ANDERS WALL OCH KULTURSTÖD

Anders Wall intervjuas i SvD den 15 februari om näringslivets stöd till kulturen. Han inser att att kulturen till stor del måste finansieras av privata pengar, även om basen kommer att bestå av statliga medel för att få en bredd i det hela. För att näringslivet ska stödja kulturen krävs att företagen får något igen. Det är inte bara av snålhet. Ett aktiebolag får inte göra donationer. Det strider mot aktiebolagslagen. Det finns både skadeståndsskyldighet för dem som beslutat och återbetalningsskyldighet för mottagare.

Kostnaden måste kunna motiveras som företagsekonomiskt betingad. Men som AW säger i intervjun kan både konstnären och donatorn ha affärsmässig nytta av kontakter och samarbete.

Det är också ett krav för skattemässig avdragsrätt. Skattemyndigheterna och skattedomstolarna kan - egendomligt nog kan man tycka - bestämma, att vad företag spenderar för att skapa vinster i sin verksamhet i vissa fall inte ska vara avdragsgillt. Detta gäller även i stora börsnoterade företag, där man inte kan misstänka att bidraget används för någon persons privata ändamål eller tillfredsställelse. Herostratiskt ryktbart är Regeringsrättens resonemang i målen om Procordia ABs vägrade avdragsrätt för bidrag till Kungliga Operan och bryggeriföretaget Falcon ABs medgivna avdragsrätt för bidrag till två föreningar som vill skydda pilgrimsfalksbeståndet i Sverige (RÅ 2000 ref. 31 I och II).

Aktiebolagslagen (2005:551) har i 17 kap. särskilda regler till skyddande av både aktieägares och borgenärers intressen i fråga om "värdeöverföringar från bolaget". I 5 § stadgas att bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot 3 §. (3 § handlar om skyddet för bolagets bundna kapital). Återbäringsansvar föreligger enligt 6 § för den som i ond tro mottagit värdeöverföring; bristtäckningsansvar föreligger enligt 7 § för den som medverkat till beslut om värdeöverföring.

En gåva är således någonting helt främmande för ett aktiebolag. Det är i första hand en fråga för bolagsstämman att besluta om och därmed snarast en vinstdisposition. I andra hand en styrelsefråga. Även bolagets verkställande direktör anses inom ramen för den löpande förvaltningen få kunna lämna smärre bidrag eller gåvor (Karnov bokverk 2009/10, Aktiebolagslag, not 1099). Som aktieägare ska man kunna vara säker på att företaget inte slösar bort de pengar man satsat i bolaget på något som inte ger inkomster eller är främmande för bolagets verksamhet som den beskrivits i bolagsordningen. Som borgenär måste man kunna räkna med att företaget beter sig affärsmässigt, så att man kan räkna med att få betalt för sina fordringar. Det är alltså synnerligen anmärkningsvärt att skattemyndigheter och domstolar anser sig kunna konstatera att kostnader i den löpande verksamheten i ett börsnoterat företag inte skulle vara kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande - mot företagsledningens bestridande. Men så är det. Det förutsätter i vissa fall att företagets företrädare förfarit straffbart.


Probelmet med den skattemässiga avdragsrätten kan enkelt lösas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Då blir det också tydligare om ett kulturbidrag är lika lönsamt som en företagsekonomiskt betingad investering.

Själv är AW värd största heder och respekt för sitt stöd till både kultur och näringslivsstudier.