söndag 24 januari 2010

KASSAREGISTERLAGEN

Oklart kring nya kassaregisterlagen, skriver SvD.

Jag kan tänka mig, att de flesta berörda inte riktigt trott att det kunde vara sant. Men det är det! Och nu är det hög tid.

Min blänkare om detta för nästan precis ett år sedan är min i särklass mest besökta bloggpost. Som framgår av den, kan man knappast klaga på informationen - kvantitativt i alla fall. Minst 6 digra dokument har Skatteverket givit ut.

Och på Skatteverkets hemsida finns det mycket att hämta.

Men informationen är inte särskilt lättillgänglig.

lördag 23 januari 2010

BOLAGSSKATTEN - EN PROBLEMATISK SKATT

I en intervju i Dagens Industri den 22 januari framhåller Anders Borg att "bolagsskatten är en problematisk skatt". Det är en skatt som är viktig för konkurrenskraften, eftersom den kan få företag att flytta såväl skatteintäkter som produktion.

Ja, det är bara att hålla med.

Vad är det då som är så bra med den att den inte tas bort? Ingenting. Tvärtom - den är skadlig.

Varför har vi då bolagsskatt?

Troligen bara brist på insikt och eftertanke, ... alla andra har den. (Dock inte Estland)

Ta bort bolagsskatten så försvinner det problematiska.

Anders Borg ber att få återkomma om sänkning av bolagsskattesatsen "när statsfinanserna kommit tillbaka till balans och överskott".

I SvD skriver ekonomiprofessorn Lars Oxelheim från Lunds Universitet om den globala kampen om jobben. Han tycker att regeringen som en rumsren (dvs. utan statsstöd) första åtgärd ska bidra till att göra Sverige synligt som investeringsland. I dagsläget krävs extra insatser för att ett litet land som Sverige - beläget i den ekonomiska periferin - ska synas, skriver han.

Lars, tala med din kollega vid universitetet, Erik Norrman. Han kan ge dig ett bra tips.

En sänkning av bolagsskattesatsen (eller helst borttagande av vinstbeskattningen av företag) kan vara metoden att snabbt nå både Anders Borgs och Lars Oxelheims mål.

Avkastningen på investeringar i Sverige ökar med 35 procent. Vilken stimulans! Vilken förenkling!

onsdag 20 januari 2010

REVISIONSPLIKT FÖR SMÅFÖRETAGARE

SvD och Dagens Industri skriver den 21 januari att centerpartiets löfte om att avskaffa revisionsplikten för små företag kanske inte kommer att kunna infrias före valet. Finansdepartementet, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Brottsförebyggande rådet stretar emot.

Ja, det är klart att utan revision blir granskningsbördan större för myndigheterna och skattekontrollen blir svårare. Men den blir svår på grund av att vi beskattar företagsvinster. Om vi slutar med sådana dumheter blir granskningen mycket enklare. Det enda som behöver granskas då är vad bolagsägare tar ut ur bolaget för egen del genom utdelning, förtäckt utdelning eller regelrätta uttag av likvida medel, varor och andra tillgångar. Detta kan beskattas när uttagen görs.

En sådan beskattningsmetod har Estland och den fungerar utmärkt. Värderingen vid uttag är mycket enklare att göra än bokslutsvärderingar i en pågående verksamhet. Även utan revision är det lätt att kontrollera vad som tas ut ur ett aktiebolag. Det finns tydliga regler och aktiebolaget är en juridisk person skild från sina ägare. Lagstridiga uttag är straffsanktionerade.

Om Sverige avskaffar beskattningen av bolagets löpande resultat och endast beskattar uttag, bortfaller de farhågor som Finansdepartementet hyser. Då kan revisionsplikten för småföretag enkelt tas bort.

De företag frågan gäller är aktiebolag, men många företag drivs som enskild firma eller handelsbolag. För dessa föreligger ingen revisionsplikt ens om de är mycket stora. Ändå är risken för manipulationer större i en enskild firma där ingen rågång finns mellan ägare och företag än i ett aktiebolag. Varför skulle det vara så svårt att undvara revision i små aktiebolag? Före 1983 ställdes inga krav på kompetens för revisor i ett aktiebolag.

Avskaffa bolagsbeskattningen och revisionsplikten för småföretag. Vilken förenkling! Vilken stimulans till företagande!

måndag 18 januari 2010

SKATTESUBVENTIONERAD VINDKRAFT

Jörgen Johansson (C) har lagt fram ett förslag till subventionering av andelsägd vindkraft. Det är inte tillåtet enligt EUs regler om förbud för statsstöd, men JJ har hittat en modell som ger en effekt som blir "i stort sett densamma --- som om man tagit bort skatten", säger han i Dagens Industri den 18 januari.

Det är fantastiskt att se framskjutna politiker agera skatteplanerare på statlig nivå lika fördomsfritt som vanliga skattskyldiga gör på privatnivå. När får vi en generalklausul mot skatteflykt på EU-nivå, som ogiltigförklarar och bötfäller nationell skattelagstiftning som syftar till kringgående av EUs regelsystem?

OM, jag säger OM, andra energikällor än vindkraft på lång sikt är skadliga och att avgifterna för skadekostnaderna ännu inte belastar deras verksamhet fullt ut, så bör kostnaden för sådan verksamhet höjas - kanske med hjälp av det gällande systemet med el-certifikat, dvs. så att andra än vindkraftsproducenter i relation till sin produktion måste köpa certifikat till ett fastställt pris som vindkraftsproducenter i relation till sin produktion tilldelas gratis av staten. Det är ett sätt att korrigera för effekten av den bristande kunskap om skadekostnaden som marknaden har. Sätt pris på miljön, som Erik Dahmén predikade för 40 år sedan. Framför allt sätt rätt pris.

Men inför inte särskilda skatteregler för vissa branscher. Då har vi snart nya krav. Borde t.ex. inte SAAB betala lite mindre skatt, eftersom det är en så bra bil? I varje fall speciell på ett charmfullt sätt. Av någon outgrundlig anledning har så få köpare upptäckt det. (Javisst ja, SAAB Automobile betalar ju inte någon skatt alls. Företaget gör ju förlust år efter år, dvs. fördärvar befintliga resurser. Varför ingriper ingen mot sådan misshushållning?)

Och framför allt. Luckra inte upp moralen genom att på fiffiga sätt kringgå olika regelsystem.

Vindkraftkooperativ är inte missgynnade av skattereglerna. Några nya skatteregler har inte införts som försvårar vindkraftskooperativens verksamhet. Skatteverket har inte hittat på något nytt djävulskap, utan tillämpar en sedan lång tid gällande lagstiftning. Det är den lagstiftningen som Skatterättsnämnden nyligen tillämpat i ett förhandsbesked.

Alla företag beskattas för sina vinster. Beräkningen av den skattepliktiga vinsten baseras för alla företag på förutsättningen om marknadsmässig prissättning. Tillgodogör sig en företagare sin produktion för egen del utan att betala marknadsmässig ersättning till sitt företag uttagsbeskattas han.

Man kan tycka att detta är en idiotisk ordning. Jag tycker det. Destruktivt, kontraproduktivt, onödigt, rättssäkerhetsriskabelt. Ta bort vinstbeskattningen så försvinner problemen.

Men gör det för alla företag. Inte bara för vindkraftskooperativ.

PS. Att döma av en artikel i Dagens Industri den 19 januari är den nuvarande subventionen av vindkraftsel via el-certifikat otillräcklig.
Vattenfalls projekt Kriegers Flak i Östersjön och Stora Middelgrund utanför Hallandskusten har lagt på is på grund av bristande lönsamhet. Alla erforderliga tillstånd finns med det är inte ekonomiskt försvarbart att sätta igång bygget, säger de som driver projekten.

onsdag 13 januari 2010

SKROTA REKLAMSKATTEN - OCH BOLAGSSKATTEN

Rickard Westerberg förvånas i DN den 13 januari med rätta över att reklamskatten, som kommit till på grumliga - knappast borgerliga - ideologiska grunder, och som är allvarligt konkurrenssnedvridande och drabbar dagspress men inte etermedia och internet, inte avskaffas. Fiskalt är den så obetydlig att den inte syns. I budgetpropositionen 2009/10:1 (sid. 207) redovisas den i klump tillsammans med lotteriskatt och skatt på spel samt överskott från Svenska Spel och Systembolaget och "ett antal avgifter" under rubriken Övriga skatter till 6 miljarder kr. Skattedelen, varav reklamskatten utgör en icke avgiven andel, uppges (sid. 204) uppgå till 27 procent härav, dvs. 1,6 miljarder. Reklamskatten rör sig alltså om några hundra miljoner kronor. Totala beloppet av skatter (inklusive kommunalskatter) och avgifter är 1 400 miljarder kronor, så man kan verkligen tala om nålpengar när det gäller reklamskatten.

Skadeverkningar av reklamskatten är dock bara en västanfläkt av skadeverkningarna av bolagsskatten. Avskaffa den.

TOMAS TOBÉ OCH BOLAGSSKATTEN

Bravo, Tomas. Sänk bolagsskatterna. Var de andra skattesatserna ska ligga på är mer en politisk avvägning än en ekonomisk-teknisk. Med liten offentlig sektor och små offentliga åtaganden kan inkomstskatter och andra skatter sänkas - med stor offentlig sektor och stora offentliga åtaganden måste skatterna vara stora. Den diskussionen deltar jag inte i på min blogg.

Men bolagsskatten ger mycket små budgettekniska inkomster för staten och stora effektivitetsförlustkostnader för hela samhället. På lång sikt ger bolagsskatten inget statligt överskott alls, eftersom den dels reducerar basen för andra skatter dels kostar tiotals miljarder att hantera för skattemyndigheter, rättsväsende och domstolar. Dessutom är den en rättssäkerhetsrisk genom att den är och måste vara oerhört komplicerad och verkar demoraliserande och konkurrenssnedvridande eftersom bolagsskattereglerna kringgås genom sofistikerade transaktionsupplägg. På lång sikt drabbar den inte heller bolagen, eftersom de övervältrar sina skattekostnader - liksom alla andra kostnader - på konsumenter och löntagare. En fullkomligt meningslös och bara destruktiv skatt.

Och vilken förenkling för företagande! Och vilken tillväxtstimulans! Vilken attraktion för utländskt kapital när avkastningen på investeringar i svenska företag ökar med 36 procent!

Tomas Tobé. Du har chans att bli känd som den som tog bort bolagsskatten.

tisdag 12 januari 2010

ALGIRDAS SEMETA NY SKATTEKOMMISSIONÄR

Litauern Algirdas Semeta frågades ut av Europaparlamentet i dag.

TOBINSKATT kräver noggrann utredning, sade han försiktigtvis.

Han vill prioritera en harmonisering av basen för bolagsskatter, men medgav att det är svårt att nå framsteg inom skatteområdet, eftersom enhällighet krävs bland EU-länderna. Jag trodde tanken på en CCCT (common consolidated company tax) var död eller åtminstone djupfryst. Sista uppdateringen på EUs hemsida gjordes den 17 april 2008. Låt oss hoppas att skatten vilar i frid.

Semeta, ta i stället en titt på systemet i en annan baltisk stat, Estland. Ingen löpande bolagsbeskattning utan skatt först i samband med utdelning. Då beskattas bolaget med 21 procent av utdelningens belopp. Som utdelning räknas också privatuttag (förtäckt utdelning) och icke avdragsgilla kostnader. Genialt.