Det är inte svårt att hålla med honom i det mesta, men ...:
Ett än mindre omdiskuterat bidrag till risktagande utgörs av de avdrag som företag och hushåll får göra på sina räntor. När företag gör affärer med egna pengar beskattas de, men affärer med andras pengar subventioneras. Det gynnar den typ av skatteplanering där pengarna skickas till ett holdingbolag som lånar ut. För hushållen innebär avdragen att man lånar mer och bostadspriserna pumpas upp. Ränteavdrag gör att alla vill leva på andras pengar, vilket ökar skuldnivåerna i ekonomin.
Det är knappast en subvention till företag och hushåll att räntekostnader är avdragsgilla eftersom ränteintäkter är skattepliktiga. Men någons räntekostnader är alltid någon annans ränteintäkt, varför skattebasen ränta i princip är 0. I praktiken är den negativ, eftersom ränteinkomster för många institutioner är skattefri. För staten vore det därför en fiskal fördel att avskaffa avdragsrätt och skatteplikt för räntor.
Felet är i stället att företagen, som Norberg skriver, beskattas när de gör affärer med egna pengar. Utan bolagsbeskattning skulle också den skatteplanering Norberg nämner försvinna.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar