STORBRITANNIEN SÄNKER BOLAGSSKATTESATSEN - OCH GREKLAND HÖJER

Enligt en notis i SvD den 9 juli aviserar den  brittiska regeringen en sänkning av bolagsskattesatsen från nuvarande 21 procent till 19 procent 2017 och 18 procent 2020.
Förhoppningsvis stimulerar det andra länder att sänka sina bolagsskattesatser. Då går det kanske ännu fortare.
Det svenska förslaget av Företagsskattekommittén att, som villkor för att sänka skattesatsen till 17,5 procent, begränsa av avdragsrätten för räntekostnader framstår därmed som utspelat. Med endast 17,5 procents skatt minskar kostnaden för överutnyttjande av ränteavdragsrätten. Med endast 17,5 procent kanske ränteströmmarna vänder.
Men helst borde bolagsskatten förstås avskaffas helt.


Grekland föreslår en höjning av bolagsskatten från 26 till 28 procent. Hur tänker man när man tror att det ska hjälpa den grekiska ekonomin? På lång sikt, när företagen kunnat kompensera sig genom löne- och prissättning, spelar det inte någon större finansiell roll, men på kort sikt är det förödande för näringslivet att bekosta höjda skatter. Och vilken uppmuntran till företagande!!  Vad tror man att Grekland ska leva av?  Men det är kanske det enda sättet att lura av privatpersoner skattebetalningar. Det är ju lättare att kontrollera företag än privatpersoner och beloppen är större för företag än privatpersoner.

STACKARS GREKLAND

Greklands parlament har godkänt en rad skattehöjningar, skriver SvD den 12 januari. Bland annat högre skatt på företagsvinster. Inkomstskatten höjs och skattelättnaderna för egenföretagare slopas.

Förmodligen är det det bästa (enda) sättet att i ett land som Grekland dra i skatter genom företagen. Det är genom företagen som pengarna flyter, det är där skatterna kan fångas in. Förmögna personer kan dölja sina tillgångar (ev. i utlandet) och de övriga har inga pengar att betala med.

Men beskatta vinsterna!

Det är ju som att skjuta sig själv i foten. Det är bara genom företagens vinstgenerering och kapitaltillväxt som landet kan återhämta sig.

Men i underutvecklade ekonomier är beskattning genom företagen kanske det enda sättet att beskatta medborgarna - de som verkligen bekostar skatten. Bäst vore dock att beskatta befolkningen genom att företag och arbetsgivare gör skatteavdrag på löner och/eller betalar skatt på sina lönekostnader.

För välutvecklade ekonomier är företagsbeskattning bara en onödig, komplicerad, rättsosäker och kostsam omväg för att beskatta medborgarna.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

DN

GREKLAND OCH HEDGEFONDERNA

Jonas Fröberg skriver i SvD den 17 februari upphetsad, upphetsat och upphetsande om hedgefonderna, som sägs styra Grekland mot konkurs och tjäna hutlöst med pengar på det. Att placera pengar i hedgefonder verkar alltid ge stora vinster. Det gör det kanske också ibland om förvaltarna är skickliga eller har tur. De som tjänar mest är de som administrerar fonderna. De får betalt även om det går åt pipan för fonderna och placerarna.

Alla kan inte vinna. Och man VET inte på förhand att man ska vinna, även om det låter så på Fröberg. Om marknaden VET att en placering ska ge vinst, kommer andelen redan vara prissatt därefter och därför inte ge någon vinst.

Många fonder har en sorts försäkringar – CDS:er – vilket gör att de får tillbaka pengarna även om allt går åt skogen. Men enligt reglerna får inte hedgefonderna ut något på sina försäkringar om EU:s politiker löser Greklandskrisen på frivillig väg. Går Grekland i konkurs faller däremot försäkringarna ut.

Intresset av att lösa Greklands kris är alltså noll.

Verkligen. Vem har ställt ut försäkringarna? Försäkringarna köptes ofta för en spottstyver, skriver Fröberg. Ja till dem som var tidigt ute. Nu lär de kosta desto mer. Och de som ställde ut de billiga försäkringarna lär nog inte sakna intresse av att Greklands kris löses.

Vem betalar hedgefondernas vinster (i de fall det blir vinst)? Grekland? Nej, andra hedgefonder eller andra aktörer. Mot varje "vinst" på derivat finns en exakt lika stor "förlust". Värdet av derivatmarknaden är 0. Ett köp eller utställande av ett derivat är inget annat än vadslagning om ett händelseförlopp inom viss tidsrymd. Det är inte Grekland som betalar hedgefondernas vinster. Det är de som trodde att Grekland klarar sig. Om inte greklandskrisen löses utan konkurs. Då blir motparterna (kanske hedgefonder det också) vinnare.

Vilka aktörer sitter på positioner som tror att Grekland inte ställer in betalningarna? Ta reda på det, Jonas Fröberg.