NY OPERABYGGNAD

Förre kulturministern Bengt Göransson gjorde ett förnuftigt inlägg på DN Debatt den 10 januari i diskussionen om ett nytt operahus. Medan Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Göteborg fått nya operabyggnader de senaste åren, får Stockholmsoperan kämpa på i sin gamla byggnad från förra sekelskiftet. Att bygga nytt kostar miljarder. Hur ska detta finansieras?

Folkpartisterna Christer Nylander, vice ordförande kulturutskottet och Madeleine Sjöstedt kulturborgarråd Stockholms stad föreslog i en artikel i DN den 4 januari ett nytt spektakulärt operahus, te.x. på tomten bakom Nationalmuseeum.

Göransson menar att Sjöstedt/Nylanders förslag har en svaghet. Huvudpunkten i deras framställning är att näringslivet ska inbjudas att sponsra. Bakom tanken ligger ett negativt besked från de båda politikerna – tro inte att stat och kommun kan klara ett så stort bygge. Det vore bättre, menar Göransson, om de drev tanken på ett bygge genom att hävda att de tänker genomföra det. Intresserade sponsorer ska få lust att vara med, inte övertygas om att det bara är de som klarar uppgiften.

Sponsorer satsar på vinnare. Det är inte främst möjligheten till skatteavdrag som lockar. Så länge sponsorn inte får dra av hela gåvo­beloppet från sin slutskatt utan bara från sin inkomst före skatt måste han betala en hel del själv, och då krävs det att den delen har ett värde för givaren.

Skälet för bidraget är inte heller, vilket många tror, det reklamvärde en sponsorinsats har, säger Göransson. Han tror att man i stället ska fundera över varför de mecenater som en gång bidrog till det nuvarande operahuset gjorde det. De donerade därför att de sökte bekräftelse på sin betydelse och ville visa sitt ansvar för gemenskapen. Tänk på att det huset byggdes i en tid då bara en mindre del av folket hade rösträtt. De mecenater som donerade utgjorde ett statsbärande skikt, de var på sitt sätt staten och agerade med den känslan som grund. Och de satsade på sådant som de själva gillade. Till deras heder ska sägas att de därvid vågade tycka om ett och annat som var radikalt och omstritt, men också då var det som samhällsbärare de framträdde.

Ja, tänk att vara en person som får chansen att med en donation skapa något värdefullt som kan bli (någorlunda) bestående. Det finns inte många sådana personer. A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers är två. De har genom sin Fond til Almene Formaal finansierat Köpenhamns opera. Deras gärning som företagsbyggare ska inte förringas, men de förmögenheter de skapat har inte uppstått i ett tomrum utan den stat och rättsordning och utan det samhälle (anställda, kunder, leverantörer, allmänhet m.fl.) i vilka de verkat. Det måste finnas även svenska företagsägare som har sådana förmögenheter att de kan avstå miljarder och därmed göra sig odödliga. Persson, Kamprad, Lundberg och alla byggmästare som i hägnet av den svenska bostadspolitiken blev stormrika, Lundin, och inte minst de s.k. riskkapitalisterna, som inte behöver ha sin förmögenhet nedplöjd i produktionsanläggningar. I SvD den 15 januari kan vi läsa att Peab grundare, Mats Paulsson, bildat en stiftelse som satsar 100 miljoner kronor i en ny forskningsanläggning i Lund. Ett tecken i tiden?

Här är riskkapitalisternas lönelista för 2009 hämtad ur Dagens Industri under rubriken Dystert år för finansbranschens okända höginkomsttagare (de flesta hade fått dramatiska inkomstminskningar i förhållande till 2008).
Namn, Bolag, Inkomst
Thomas von Koch, EQT, 44 987 632
Anders Hultin Nordic Capital 43 479 731
Björn Savén IK Investment Partners 33 443 162
Caspar Callerström EQT 20 941 028
Jan Stålberg EQT 19 588 812
Ulf Rosberg Nordic Capital 18 765 073
Toni Weitzberg Nordic Capital 16 476 927
Peter Hansson Nordic Capital 15 195 018
Harry Klagsbrun EQT 13 347 181
Conni Jonsson EQT 12 991 275
Christer Gardell Cevian 12 628 074
Joakim Karlsson Nordic Capital 9 895 941
Kristoffer Melinder Nordic Capital 9 698 377
Fredrik Strömholm Altor 8 317 250
Michael Rosenlew IK Investment Partners 7 905 038
Stefan Linder Altor 7 521 472
Claes Ekström Altor 7 250 398
Harald Mix Altor 7 101 006
Bengt Maunsbach Altor 6 791 114
Fredrik Näslund Nordic Capital 6 712 178
Måns Folkesson Nordic Capital 6 576 545
Patrick de Muynck EQT 6 418 917
Robert Andrén Nordic Capital 6 325 827
Morgan Olsson Nordic Capital 5 702 557
Johan Cervin Altor 4 852 213
Hans Eckerström Nordic Capital 4 307 717
Åsa Hallert EQT 3 811 864
Gerard De Geer IK Investment Partners 3 711 465
Helena Stjernholm IK Investment Partners 2 707 068
Samir Kamal EQT 1 979 705
Jonas Synnergren Cevian 1 864 496

Drygt 350 milj i inkomst bara på ett år! Ett dåligt år, dessutom.


När man ska jaga sponsorer till ett nytt operahus borde man därför, enligt Göransson, börja med att kolla i salongen en föreställningskväll – sitter där några operaentusiaster med egna eller eventuellt andras pengar som de skulle kunna lämna som bidrag till ett nybygge? Det vore betydligt bättre än att ge sig ut på idrotts­arenorna och förklara för de företagsledare som sitter där att det är roligare på Operan.

Just här tycker jag Göransson förfuskar sin poäng. Det är just "andras pengar" som man inte ska ta. Det är inte utan anledning som det inte är tillåtet för ett aktiebolag att lämna gåvor och bidrag. Som aktieägare och kreditgivare ska man inte behöva riskera att ens pengar går till annat än det bolagsordningen föreskriver. Här är ett utdrag ur lagtexten

17 kap. Värdeöverföringar från bolaget

Begreppet värdeöverföring
1 § Med värdeöverföring avses i denna lag
---
4. annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.
---
Tillåtna former för värdeöverföring
2 § Värdeöverföringar från bolaget får ske endast enligt bestämmelserna i denna lag om
---
4. gåva som avses i 5 §.
---
Gåva till allmännyttigt ändamål
5 § Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot 3 §.

Enligt 6 och 7 §§ gäller återbäringsskyldighet vid olaglig värdeöverföring för den som insåg eller bort inse att värdeöverföringen stod i strid med denna lag, och bristtäckningsansvar för den som medverkat till beslutet.

Huruvida en enligt aktiebolagslagen tillåten gåva är avdragsgill vid beskattningen är en annan fråga. Villkoret är att den kan bedömas som en kostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande. Just Stockholmsoperans sponsorer har dåliga erfarenheter genom den beryktade domen RÅ 2000 ref. 31.

Frågan om avdragsrätten skulle förstås försvinna om bolagsbeskattningen avskaffades.