måndag 12 maj 2014
LO VILL BESKATTA BOLAG HÅRDARE
SvD skriver den 12 maj om en rapport från LO i ett projekt kallat Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Något otippat för en utomstående innehåller rapporten Sverige behöver ett bättre banksystem en rad förslag på vad regeringen bör göra för att skapa ett sådant.
Än mer otippat är förslaget att beskatta bankerna hårdare. Varför skulle banksystemet bli bättre av att man häller in lite grus i maskineriet? Vem tror LO bekostar bankernas skatter? Övergångsvis, innan ägarna, de anställda och bankernas kunder har vant sig vid den högre beskattningen, kanske bankerna får betala mer skatt på vinsten, men i tidens fullbordan - eller i praktiken mycket tidigare - har bankerna anpassat sin prissättning, kapitalägarna anpassat sin finansiering och de anställda vant sig vid sina löner. Varför skulle fördelningen av bankproduktionens resultat permanent förändras för att skattesatsen höjs? Hur mycket mindre skatt betalar bankerna i dag när skattesatsen är 22 procent jämfört med 1990 när den kunde dra iväg uppåt 65 - 70 procent med vinstdelningsskatt? De betalar mer!
Direkt tröttsamt är det att höra - inte minst från en meriterad ekonom som LOs Åsa-Pia Järliden Bergström - att bankerna är skattemässigt gynnade, eftersom det inte utgår moms på finansiella tjänster. I själva verket är banker och finansiella företag en av ett fåtal branscher (försäkringsföretag, fastighetsförvaltning mm) för vilka momsen blir en kostnad för företaget. I alla andra branscher är det som det ska vara enligt momsen idé och principiella konstruktion så att momsen inte utgör kostnad för företaget. Betald moms får företaget tillbaka från Skatteverket, av kunderna uttagen moms betalas in till Skatteverket, eller annorlunda uttryckt, endast den nettomoms som företaget fått från sina kunder behöver företagen betala in till Skatteverket. Det är alltså den av kunderna betalda momsen som företagen levererar in till staten.
Bankerna är däremot till största delen i samma situation som privatpersoner. Den moms de betalar till sina leverantörer drabbar dem som vilken kostnad som helst. Den momsen får bankerna - i motsats alltså till vanliga företag - inte tillbaka från Skatteverket. Endast den moms de betalar på kostnaderna i sin konsultationsverksamhet mm, och som de själva fakturerar moms i, får de - precis som andra tjänste- och varuproducerande företag - tillbaka från Skatteverket.
Räntenettot utgör inte skattebas för momsen. OM det vore möjligt att momsbelägga räntenettot, skulle det inte heller drabba bankerna - bara deras kunder som får bekosta momsen - precis som är fallet för vanliga företag. Skulle man vilja beskatta bankerna skulle man vara tvungen att t.ex. vägra avdrag för moms på deras räntekostnader (sedan sådan moms införts). Men man kan vara förvissad om att bankerna skulle kompensera sig för den kostnaden genom pris- och lönesättningen. Ett annat sätt beskatta bankerna vore att uppskatta den andel av bruttoräntorna som utgör ersättning för deras tjänsteprestationer i utlåningsverksamheten, momsbelägga det men vägra avdrag för det uppskattade momsbeloppet. Men då skulle bankerna beskattas hårdare än andra branscher, och på ett för momssystemet principfrämmande sätt. Finge de avdrag för den uppskattade momsen (så som alla andra branscher får) skulle någon skattekostnad (helt principenligt för momsen) inte uppkomma.
Gör precis tvärt om. Avskaffa bolagsskatten - inte bara för bankerna - utan för alla företag. En massa grus skulle försvinna ur maskineriet, skattekonsulter och skatteakademiker skulle kunna göra något nyttigt. Så småningom skulle marknaden anpassat sig och allt vara som förut utom att skattekostnaderna försvunnit ur företagens resultaträkningar, konkurrenssnedvridningar, skattebetingade investeringsbeslut och massa steril (men tabloidupphetsande) skatteplanering upphört. Kunde man samtidigt avskaffa moms mellan momsare vore himmelriket nära.
En värld att drömma om!
Än mer otippat är förslaget att beskatta bankerna hårdare. Varför skulle banksystemet bli bättre av att man häller in lite grus i maskineriet? Vem tror LO bekostar bankernas skatter? Övergångsvis, innan ägarna, de anställda och bankernas kunder har vant sig vid den högre beskattningen, kanske bankerna får betala mer skatt på vinsten, men i tidens fullbordan - eller i praktiken mycket tidigare - har bankerna anpassat sin prissättning, kapitalägarna anpassat sin finansiering och de anställda vant sig vid sina löner. Varför skulle fördelningen av bankproduktionens resultat permanent förändras för att skattesatsen höjs? Hur mycket mindre skatt betalar bankerna i dag när skattesatsen är 22 procent jämfört med 1990 när den kunde dra iväg uppåt 65 - 70 procent med vinstdelningsskatt? De betalar mer!
Direkt tröttsamt är det att höra - inte minst från en meriterad ekonom som LOs Åsa-Pia Järliden Bergström - att bankerna är skattemässigt gynnade, eftersom det inte utgår moms på finansiella tjänster. I själva verket är banker och finansiella företag en av ett fåtal branscher (försäkringsföretag, fastighetsförvaltning mm) för vilka momsen blir en kostnad för företaget. I alla andra branscher är det som det ska vara enligt momsen idé och principiella konstruktion så att momsen inte utgör kostnad för företaget. Betald moms får företaget tillbaka från Skatteverket, av kunderna uttagen moms betalas in till Skatteverket, eller annorlunda uttryckt, endast den nettomoms som företaget fått från sina kunder behöver företagen betala in till Skatteverket. Det är alltså den av kunderna betalda momsen som företagen levererar in till staten.
Bankerna är däremot till största delen i samma situation som privatpersoner. Den moms de betalar till sina leverantörer drabbar dem som vilken kostnad som helst. Den momsen får bankerna - i motsats alltså till vanliga företag - inte tillbaka från Skatteverket. Endast den moms de betalar på kostnaderna i sin konsultationsverksamhet mm, och som de själva fakturerar moms i, får de - precis som andra tjänste- och varuproducerande företag - tillbaka från Skatteverket.
Räntenettot utgör inte skattebas för momsen. OM det vore möjligt att momsbelägga räntenettot, skulle det inte heller drabba bankerna - bara deras kunder som får bekosta momsen - precis som är fallet för vanliga företag. Skulle man vilja beskatta bankerna skulle man vara tvungen att t.ex. vägra avdrag för moms på deras räntekostnader (sedan sådan moms införts). Men man kan vara förvissad om att bankerna skulle kompensera sig för den kostnaden genom pris- och lönesättningen. Ett annat sätt beskatta bankerna vore att uppskatta den andel av bruttoräntorna som utgör ersättning för deras tjänsteprestationer i utlåningsverksamheten, momsbelägga det men vägra avdrag för det uppskattade momsbeloppet. Men då skulle bankerna beskattas hårdare än andra branscher, och på ett för momssystemet principfrämmande sätt. Finge de avdrag för den uppskattade momsen (så som alla andra branscher får) skulle någon skattekostnad (helt principenligt för momsen) inte uppkomma.
Gör precis tvärt om. Avskaffa bolagsskatten - inte bara för bankerna - utan för alla företag. En massa grus skulle försvinna ur maskineriet, skattekonsulter och skatteakademiker skulle kunna göra något nyttigt. Så småningom skulle marknaden anpassat sig och allt vara som förut utom att skattekostnaderna försvunnit ur företagens resultaträkningar, konkurrenssnedvridningar, skattebetingade investeringsbeslut och massa steril (men tabloidupphetsande) skatteplanering upphört. Kunde man samtidigt avskaffa moms mellan momsare vore himmelriket nära.
En värld att drömma om!
Etiketter:
bankbeskattning,
bankmoms,
LO,
Moms,
Åsa-Pia Järliden Bergström
torsdag 8 maj 2014
ENTREPRENÖRSKAPSKOMMITTÉN
Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och VD för Entreprenörskapsforum, har av regeringen utsetts till ordförande i Entreprenörskapskommittén (dir. 2014:46). Han presenterade förutsättningarna för kommitténs arbete vid en lunch för Skatterättsligt Forum den 7 maj.
tisdag 6 maj 2014
ASTRAZENECA OCH AMERIKANSK BOLAGSSKATT
Ett paradoxalt exempel på bolagsbeskattningens effekter erbjuder Pfizers bud på aktierna i AstraZeneca. Amerikanska bolag beskattas inte i USA för vinster i utländska bolag som inte tas hem till USA. Eftersom den formella bolagsskatten i USA är hög (över 35 procent) och skattesatserna i många OECD-länder numera kommit ned på nivåer under 25 procent, blir det mer attraktivt för amerikanska företag att göra investeringar utomlands än hemma. De behöver placera sina utomlands intjänade vinster utomlands. De kan därmed erbjuda högre priser än andra investerare.
Länder med låga skattesatser riskerar därmed att få sina företag uppköpta.
Det är visserligen fördelaktigt att ha ett gynnsamt investeringsklimat och dra till sig utländsk kapital, men med något så artificiellt som bolagsbeskattningen kan konkurrensmöjligheterna manipuleras. Så sker också.
Avskaffa bolagbeskattningen, skadlig och onödig
Patricia Hedelius kommenterar Pfizeers bud på AstraZeneca i SvD den 6 maj. Vad är egentligen hennes slutsats?
Per Lindwall spinner vidare på samma tema i SvD den 7 maj.
Ja bolagsbeskattningen ställer verkligen till det.
I USA slåss olika intressen för en förändring av bolagsbeskattningen. Hemmaföretagen missgynnas och de internationella gynnas. Alla är medvetna om behovet av en sänkning av skatten, men eftersom en sänkning måste finansieras med borttagande av de internationella företagens fördelar är motståndet starkt.
Om den amerikanska skattesatsen reducerades rejält, skulle stimulansen till köp av europeiska (framför allt brittiska och irlänska) företag minska. Skillnaden mellan inhemska och internationella företag skulle minska, i sht om de kunde ta hem sina utländska vinster utan beskattning. Så har de flesta utvecklade länder.
Allra bäst vore om både USA och EUs länder avskaffade bolagsskatten helt. Tänk så mycket bättre världen vore utan den.
Tänk så mycket bättre världen vore utan den.
Länder med låga skattesatser riskerar därmed att få sina företag uppköpta.
Det är visserligen fördelaktigt att ha ett gynnsamt investeringsklimat och dra till sig utländsk kapital, men med något så artificiellt som bolagsbeskattningen kan konkurrensmöjligheterna manipuleras. Så sker också.
Avskaffa bolagbeskattningen, skadlig och onödig
Patricia Hedelius kommenterar Pfizeers bud på AstraZeneca i SvD den 6 maj. Vad är egentligen hennes slutsats?
Det är nu som de svenska politikerna kan göra en insats. Skattelagstiftningen är inget som går att förändra över en natt. En attraktiv skattelagstiftning hjälper att säkerställa att morgondagens arbetstillfällen stannar i Sverige. Istället för att som nu offras på grund av ett ineffektivt amerikanskt skattesystem.Det amerikanska skattesystemet är väl knappast ineffektivt - om det är för att bygga upp amerikanska världsföretag. Och hon vill väl inte att den svenska bolagsskatten ska höjas för att göra utländska förvärv mindre lönsamma? Ska vi ha andra skatteregler för forskare än andra?
Per Lindwall spinner vidare på samma tema i SvD den 7 maj.
Nej, det som går att räkna på är i första hand skattefördelarna, där Pfizer dels kan nyttja sina obeskattade vinster som de parkerat på konton i skatteparadis och dels den lägre brittiska bolagsskatten, samt att Storbritannien har börjat konkurrera med Holland i lågskatteklubben för patent- och licensintäkter.
Ja bolagsbeskattningen ställer verkligen till det.
I USA slåss olika intressen för en förändring av bolagsbeskattningen. Hemmaföretagen missgynnas och de internationella gynnas. Alla är medvetna om behovet av en sänkning av skatten, men eftersom en sänkning måste finansieras med borttagande av de internationella företagens fördelar är motståndet starkt.
Om den amerikanska skattesatsen reducerades rejält, skulle stimulansen till köp av europeiska (framför allt brittiska och irlänska) företag minska. Skillnaden mellan inhemska och internationella företag skulle minska, i sht om de kunde ta hem sina utländska vinster utan beskattning. Så har de flesta utvecklade länder.
Allra bäst vore om både USA och EUs länder avskaffade bolagsskatten helt. Tänk så mycket bättre världen vore utan den.
Tänk så mycket bättre världen vore utan den.
torsdag 1 maj 2014
PROGRESSIVA AVSKRIVNINGAR
Avskrivningar i bostadsrättsföreningar
Bokföringsnämnden (BFN) har den 28 april tagit upp frågan om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar.
BFN skriver (diplomatiskt)
Än mer anmärkningsvärt är att revisionsbranschen inte förmått att stå emot utvecklingen av denna redovisningsnorm.
Och nu (6 maj) meddelar SvD att Riksbyggens finanschef får avsked för att RB tillämpat metoden.
Bokföringsnämnden (BFN) har den 28 april tagit upp frågan om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar.
BFN skriver (diplomatiskt)
Det har framkommit att BFN:s vägledningar har tillämpats på annat sätt än avsett i fråga om avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av detta och de regelverk bostadsrättsföreningar omfattas av har nämnden beslutat att förtydliga K2-regelverken. Det klargörs att progressiv avskrivning av byggnader inte är en tillämplig avskrivningsmetod.
BFN:s ambition är att nämndens regler inte ska ändras alltför ofta och att en utvärdering ska göras inom de närmaste åren. Dagens beslut innebär ett klargörande som har en sådan principiell betydelse att det inte är önskvärt att vänta till dess att den planerade utvärderingen äger rum.Det är häpnadsväckande att byggnads-/fastighetsbranschen lyckats etablera en redovisningsnorm med inriktning på privatpersoners i särklass största ekonomiska engagemang och mest basala behov som är så vilseledande. Hur många hundratusen bostadsrättsägare har inte bibragts felaktig uppfattning om värdet av sina bostadsrätter och framtida åtaganden för deras underhåll?
Än mer anmärkningsvärt är att revisionsbranschen inte förmått att stå emot utvecklingen av denna redovisningsnorm.
Och nu (6 maj) meddelar SvD att Riksbyggens finanschef får avsked för att RB tillämpat metoden.
torsdag 17 april 2014
KONTAMINATION 10
tisdag 15 april 2014
FÖRETAGENS REGELBÖRDA
Regelbördan för företag är fortfarande mycket stor, trots ambitioner och flera hundra genomförda regelförbättringar av den sittande regeringen och EU, skriver Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd i SvD den 15 april. Frågar vi svenska företagare så anger de komplexa skatte- och momssystem och en hög skattenivå som mest problematiskt ur konkurrenssynpunkt.
Två enkla med effektiva förändringar:
Avskaffa bolagsbeskattningen
Ta bort moms mellan momsare.
Två enkla med effektiva förändringar:
Avskaffa bolagsbeskattningen
Ta bort moms mellan momsare.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
förenklingar,
moms mellan momsare,
regelbörda
måndag 7 april 2014
HANDELSBANKENS PERSONALKONVERTIBEL
Jag bevistade Handelsbankens bolagsstämma häromdagen. Förutom sedvanliga stämmoärenden ventilerades Handelsbankens agerande med anledning av förväntade regler om skadeståndskrav för styrelseledamöter, samt banksfärens omdisponering av sitt aktieinnehav som anpassning till de förväntade reglerna om begränsning av antalet styrelseuppdrag för styrelseledamöter.
Med anledning av förslaget att ge ut ett konvertibellån till personalen, erinrade jag om att räntekostnaderna för lånet till den del de motsvarar den s.k. kapitalrabatten inte är avdragsgilla vid beskattningen. Lånet blir därför dyrare för banken än ett traditionellt förlagslån med samma ränta. Eftersom aktiebolag sedan 2005 får emittera optionsrätter till teckning av aktier i bolaget utan krav på samtidig emission av lån, är det onödigt att över huvud taget emittera ett lån för att ge personalen ett värdepapper som ger rätt till konvertering till eller teckning av aktier. Optionsrätten kan kalibreras så att den blir exakt likvärdig med konverteringsrätten, och det är ju bara konverteringsrätten/optionsrätten som personalen är intresserad av. Nu måste personalen även betala för ett skuldebrev och banken ställa upp med lån.
Om konverteringsrätten skulle betraktas som "tvingande", är enligt ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen den 14 februari 2014, inte heller den årliga kupongräntan avdragsgill. Enligt sakkunnigbedömning som banken inhämtat, skulle dock konverteringsrätten - trots vissa besvärande moment - inte kunna anses som tvingande.
På min begäran upplystes om att kapitalrabatten kunde antas motsvara ungefär 18 procent av lånets nominella belopp. Eftersom lånet skulle bli på ca 3,2 miljarder kronor, kan kapitalrabatten beräknas till ca 570 milj kr, och med en skattesats på 22 procent uppkommer en (ej avdragsgill) merkostnad för banken på ca 125 milj kr.
Konverteringsrätten ger de anställda möjlighet att 2019 byta konvertiblerna till aktier till en konverteringskurs av 117 procent av handelsbanksaktiens genomsnittliga kurs under första halvan av maj 2014. För att konverteringsrätten ska få ett värde krävs således en kursuppgång på handelsbanksaktierna på 17 procent på fem år, vilket känns överkomligt. Som jämförelse kan nämnas att handelsbanksaktien har stigit med 220 procent under den senaste femårsperioden. Värdet av konverteringsrätten uppgavs ha beräknats till ca 18 procent av lånet, dvs. kapitalrabatten och värdet av konverteringsrätten beräknas vara lika stora. Lånet kan därför emitteras till nominellt belopp utan att de anställda träffas av förmånsbeskattning.
Som förklaring till att banken vill ge ut ett konvertibellån anfördes huvudsakligen att det var en etablerad och väl känd produkt. Banken har tidigare givit ut personalkonvertibellån med (för personalen) god erfarenhet. Däremot var erfarenheterna mindre goda av optionsrätter. När banken tidigare emitterat sådana till personalen, gjorde kursutvecklingen att de blev värdelösa och de anställda förlorade sina insatser. Jag tycker nog inte att det är något vidare argument - det är ju just idén med optionsrätter. Det är ett spel om värdeutvecklingen på, i det här fallet, handelsbanksaktier. Vilka är bättre än banktjänstemän på att bedöma värdet av optionsrätter i den egna bankens aktier? Om konverteringsrätten inte får något värde om fem år, får med ett konverteringslån personalen tillbaka sin insats och kan med den betala tillbaka sin skuld till banken. Personalen har då haft en chans till vinst utan större kostnad, men banken har fått en merkostnad av skatt på 125 milj kr och hantering av bortemot 10 tusen, sannolikt mycket lågavkastande, lån.
Vad är kapitalrabatt?
Om ett vanligt förlagslån ges ut med en ränta understigande marknadsräntan, kommer lånet inte att kunna emitteras till sitt nominella belopp. Om därför t.ex. endast 80 procent av lånets nominella värde flyter in, uppstår en kapitalrabatt på 20 procent. När lånet ska lösas in måste företaget dock betala 100 procent av skuldens nominella belopp. Den låga periodiska räntan (kupongräntan) plus kapitalrabatten ger tillsammans en marknadsmässig lånekostnad för företaget och marknadsmässig ersättning till långivarna. Det går inte att lura marknaden. Konvertibellån har typiskt sett en lägre ränta än den marknadsmässiga. Den kapitalrabatt som då uppkommer "fylls ut" genom att långivarna samtidigt får en konverteringsrätt som brukar kalibreras så att den motsvarar kapitalrabatten - eller är aningen större för att paketet utan besvär ska kunna emitteras till 100 procent av skuldens nominella belopp.
Att avdragsrätt inte föreligger för kapitalrabatt på konvertibel- och optionslån är materiellt helt felaktigt. Redovisningslagstiftningen kräver att kapitalrabatten behandlas som räntekostnad, men skattelagstiftningen har inte accepterat det. Jag har sedan lagstiftningens tillkomst 1985 på olika sätt försökt bearbeta finansdepartementet att ändra reglerna. Lagstiftningen, som uttryckligen gäller endast optionslån, har genom ett rättsfall (RÅ 2002 ref. 77) i praxis kommit att omfatta även konvertibellån.
Med anledning av förslaget att ge ut ett konvertibellån till personalen, erinrade jag om att räntekostnaderna för lånet till den del de motsvarar den s.k. kapitalrabatten inte är avdragsgilla vid beskattningen. Lånet blir därför dyrare för banken än ett traditionellt förlagslån med samma ränta. Eftersom aktiebolag sedan 2005 får emittera optionsrätter till teckning av aktier i bolaget utan krav på samtidig emission av lån, är det onödigt att över huvud taget emittera ett lån för att ge personalen ett värdepapper som ger rätt till konvertering till eller teckning av aktier. Optionsrätten kan kalibreras så att den blir exakt likvärdig med konverteringsrätten, och det är ju bara konverteringsrätten/optionsrätten som personalen är intresserad av. Nu måste personalen även betala för ett skuldebrev och banken ställa upp med lån.
Om konverteringsrätten skulle betraktas som "tvingande", är enligt ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen den 14 februari 2014, inte heller den årliga kupongräntan avdragsgill. Enligt sakkunnigbedömning som banken inhämtat, skulle dock konverteringsrätten - trots vissa besvärande moment - inte kunna anses som tvingande.
På min begäran upplystes om att kapitalrabatten kunde antas motsvara ungefär 18 procent av lånets nominella belopp. Eftersom lånet skulle bli på ca 3,2 miljarder kronor, kan kapitalrabatten beräknas till ca 570 milj kr, och med en skattesats på 22 procent uppkommer en (ej avdragsgill) merkostnad för banken på ca 125 milj kr.
Konverteringsrätten ger de anställda möjlighet att 2019 byta konvertiblerna till aktier till en konverteringskurs av 117 procent av handelsbanksaktiens genomsnittliga kurs under första halvan av maj 2014. För att konverteringsrätten ska få ett värde krävs således en kursuppgång på handelsbanksaktierna på 17 procent på fem år, vilket känns överkomligt. Som jämförelse kan nämnas att handelsbanksaktien har stigit med 220 procent under den senaste femårsperioden. Värdet av konverteringsrätten uppgavs ha beräknats till ca 18 procent av lånet, dvs. kapitalrabatten och värdet av konverteringsrätten beräknas vara lika stora. Lånet kan därför emitteras till nominellt belopp utan att de anställda träffas av förmånsbeskattning.
Som förklaring till att banken vill ge ut ett konvertibellån anfördes huvudsakligen att det var en etablerad och väl känd produkt. Banken har tidigare givit ut personalkonvertibellån med (för personalen) god erfarenhet. Däremot var erfarenheterna mindre goda av optionsrätter. När banken tidigare emitterat sådana till personalen, gjorde kursutvecklingen att de blev värdelösa och de anställda förlorade sina insatser. Jag tycker nog inte att det är något vidare argument - det är ju just idén med optionsrätter. Det är ett spel om värdeutvecklingen på, i det här fallet, handelsbanksaktier. Vilka är bättre än banktjänstemän på att bedöma värdet av optionsrätter i den egna bankens aktier? Om konverteringsrätten inte får något värde om fem år, får med ett konverteringslån personalen tillbaka sin insats och kan med den betala tillbaka sin skuld till banken. Personalen har då haft en chans till vinst utan större kostnad, men banken har fått en merkostnad av skatt på 125 milj kr och hantering av bortemot 10 tusen, sannolikt mycket lågavkastande, lån.
Vad är kapitalrabatt?
Om ett vanligt förlagslån ges ut med en ränta understigande marknadsräntan, kommer lånet inte att kunna emitteras till sitt nominella belopp. Om därför t.ex. endast 80 procent av lånets nominella värde flyter in, uppstår en kapitalrabatt på 20 procent. När lånet ska lösas in måste företaget dock betala 100 procent av skuldens nominella belopp. Den låga periodiska räntan (kupongräntan) plus kapitalrabatten ger tillsammans en marknadsmässig lånekostnad för företaget och marknadsmässig ersättning till långivarna. Det går inte att lura marknaden. Konvertibellån har typiskt sett en lägre ränta än den marknadsmässiga. Den kapitalrabatt som då uppkommer "fylls ut" genom att långivarna samtidigt får en konverteringsrätt som brukar kalibreras så att den motsvarar kapitalrabatten - eller är aningen större för att paketet utan besvär ska kunna emitteras till 100 procent av skuldens nominella belopp.
Att avdragsrätt inte föreligger för kapitalrabatt på konvertibel- och optionslån är materiellt helt felaktigt. Redovisningslagstiftningen kräver att kapitalrabatten behandlas som räntekostnad, men skattelagstiftningen har inte accepterat det. Jag har sedan lagstiftningens tillkomst 1985 på olika sätt försökt bearbeta finansdepartementet att ändra reglerna. Lagstiftningen, som uttryckligen gäller endast optionslån, har genom ett rättsfall (RÅ 2002 ref. 77) i praxis kommit att omfatta även konvertibellån.
Etiketter:
Handelsbanken,
kapitalrabatt,
konvertibellån,
optionslån,
perssonalkonvertibler
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)