Länge har skämtsamt följetänger använts i pluralis för ordet följetong. Nu är isen bruten för följetång i singularis. Isbrytare är SvD den 26 juli.
O&B 13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ceterum censeo tributum limitata turmae esse delendum.
In every respect the burthen is hard on those who attack an almost universal opinion. They must be very fortunate as well as unusually capable if they obtain a hearing at all. They have more difficulty in obtaining a trial, than any other litigants have in getting a verdict. If they do extort a hearing, they are subjected to a set of logical requirements totally different from those exacted from other people.
John Stuart Mill
John Stuart Mill
Any intelligent fool can make things bigger and more complex... It takes a touch of genius - and a lot of courage to move in the opposite direction.
Tu ne cede malis, sed contra audentior ito.
Niclas Virin
BOLAGSSKATTEN - ETT ONÖDIGT ONT
Bloggintresserade
Bloggarkiv
Om mig
- Niclas Virin
- Stockholm, Bromma Sverige/, Sweden
- F.d. skattedirektör i Riksskatteverket; F.d. bankdirektör och ansvarig för skattefrågor i Handelsbanken; F.d. ledamot av Skatterättsnämnden i 20 år
BESÖKARE
Antal besökare totalt:
Antal besökare denna månad:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag:
Antal besökare online:
BOLAGSBESKATTNINGEN - SKADLIG OCH ONÖDIG
VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
VEM KOM PÅ DENNA GALNA IDÉ?
VARFÖR ÄR DET INGEN SOM TYCKER ATT BOLAGSBESKATTNINGEN BORDE AVSKAFFAS?
Den som är intresserad av varför bolagbeskattningen kom till kan läsa här. Den som vill ha argument för att ta bort den kan läsa här eller följa min blogg.
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.
- Bolagsskatten är en liten skatt. Den motsvarar bara drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Det är en dyr skatt. Den ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad, men den ger bara 1/4-del i skatteintäkter till stat och kommun.
- Internationellt verksamma företag drabbas av problem med dokumentation av internprissättning, eftersom de antas kunna utnyttja prissättningen och olika länders skilda utformning av beskattningsreglerna för att undgå eller reducera sin skatt. De kan också drabbas av dubbel beskattning på grund av att flera länder gör anspråk på att beskatta samma inkomst.
- Bolagsskatten förorsakar samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, genom att styra investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.
- Bolagsskatten är helt onödig. Det som företagen inte betalar i skatt kommer att stärka deras kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Det är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. Av totala skatte- och avgiftsuttag i Sverige(2010) på 1.430 miljarder kr tar vi ut skatt på löneinkomster (480 mdr kr), på lönekostnader (390 mdr kr), på konsumtion (420 mdr kr) och på kapital (80 mdr kr) med automatik direkt vidkällan. 80 mdr kr tas ut i bolagsskatt (se prop. 2009/10:1 s. 196).
Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!
Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.
VEM KOM PÅ DENNA GALNA IDÉ?
VARFÖR ÄR DET INGEN SOM TYCKER ATT BOLAGSBESKATTNINGEN BORDE AVSKAFFAS?
Den som är intresserad av varför bolagbeskattningen kom till kan läsa här. Den som vill ha argument för att ta bort den kan läsa här eller följa min blogg.
Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?
Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.
- Bolagsskatten är en liten skatt. Den motsvarar bara drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Det är en dyr skatt. Den ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad, men den ger bara 1/4-del i skatteintäkter till stat och kommun.
- Internationellt verksamma företag drabbas av problem med dokumentation av internprissättning, eftersom de antas kunna utnyttja prissättningen och olika länders skilda utformning av beskattningsreglerna för att undgå eller reducera sin skatt. De kan också drabbas av dubbel beskattning på grund av att flera länder gör anspråk på att beskatta samma inkomst.
- Bolagsskatten förorsakar samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, genom att styra investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.
- Bolagsskatten är helt onödig. Det som företagen inte betalar i skatt kommer att stärka deras kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Det är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. Av totala skatte- och avgiftsuttag i Sverige(2010) på 1.430 miljarder kr tar vi ut skatt på löneinkomster (480 mdr kr), på lönekostnader (390 mdr kr), på konsumtion (420 mdr kr) och på kapital (80 mdr kr) med automatik direkt vidkällan. 80 mdr kr tas ut i bolagsskatt (se prop. 2009/10:1 s. 196).
Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!
Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.
BOLAGSSKATTESATSER I EU
I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige (källa www.worldwide-tax.com):
Land Skattesats (%)
Bulgarien 10
Cypern 12,5
Estland 20 *)
Finland 20
Gibraltar 10
Irland 12,5
Kroatien 18
Lettland 20 åi vinst 0
Litauen 15
Luxemburg 18
Polen 19 (15)
Portugal 21 (17)
Rumänien 16
Slovakien 21
Slovenien 19
Storbritannien 19
Tjeckien 19
Ungern 9
*) På utdelad vinst
Övriga EU-länder:
Belgien 33,99
Danmark 23,5
Frankrike 33,33
Grekland 29
Italien 24
Malta 35
Nederländerna 20 (25)
Spanien 25
Tyskland 30-33
Österrike 25
Europa utanför EU
Island 20
Norge 24
Ryssland 20
Schweiz 8,5-24
Australien 30
Brasilien 15
Canada 38
Indien 30 (25)
Japan 25,5
Kina 25
Nya Zealand 28
Sydafrika 28
Ukraina 18
USA 21
Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser
Erik Norrman - Niclas Virin
LÄNKAR
- Account Factory
- Anders Agell juridisk humanism
- Anders Borg
- Anders Hultqvist
- Andreas Bergh
- Avdragslexikon
- Carl Johan Westholm
- Centrum för Skatterätt
- Ceterum censeo ....
- Classic liberal
- Dagens Arena
- Dagens Juridik
- Danne Nordling
- Dick Erixon
- Ekonomifakta
- Ekonomistas
- EU-domstolen
- Finansdepartementet
- Fokus
- Fredrik Malm
- Högsta Förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten)
- IFA International
- IFA Sverige
- Institutet Skatter och Rättssäkerhet
- Jobbskatteavdrag (Harald Klomp)
- Johan Ingerö
- Johan Norberg
- Johnny Munkhammar
- Juridikbloggen
- Karnov
- Lagen.nu
- Library on Economics and Liberty
- Maxime Bernier
- Mikael Book
- Mårten Schultz
- Niclas Berggren
- Niclas Virin
- Näringsdepartementet
- Opengov
- Opinionen
- Peter Sundgren
- Redovisning
- Regeringen
- Riksdagen
- Robert Mundell
- Skattelagstiftningsprojektet
- Skattepolitik
- Skatter.se
- Skatter.se Inlägg
- Skatter.se Why
- Skatterättsligt Forum
- Skatterättsnämnden
- Skattesatser i EU
- Sloped curve
- Språkförsvaret
- Stefan Karlsson
- Tanja Bergkvist
- Tax Analyst
- Tax analysts
- The Atlantic
- The New York Times
- The Wall Street Journal
- Timbro
- Tino Sanandaji
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar