillgängligt system för beskattning av handelsbolag. För att förhindra kringgåenden av bestämmelserna om avdragsförbud för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns ett komplicerat regelsystem för handelsbolagen. De befintliga reglerna har till syfte att förhindra transaktioner som skulle kunna leda till avdrag för kapitalförluster som inte ska kunna dras av. Det finns således ett övergripande behov av förenklingar av det komplexa och svårtillgängliga beskattningssystemet för företag som är delägare i handelsbolag.
Det bör även framhållas att handelsbolagsformen eller kommanditbolagsformen många gånger har förekommit i olika typer av upplägg vars huvudsakliga syfte varit att uppnå skattefördelar. Vidare innebär det befintliga systemet med skattefri avyttring av näringsbetingade andelar att andelar i handelsbolag, som ska avyttras med en vinst som är skattepliktig, i stället kan ”paketeras” i ett aktiebolag varefter andelarna i aktiebolaget kan avyttras skattefritt. I en motsvarande förlustsituation kan andelarna i handelsbolaget avyttras direkt och avdrag göras för förlusten. Således är det även utifrån behovet av att värna om bolagsskattebasen befogat att förenkla dagens regelverk för beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag.
Riskkapitalbranschen – där aktörerna inte sällan bedriver verksamhet i handelsbolags- eller kommanditbolagsform – har i olika sammanhang lyft fram frågan om att även handelsbolagen borde omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar.
Regeringens uppfattning är således att beskattningen av kapitalvinster och avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i handels-bolag och på andelar som ägs av handelsbolag bör avskaffas inom bolagssektorn. Regeringen har den 3 september 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010

Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
Regeringens bedömning: Reglerna om beskattning av vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) bör utvidgas till att även omfatta lån från utländska juridiska personer. Ränteutgifter på sådana lån bör inte få dras av. För att reglerna inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet bör det införas ett generellt undantag för lån som lämnas till aktiebolag. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler ska penninglån som lämnas i strid med det aktiebolagsrättsliga låneförbudet tas upp till beskattning av låntagaren. Den som äger eller har ett bestämmande inflytande över ett företag ska inte kunna ta ut pengar från företaget i form av lån, och på så sätt skjuta upp eller helt undvika beskattning av medel som egentligen används för privat konsumtion. Reglerna gäller oavsett om låntagaren är en fysisk eller juridisk person.
Skatteverket har uppmärksammat att det under senare år blivit allt vanligare att organisera ägandet av små och medelstora svenska företag via utländska holdingbolag. Kapital från det svenska rörelsedrivande företaget förs genom utdelning, lån eller i form av kapitalvinst över till det utländska holdingbolaget. Eftersom de svenska reglerna om beskattning av förbjudna lån inte omfattar lån från utländska företag, kan ägarna eller personer i ledande ställning genom penninglån disponera de medel som tillförts de utländska företagen utan skatteeffekter. Skatteverket har uppskattat att ca 30 miljarder kronor har förts från svenska företag till utländska holdingbolag de senaste tre åren (2006–2008). Av dessa 30 miljarder kronor har Skatteverket funnit att i vart fall 2 miljarder kronor har lånats från de utländska holdingbolagen av deras svenska ägare under motsvarande period.
I syfte att motverka den beskrivna skatteplaneringen och säkerställa att beskattningen upprätthålls bör bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån utvidgas till att omfatta även lån från utländska motsvarigheter. Detta bidrar även till målsättningen att skattereglerna bör vara likformiga och neutrala. Vidare bör avdrag inte få göras för ränteutgifter på sådana penninglån.
För att förslaget inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet eller annars försämra företagens möjlighet till kapitalanskaffning bör lån som lämnas till aktiebolag undantas från reglerna om beskattning av vissa penninglån. Ett sådant generellt undantag ligger även i linje med det skatterättsliga syftet med reglerna om beskattning av vissa penninglån, dvs. att upprätthålla dubbelbeskattningen av medel som tas ut ur bolagssektorn.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 12 februari 2009 (skr. 2008/09:122) aviserat de nu nämnda åtgärderna. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till det betydande skattebortfall som skatteplaneringen medfört och befaras medföra framgent – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 13 februari 2009. En promemoria med de nämnda förslagen har remissbehandlats (dnr Fi2009/1477). Regeringen har den 25 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.

Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
Regeringens bedömning: För att hindra kringgående av reglerna om beräknandet av beloppsspärren vid ägarförändringar i underskottsföretag bör reglerna ändras så att förvärvsutgiften vid beräknandet av beloppsspärren minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis medfört ägarförändringen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar i underskottsföretag. Syftet med beloppsspärren är att förhindra handel med underskottsföretag. Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av utgiften
för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Förvärvsutgiften ska dock minskas med kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen. Regeringsrätten har i dom den 17 september 2007 (RÅ 2007 ref. 58) däremot funnit att kapitaltillskott som lämnats i samband med förvärvet av underskottsföretaget inte ska minska förvärvsutgiften.
Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet uppmärksammat att bestämmelserna om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för att öka möjligheten för underskottsföretag att dra av tidigare års underskott. Detta har framför allt skett genom att en ägarförändring i ett underskottsföretag helt eller delvis har skett genom en riktad nyemission i syfte att otillbörligt öka förvärvsutgiften.
För att motverka att reglerna kringgås bör vid beräknandet av beloppsspärren förvärvsutgiften minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225) aviserat den nu nämnda åtgärden. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 5 juni 2009. En promemoria med det nämnda förslaget har remissbehandlats (dnr Fi2009/4574).
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.

Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
Regeringens bedömning: Det bör införas särskilda regler för svenska moderföretag att i vissa begränsade fall få göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Svenska företag som ingår i en koncern kan lämna koncernbidrag till varandra. Det innebär att givaren får göra avdrag för ett bidrag till mottagaren, som ska ta upp bidraget till beskattning. Detta system kan användas för resultatutjämning mellan företag inom en koncern. Regeringsrätten har i domar den 11 mars 2009 (RÅ 2009 ref. 13, m.fl.) funnit att avdrag för koncernbidrag, på grund av EG-rätten, i vissa begränsade fall måste tillåtas även för bidrag till utländska dotterföretag inom EES, när dessa har slutliga förluster. På grund av Regeringsrättens avgöranden bör det införas särskilda regler som möjliggör avdrag för sådana förluster. Ett förslag till sådana regler kommer att utarbetas och remissbehandlas under hösten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.

Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
Regeringens bedömning: Det bör införas ett särskilt förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Ett särskilt förfarande bör införas genom vilket Skatteverket kan lämna besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. Ett prissättningsbesked bör bara kunna lämnas om det föreligger en bakomliggande ömsesidig överenskommelse med en annan stat med stöd av ett skatteavtal. Regeringen har den 4 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.

Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.
Regeringens bedömning: Reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskatt-ningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör ändras så att den skattskyldige får möjlighet att ansöka om anstånd med betalningen av skatten på grund av uttaget. Vidare bör reglerna om återföring av avsättningar till periodiseringsfonder, ersättningsfond och expansionsfond ändras så att omedelbar återföring inte ska ske när näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om en tillgång avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Enligt nu gällande regler ska uttagsbeskattning ske om skattskyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet upphör på grund av ett skatteavtal. De situationer som avses är om ett svenskt företag byter hemvist och Sverige därigenom förlorar beskattningsrätten till företagets utländska näringsverksamhet, att ett skatteavtal ändras så att Sverige inte längre får beskatta näringsverksamhet i det landet eller om en tillgång flyttas från en del av en näringsverksamhet till en annan del och Sverige får beskatta den första delen men inte den andra.
Regeringsrätten har i en dom den 24 april 2008 (RÅ 2008 ref. 30) slagit fast att uttagsbeskattning och återföring av avsättningar till periodiseringsfond när ett företag byter hemvist från Sverige till Malta strider mot gemenskapsrätten. Vidare har Europeiska gemenskapernas kommission i ett motiverat yttrande [KOM:s ref SG-Greffe (2008)D/205673, ärendenummer 2007/2372] uppmärksammat att reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten på grund av ett skatteavtal kan strida mot EG-rätten.
Med anledning av regeringsrättens dom har Finansdepartementet upprättat en promemoria (dnr Fi2009/3274) med förslag till regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal. I promemorian föreslås också att återföring av avsättningar till periodiserings-fonder, ersättningsfond och expansionsfond inte ska ske omedelbart i dessa situationer utan enligt övriga regler om återföring. Förslagen gäller endast när skatteavtalet i fråga ingåtts med en stat inom EES. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.