EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.

EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.