P J Anders Linder gläds i SvD den 20 september åt Regeringens utfästelser om aningen sänkta företagarskatter. Själv saknar jag förstås utfästelser om sänkt företagsskatt.
Sänkta företagarskatter i form av anpassning av socialförsäkringssystemet till företagarnas verklighet är givetvis angeläget men närmast ett minimikrav. Nu föreslås också sänkning av egenavgifterna med 5 procentenheter. Men fortfarande ska egenföretagarna beskattas för företagens resultat oavsett om de tagit ut medel ur företaget för sin egen försörjning eller inte. Att de beskattas i den mån de gjort uttag är riktigt, men varför beskattas de för i företagen kvarhållna vinstmedel?
Detsamma gäller med ännu större rätt vad gäller bolagsvinster. I fråga om aktiebolag finns det dessutom en robust associationsrättslig och redovisningsrättslig lagstiftning som säkerställer att uttag ur bolaget inte kan ske utan redovisning och beskattning.
Som jag papegojaktigt tjatar om är bolagsskatten (och egenföretagarnas inkomstbeskattning av innestående vinster) ett onödigt ont.
Avskaffa bolagsskatten! Vilken investeringsstimulans!
söndag 20 september 2009
torsdag 17 september 2009
KURS I TRANSFER PRICING FÖR 36 500 KRONOR
Fick just ett erbjudande från Internationella Handelshögskolan i Jönköping om en kurs i Transfer Pricing, med deltagande av en elit inom den internationella skatteforskar- och konsultbranschen. Två föreläsare från svenska Skatteverket deltar också.
Dessvärre finns det nog ett stort behov av sådana kurser. Men vem kan tala om vad som är ett korrekt världsmarknadspris för halvfabrikat och rättigheter vid transaktioner mellan närstående företag i internationella koncerner? Med anspråk på vetenskaplighet!
Läs Skatteverkets information och storkna. Eller undra varför detta måste vara nödvändigt.
36 500 bagis. Som hittat.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Dessvärre finns det nog ett stort behov av sådana kurser. Men vem kan tala om vad som är ett korrekt världsmarknadspris för halvfabrikat och rättigheter vid transaktioner mellan närstående företag i internationella koncerner? Med anspråk på vetenskaplighet!
Läs Skatteverkets information och storkna. Eller undra varför detta måste vara nödvändigt.
36 500 bagis. Som hittat.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
NY SKATTEPOLITIK OCH RISKKAPITALBOLAG
I DI den 16 september kritiserade Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och Anna-Stina Nordmark Nilsson från Företagarna under rubriken Ny skattepolitik måste staka ut vägen mot sänkt skattetryck Regeringen för att dess skattesänkingar saknar helhetsperspektiv.
Utan att närmare exemplifiera vad de själva vill, säger de:
"Börja med de mest skadliga skatterna. Detta kan göras utan att finansieringen blir alltför krävande. --- Fler måste våga och vilja ta steget att bli företagare. --- Det ska vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital."
Samma dag argumenterade Marie Reinius från Svenska Riskkapitalföreningen i SvD för att Regeringen ska allokera pengar till rikskapitalbolag för att dessa ska underlätta för s.k. tillväxtföretag (vad är det, ex ante?) att investera. Hon återkom dagen därpå i SvD (Näringsliv s. 6) i samma ärende: "Staten måste rycka in". Hon uttalade sig också i en artikel i DN den 7 september.
Jag har ett bättre förslag. Avskaffa bolagsskatten.
Det är nog den mest skadliga av alla skatter. Den hämmar företagens tillväxt med 26,3 procent. Den är också helt onödig och behövs inte av något juridiskt eller samhällsekonomisk skäl, vilket många tror. Den styr företagens investerings- och etableringsbeslut på ett irrationellt sätt. Den kräver en omfattande lagstiftning och kontrollapparat för att bemöta den omfattande och lönsamma konsult- och skatteplanering som följer i dess spår. Den är en rättssäkerhetsrisk eftersom lagstiftningen är så komplicerad och domstolsutslag i företagsbeskattningsmål så oförutsägbara.
Ett borttagande av bolagsskatten kan också ske med infriande av Bäckström/Normark Nilssons finansieringskrav. Det kostar inget. Det är en för staten ynka liten skatt; med 100 miljarder kronor motsvarar den "kameralt sett" 5-7 procent av det allmännas totala skatte- och avgiftsinkomster. Tas den bort kommer skattebaserna för aktieutdelningar och löner och därmed även på konsumtion att öka. Statens kontrollverksamhet befrias från en betydande kostnad. Investeringsklimatet i Sverige förbättras, risktagandet minskar, vinsterna ökar, lönebetalningsförmågan förbättras, aktieutdelningarna ökar - allt leder till ökade framtida skatteinkomster.
För övrigt kanske skattebortfallet inte blir 100 miljarder. Sista kvartalet 2008 rasade företagens vinster/stora förluster uppstod. Eftersom raset fortsatte under 2009 kommer skatteinkomsterna från det året att bli ännu mindre. Genom förlustavdrag kommer många företag att kunna 0-taxera i många år framöver.
Det ska, för att tala med Bäckström/Nordmark Nilsson, vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital. Det tycker nog Marie Reinius också, men hon vill gärna att staten ska göda den näring som hon själv företräder, för att den ska få portionera ut pengarna.
Det finns ett bättre sätt. Avskaffa bolagsskatten.
Vilken stimulans för företagen att investera, om de vet att de får behålla hela avkastningen. Bara de som riskerar sina egna pengar förtjänar tilltro vad gäller företagens framtidsbedömingar - om företaget ska kunna bli ett tillväxtföretag eller ej. Byråkrater och fjärrskådare behöver inte engagera sig i var pengarna ska placeras. Enligt Marie Reininus måste man ha tålamod. Det tar minst sju till tio år att driva upp ett tillväxtföretag innan man kan räkna med att få någon avkastning. Jojo. Vem kan då ställas till svars för alla misslyckade satsningar med andras pengar?
Ett vackert exempel på hur det kan gå ger Malin Sive i sin kolumn i DN den 25 oktober om Industrifonden. Sämre än madrassen.
Utan att närmare exemplifiera vad de själva vill, säger de:
"Börja med de mest skadliga skatterna. Detta kan göras utan att finansieringen blir alltför krävande. --- Fler måste våga och vilja ta steget att bli företagare. --- Det ska vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital."
Samma dag argumenterade Marie Reinius från Svenska Riskkapitalföreningen i SvD för att Regeringen ska allokera pengar till rikskapitalbolag för att dessa ska underlätta för s.k. tillväxtföretag (vad är det, ex ante?) att investera. Hon återkom dagen därpå i SvD (Näringsliv s. 6) i samma ärende: "Staten måste rycka in". Hon uttalade sig också i en artikel i DN den 7 september.
Jag har ett bättre förslag. Avskaffa bolagsskatten.
Det är nog den mest skadliga av alla skatter. Den hämmar företagens tillväxt med 26,3 procent. Den är också helt onödig och behövs inte av något juridiskt eller samhällsekonomisk skäl, vilket många tror. Den styr företagens investerings- och etableringsbeslut på ett irrationellt sätt. Den kräver en omfattande lagstiftning och kontrollapparat för att bemöta den omfattande och lönsamma konsult- och skatteplanering som följer i dess spår. Den är en rättssäkerhetsrisk eftersom lagstiftningen är så komplicerad och domstolsutslag i företagsbeskattningsmål så oförutsägbara.
Ett borttagande av bolagsskatten kan också ske med infriande av Bäckström/Normark Nilssons finansieringskrav. Det kostar inget. Det är en för staten ynka liten skatt; med 100 miljarder kronor motsvarar den "kameralt sett" 5-7 procent av det allmännas totala skatte- och avgiftsinkomster. Tas den bort kommer skattebaserna för aktieutdelningar och löner och därmed även på konsumtion att öka. Statens kontrollverksamhet befrias från en betydande kostnad. Investeringsklimatet i Sverige förbättras, risktagandet minskar, vinsterna ökar, lönebetalningsförmågan förbättras, aktieutdelningarna ökar - allt leder till ökade framtida skatteinkomster.
För övrigt kanske skattebortfallet inte blir 100 miljarder. Sista kvartalet 2008 rasade företagens vinster/stora förluster uppstod. Eftersom raset fortsatte under 2009 kommer skatteinkomsterna från det året att bli ännu mindre. Genom förlustavdrag kommer många företag att kunna 0-taxera i många år framöver.
Det ska, för att tala med Bäckström/Nordmark Nilsson, vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital. Det tycker nog Marie Reinius också, men hon vill gärna att staten ska göda den näring som hon själv företräder, för att den ska få portionera ut pengarna.
Det finns ett bättre sätt. Avskaffa bolagsskatten.
Vilken stimulans för företagen att investera, om de vet att de får behålla hela avkastningen. Bara de som riskerar sina egna pengar förtjänar tilltro vad gäller företagens framtidsbedömingar - om företaget ska kunna bli ett tillväxtföretag eller ej. Byråkrater och fjärrskådare behöver inte engagera sig i var pengarna ska placeras. Enligt Marie Reininus måste man ha tålamod. Det tar minst sju till tio år att driva upp ett tillväxtföretag innan man kan räkna med att få någon avkastning. Jojo. Vem kan då ställas till svars för alla misslyckade satsningar med andras pengar?
Ett vackert exempel på hur det kan gå ger Malin Sive i sin kolumn i DN den 25 oktober om Industrifonden. Sämre än madrassen.
onsdag 16 september 2009
REGERINGSFÖRKLARINGEN MM
Ett citat ur regeringsförklaringen:
Fler och växande företag behövs för att jobba Sverige ur krisen. Människor ska uppmuntras att förverkliga sin initiativkraft och sin kreativitet genom eget företagande. Nya och växande företag i hela Sverige skapar nya arbeten och arbeten ger välstånd. Det bidrar till att en sysselsättningsökning kommer tidigare och förstärks.
Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.
Det låter väl utmärkt. Det enklaste sättet att minska företagens risktagande är att ta bort den kostnad som belastar vinsten - bolagsskatten. Just nu torde det vara särskilt enkelt eftersom det temporära skattebortfallet för staten inte kan bli så stort. (På längre sikt blir det knappt något skattebortfall alls.) Bolagsvinsterna är små, förlusterna stora, vilket också påverkar de framtida bolagsskatterna genom förlustavdrag.
Jag träffade ledningen för Skatteverket i samband med IFA-kongressen i Vancouver nyligen och frågade om de hade något grepp om storleken av innevarande års bolagstaxeringar. Min tro är att taxeringsbeloppen kommer att falla dramatiskt. Det hade de till min stora överraskning inte. Det lär vara Riksgälden som har uppdraget att gör sådana uppskattningar. Är inte det att gå över ån efter vatten? Rimligen måste väl de ackumulerade beloppen för bolagets taxeringar under året registreras hos Skatteverket i samband med att de granskade deklarationerna behandlas. Taxeringarna pågår mellan maj och november året efter beskattningsåret (=inkomståret), så en stor del av arbetet bör vara gjort vid det här laget. Men de ackumulerade beloppen tycks alltså Skatteverket inte ha någon aning om. Man kan undra över på vilket underlag Regeringen gör sin prognos om bolagsskatteinkomsterna i budgetpropositionen den 21 september.
Jag ser i Dagens Industri i dag att Bankföreningen har synpunkter på kraven på ökade riskreserveringar i bankerna. Bankföreningen är inte emot principen att göra reserveringar för sämre tider men anser att avsättningarna inte ska påverka resultaträkningarna! Vad ska de då vara bra för? Är det bara fråga om en likviditetsreserv? Om de inte ska påverka resultaträkningarna lär beskattningen träffa vinsten före reserveringarna. Därmed minskar reserveringarna med 26,3 procent i skatt. Här är ett lysande exempel på den galenskap med bolagsbeskattning som nobelpristagaren Robert Mundell pekade på vid sitt anförande vid öppningsceremonin till årets IFA-kongress i Vancouver. Här är det dock ännu värre: här ska ett och samma företag samtidigt tvingas stärka sin ställning genom reserveringar som de ska försvagas genom inbetalningar av skatt! Varför inte avskaffa bolagsskatten så kommer förstärkningen direkt!
I samma nummer av Dagens Industri skriver moderaternas partisekreterare Per Schlingmann (har han tagit sitt namn eller har han valt yrke efter namnet?) om att skapa ett bättre företagsklimat.
Det handlar om att fortsätta ta krafttag mot onödigt krångel och byråkrati. Det har varit ett av de största hindren för att företag och entreprenörer ska kunna nå framgång och utveckla sina idéer. Från det att alliansregeringen tog över 2006 har vi aktivt arbetat med att minska regelbördan och förenkla de stela och föråldrade strukturer som Socialdemokraterna lämnade efter sig. Mer behöver göras för att göra det enklare att starta och driva företag.
Per, du skulle varit med i går på det lunchseminarium som Centrum för Skatterätt anordnade i går Handelshögskolan i Stockholm på ämnet Skatteflykten och Regeringsrätten - nya tendenser. Under medverkan och inför en publik på bortemot 150 personer bestående av landets yppersta elit på skatteområdet av akademiker, skatteadvokater, konsulter, myndighetspersoner och domare diskuterades obegripligheter i lagstiftning och uttolkning med anledning av några Regeringsrättens domar under senare tid. I stället för att bringa klarhet i rättsläget har Regeringsrätten satt myror i huvudet på sakkunskapen. Allt en följd av att bolagens vinster ska beskattas, och att företagen gör vad de kan för att lindra skattebördan. Även om de gör det inom ramen för lagstiftningen, riskerar de att transaktionerna underkänns med stöd av skatteflyktslagen.
Vilken stimulans för företagen om beskattningen togs bort! Vilken nytta alla dessa högkvalificerade jurister och ekonomer kunde göra i stället för att syssla med denna fullkomligt sterila verksamhet! Lunchen var god och stämningen hög som den kan bli när man diskuterar problem som inte har någon lösning och ställer frågor som inte har något svar.
Fler och växande företag behövs för att jobba Sverige ur krisen. Människor ska uppmuntras att förverkliga sin initiativkraft och sin kreativitet genom eget företagande. Nya och växande företag i hela Sverige skapar nya arbeten och arbeten ger välstånd. Det bidrar till att en sysselsättningsökning kommer tidigare och förstärks.
Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.
Det låter väl utmärkt. Det enklaste sättet att minska företagens risktagande är att ta bort den kostnad som belastar vinsten - bolagsskatten. Just nu torde det vara särskilt enkelt eftersom det temporära skattebortfallet för staten inte kan bli så stort. (På längre sikt blir det knappt något skattebortfall alls.) Bolagsvinsterna är små, förlusterna stora, vilket också påverkar de framtida bolagsskatterna genom förlustavdrag.
Jag träffade ledningen för Skatteverket i samband med IFA-kongressen i Vancouver nyligen och frågade om de hade något grepp om storleken av innevarande års bolagstaxeringar. Min tro är att taxeringsbeloppen kommer att falla dramatiskt. Det hade de till min stora överraskning inte. Det lär vara Riksgälden som har uppdraget att gör sådana uppskattningar. Är inte det att gå över ån efter vatten? Rimligen måste väl de ackumulerade beloppen för bolagets taxeringar under året registreras hos Skatteverket i samband med att de granskade deklarationerna behandlas. Taxeringarna pågår mellan maj och november året efter beskattningsåret (=inkomståret), så en stor del av arbetet bör vara gjort vid det här laget. Men de ackumulerade beloppen tycks alltså Skatteverket inte ha någon aning om. Man kan undra över på vilket underlag Regeringen gör sin prognos om bolagsskatteinkomsterna i budgetpropositionen den 21 september.
Jag ser i Dagens Industri i dag att Bankföreningen har synpunkter på kraven på ökade riskreserveringar i bankerna. Bankföreningen är inte emot principen att göra reserveringar för sämre tider men anser att avsättningarna inte ska påverka resultaträkningarna! Vad ska de då vara bra för? Är det bara fråga om en likviditetsreserv? Om de inte ska påverka resultaträkningarna lär beskattningen träffa vinsten före reserveringarna. Därmed minskar reserveringarna med 26,3 procent i skatt. Här är ett lysande exempel på den galenskap med bolagsbeskattning som nobelpristagaren Robert Mundell pekade på vid sitt anförande vid öppningsceremonin till årets IFA-kongress i Vancouver. Här är det dock ännu värre: här ska ett och samma företag samtidigt tvingas stärka sin ställning genom reserveringar som de ska försvagas genom inbetalningar av skatt! Varför inte avskaffa bolagsskatten så kommer förstärkningen direkt!
I samma nummer av Dagens Industri skriver moderaternas partisekreterare Per Schlingmann (har han tagit sitt namn eller har han valt yrke efter namnet?) om att skapa ett bättre företagsklimat.
Det handlar om att fortsätta ta krafttag mot onödigt krångel och byråkrati. Det har varit ett av de största hindren för att företag och entreprenörer ska kunna nå framgång och utveckla sina idéer. Från det att alliansregeringen tog över 2006 har vi aktivt arbetat med att minska regelbördan och förenkla de stela och föråldrade strukturer som Socialdemokraterna lämnade efter sig. Mer behöver göras för att göra det enklare att starta och driva företag.
Per, du skulle varit med i går på det lunchseminarium som Centrum för Skatterätt anordnade i går Handelshögskolan i Stockholm på ämnet Skatteflykten och Regeringsrätten - nya tendenser. Under medverkan och inför en publik på bortemot 150 personer bestående av landets yppersta elit på skatteområdet av akademiker, skatteadvokater, konsulter, myndighetspersoner och domare diskuterades obegripligheter i lagstiftning och uttolkning med anledning av några Regeringsrättens domar under senare tid. I stället för att bringa klarhet i rättsläget har Regeringsrätten satt myror i huvudet på sakkunskapen. Allt en följd av att bolagens vinster ska beskattas, och att företagen gör vad de kan för att lindra skattebördan. Även om de gör det inom ramen för lagstiftningen, riskerar de att transaktionerna underkänns med stöd av skatteflyktslagen.
Vilken stimulans för företagen om beskattningen togs bort! Vilken nytta alla dessa högkvalificerade jurister och ekonomer kunde göra i stället för att syssla med denna fullkomligt sterila verksamhet! Lunchen var god och stämningen hög som den kan bli när man diskuterar problem som inte har någon lösning och ställer frågor som inte har något svar.
måndag 31 augusti 2009
ROBERT A MUNDELL ADDRESSES IFA, INTERNATIONAL FISCAL ASSOCIATION
In his address to the International Fiscal Association, IFA, at the opening session of its 63rd congress in Vancouver Aug 30th, Robert A Mundell (Nobel Prize Laureate in Economics 1999) gave a fascinating overall presentation of his opinion on the reasons for the economic crisis and the state of affairs in the economic world today. He blamed it the collapse of the housing financial markets but pointed out that no appropriate measures were taken by the US govermnent to prevent its development into the banking crisis 13 months later starting by the fall of Lehman Brothers. An important factor for the restauration of the world economy would be to stabilize the relations between the great currencies. Maybe the World Fair in Shanghai would be the right place and time.
Of special interest to me was that he also pointed out the anomaly of taxing company income, making states partners in the business community. (I could not help finding myself applauding and the only one amongst some 1 500 persons to do so.) At the same time as the state stimulates the economy it whithdraws capital from the companies by the taxation of their profits; an appropriate measure today would be to reduce company taxes substatially. Paradoxically the states don't share the companies losses!
I had the opportunity to talk to professor Mundell at the cocktail reception immediately after the opening ceremony. I suggested that the consequenses of his thinking would be that company taxation should be abolished altogether. I understood his answer that he shared my opinion. I proposed him a toast to the abolition of company tax and we both drank to it.
He told me about his reception of the Nobel Prize. Svenska Handelsbanken och SEB by tradition share the honour of delivering the checks to the Laureats; some of the Laureats get their money from the Nobel Foundation's accounts in Handelsbanken and some from SEB. Professor Mundell got his check from Handelsbanken and that gave us an opportunity to talk about the bank and some of its leaders. He rememberd very well Tore Browaldh. Tore had told him about the Swedish rules for toasting. There are three fundamental rules: Never propose a toast before the host has done so; never toast the hostess; never toast a person senior in age. Tore had explained the reason for not toasting the hostess that if everybody did so, she would soon be drunk.
As a Swede I am proud to report that Pernilla Rendahl received an Honorable Mention to the Mitchell Carroll prize for the study in her dissertation at Jönköping International Business School of Cross-Border Consumption Taxation of Digital Supplies. It is a comparative study of EC VAT, Australian GST and Canadian GST concerning how digital supplies are taxed in business to consumer cross-border supplies. The study was regarded by the jury as very thoroughly researched, had an insightful comparative approach and dealt with an important topic.
Of special interest to me was that he also pointed out the anomaly of taxing company income, making states partners in the business community. (I could not help finding myself applauding and the only one amongst some 1 500 persons to do so.) At the same time as the state stimulates the economy it whithdraws capital from the companies by the taxation of their profits; an appropriate measure today would be to reduce company taxes substatially. Paradoxically the states don't share the companies losses!
I had the opportunity to talk to professor Mundell at the cocktail reception immediately after the opening ceremony. I suggested that the consequenses of his thinking would be that company taxation should be abolished altogether. I understood his answer that he shared my opinion. I proposed him a toast to the abolition of company tax and we both drank to it.
He told me about his reception of the Nobel Prize. Svenska Handelsbanken och SEB by tradition share the honour of delivering the checks to the Laureats; some of the Laureats get their money from the Nobel Foundation's accounts in Handelsbanken and some from SEB. Professor Mundell got his check from Handelsbanken and that gave us an opportunity to talk about the bank and some of its leaders. He rememberd very well Tore Browaldh. Tore had told him about the Swedish rules for toasting. There are three fundamental rules: Never propose a toast before the host has done so; never toast the hostess; never toast a person senior in age. Tore had explained the reason for not toasting the hostess that if everybody did so, she would soon be drunk.
As a Swede I am proud to report that Pernilla Rendahl received an Honorable Mention to the Mitchell Carroll prize for the study in her dissertation at Jönköping International Business School of Cross-Border Consumption Taxation of Digital Supplies. It is a comparative study of EC VAT, Australian GST and Canadian GST concerning how digital supplies are taxed in business to consumer cross-border supplies. The study was regarded by the jury as very thoroughly researched, had an insightful comparative approach and dealt with an important topic.
FLYGMAT - SKRÄPMAT?
För några dagar sen flög jag med SAS till USA. Vi serverades en måltid i vilken det ingick ett plastinbakat föremål med följande ogenerade redogörelse för innehållet:
Bröd 67 % (vatten, fullkorn av råg, fullkorn av vete, sirap, vetemjöl, potatisflingor, vetegluten, rågflingor, havrefiber, vegetabiliskt margarin [rapsolja/hardad rapsolja], torrjäst, salt, maltmjöl [korn], surdegspulver [råg], emulgeringsmedel [mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar], mjölbehandlingsmedel [askorbinsyra]),
ost 17 % (mjölk, salt, syrningskultur, löpe, suhetsreglerande medel [kalciumklorid]),
pressad rökt skinka av helmuskel 13 % (skinka 87 %, vatten, antioxidationsmedel [natriumaskorbat, natriumlaktat],salt, druvsocker, stabiliseringsmedel [karragenan, pentanatriumtrifosfat], konserveringsmedel [natriumnitrit]),
vegetabiliskt margarin* (rapsolja, kokosfett, palmolja, vatten, skummjölk, salt, emulgeringsmedel [sojaleticin, mono- och diglycerider av fettsyror], surhetsreglerande medel [citronsyra], aromämnen, A- och D-vitamin).
*)Har jag räknat rätt motsvarade margarinet - förutom det som ingick i själva brödet - 3 % av innehållet i förpackningen, med det var inte angivet.
Föremålet smakade just ingenting utom lite röksmak och kunde sköljas ned med dryck. Det gav viss mättnadskänsla.
Hjälp, vad har jag ätit!!?
Bröd 67 % (vatten, fullkorn av råg, fullkorn av vete, sirap, vetemjöl, potatisflingor, vetegluten, rågflingor, havrefiber, vegetabiliskt margarin [rapsolja/hardad rapsolja], torrjäst, salt, maltmjöl [korn], surdegspulver [råg], emulgeringsmedel [mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar], mjölbehandlingsmedel [askorbinsyra]),
ost 17 % (mjölk, salt, syrningskultur, löpe, suhetsreglerande medel [kalciumklorid]),
pressad rökt skinka av helmuskel 13 % (skinka 87 %, vatten, antioxidationsmedel [natriumaskorbat, natriumlaktat],salt, druvsocker, stabiliseringsmedel [karragenan, pentanatriumtrifosfat], konserveringsmedel [natriumnitrit]),
vegetabiliskt margarin* (rapsolja, kokosfett, palmolja, vatten, skummjölk, salt, emulgeringsmedel [sojaleticin, mono- och diglycerider av fettsyror], surhetsreglerande medel [citronsyra], aromämnen, A- och D-vitamin).
*)Har jag räknat rätt motsvarade margarinet - förutom det som ingick i själva brödet - 3 % av innehållet i förpackningen, med det var inte angivet.
Föremålet smakade just ingenting utom lite röksmak och kunde sköljas ned med dryck. Det gav viss mättnadskänsla.
Hjälp, vad har jag ätit!!?
onsdag 26 augusti 2009
NORDISKA KOMPANIETs SAGOLIKA SKAPELSER
Idag har NK en dubbelsidesannons i SvD för vad som kallas Sagolika Skapelser 26/8 - 8/9.
Den enda texten i annonsen, placerad vid den mannekäng som är blickfånget, har följande lydelse:
I tusental de lockas
av underskön magi
men av alla de som flockas
endast en den lycklige bli.
Ja, så står det faktiskt! Läs en gång till! Läs en gång till!
Hur många språkfel hittar du?
Hur kan en så bedrövlig text på så haltande meter godkännas i de granskningar som annonsen rimligen måste ha passerat? Vad har NK för annonsbyrå? Jag tycker mig se namnet Lowe Brindfors i mikroskopisk stil i ena hörnet.
I sanning en sagolik skapelse.
Josef Sachs, hur förvaltas ditt arv?
Aldrig mer går jag till NK.
Den enda texten i annonsen, placerad vid den mannekäng som är blickfånget, har följande lydelse:
I tusental de lockas
av underskön magi
men av alla de som flockas
endast en den lycklige bli.
Ja, så står det faktiskt! Läs en gång till! Läs en gång till!
Hur många språkfel hittar du?
Hur kan en så bedrövlig text på så haltande meter godkännas i de granskningar som annonsen rimligen måste ha passerat? Vad har NK för annonsbyrå? Jag tycker mig se namnet Lowe Brindfors i mikroskopisk stil i ena hörnet.
I sanning en sagolik skapelse.
Josef Sachs, hur förvaltas ditt arv?
Aldrig mer går jag till NK.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
