Hur kan det vara så att vi alla har ett eget konto hos Skatteverket? Det är inte Skatteverkets konto. Och om det är så, varför måste det vara så? Det är väl en sak att ens egna skatteinbetalningar registreras åtskilt från andras, så att det framgår om man har betalat tillräckligt och så att räntebelopp kan beräknas på överskjutande belopp och bristande betalningar. Men att för den skull anse kontot som den skattskyldiges egendom är inte nödvändigt. Det är närmast förbryllande att det tycks vara så.
Men så verkar det vara, eftersom den som betalar in till fel konto, t.ex. genom att skriva fel siffror, kan inte få beloppet överfört till rätt konto och än mindre få beloppet återbetalt. Det anses av Skatteverket tillhöra någon annan, och Skatteverket anser sig inte ha behörighet att flytta beloppet till rätt konto.
Nu har det förstås blivit stora problem, och företag har som en konsekvens tvingats processa för att få tillbaka pengar som Skatteverket lagt beslag på. Enligt en artikel i SvD den 8 december gjorde ett företag en inbetalning på över 200 000 kr till fel konto år 2004. Skatteverket anser sig sakna lagstöd för att föra beloppet till rätt konto. Och någon rättelse tycks ännu inte vara gjord.
Är detta samma myndighet vars verksledning jag tillhörde i början av 1980-talet?
Jag tror inte någon enda riksdagsman är så elak, att han/hon skadeglatt fröjdar sig åt att lagen fått en sådan utformning. Han/hon drömde nog inte ens om att lagen blev så illa formulerad att den kunde tolkas så. Dom flesta tycker nog att det är närmast pinsamt att de medverkat till något så tokigt. Om lagen otvetydigt ger Skatteverket rätt, torde det inte behövas någon argumentation för en omedelbar ändring av lagstiftningen.
Gör det!
Skatteverket har en utmärkt devis: Vår vision är ett samhälle
där alla vill göra rätt för sig.
Lev upp till den devisen.
Den 11 december svarar Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson på kritiken. "Det är mycket ovanligt att företag eller privatpersoner av misstag betalar in pengar på någon annans skattekonto", säger han. "När det händer försöker Skatteverket alltid hjälpa till så att pengarna hamnar på rätt skattekonto."
Sex år är en lång tid att vänta på hjälp.
onsdag 8 december 2010
AXFOOD REDO FÖR TERMINSHANDEL
Dagens Industri skriver den 8 december att Axfood planerar att säkra priserna på råvaror för att hantera de stora svängningarna.
Har Axfood kännedom om skattepraxis? Enligt en dom i Regeringsrätten den 23 november 2001 bekräftades ett tidigare rättsfall (RÅ 1997 ref. 5 I) av innebörd att vinst och förlust på terminer ska behandlas som kapitalvinst och kapitalförlust, även om transaktionerna har direkt och omedelbart samband med verksamheten. För en enskild företagare är denna praxis förödande.
Galet? Jovisst, men helt enligt lagen och fullkomligt feltänkt av lagstiftaren. Men så är det ju med hela företagsbeskattningen.
Har Axfood kännedom om skattepraxis? Enligt en dom i Regeringsrätten den 23 november 2001 bekräftades ett tidigare rättsfall (RÅ 1997 ref. 5 I) av innebörd att vinst och förlust på terminer ska behandlas som kapitalvinst och kapitalförlust, även om transaktionerna har direkt och omedelbart samband med verksamheten. För en enskild företagare är denna praxis förödande.
Galet? Jovisst, men helt enligt lagen och fullkomligt feltänkt av lagstiftaren. Men så är det ju med hela företagsbeskattningen.
tisdag 7 december 2010
SVERIGES SKATTEAVTAL
Sverige har en lång tradition av att ingå skatteavtal med andra länder. Avtalen fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader. Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position i fråga om att ha ett konkurrenskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt med avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor. Sedan dess har arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal successivt minskat och de senaste åren har bara enstaka avtal träffats.
Svenskt Näringsliv har gjort en studie av konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal och drar slutsatsen att Sveriges successivt minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har fått negativa konsekvenser för konkurrenskraften i det svenska avtalsnätet. Förutom att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder, så har flera av konkurrentländerna lyckats få bättre villkor än Sverige med ett stort antal länder. som också utgör för Sverige viktiga exportmarknader. Den svenska passiviteten på skatteavtalsområdet medför att svenska företag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen fyller också en viktig funktion när det gäller koncerners placering av huvudkontor. För att Sverige, i detta hänseende, ska vara intressant krävs inte bara att det svenska skatteavtalsnätet är brett. Det måste också vara internationellt konkurrenskraftig. För att inte Sveriges konkurrentländer ska få ett alltför stort försprång är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet.
Även Riksrevisionen har gjort en undersökning av Sveriges skatteavtal och studerat effekterna av regeringens arbete.
Revisorernas slutsats är att Sverige i stora stycken saknar en uttalad strategi för skatteavtalspolitiken. Konkurrensfrågorna har varit nedprioriterade sedan slutet av 1990-talet. Regeringens prioriteringar har lett till uppenbara risker för att skatteavtalsnätet tappar i konkurrenskraft. Denna risk förstärks av de långa löptider som präglar avtalsarbetet. Regeringen bör förtydliga sin strategi på skatteavtalsområdet och redovisa hur man arbetar för att uppnå sina mål. Om målen med skatteavtalen kvarstår måste fokus på konkurrensfrågorna öka för att svenska företags konkurrenssituation inte ska försämras.
Rapporterna diskuterades i dag på ett seminarium på Svenskt Näringsliv, varvid finansdepartementets representant, Ingela Willfors, fick tillfälle att bemöta kritiken. Hon fann kritiken överdriven; Sverige hade redan tidigare ett omfattande avtalsnät och många andra länder har nu kommit ikapp och förbi. Resurserna hade använts till förhandlingar med skatteparadis, vilket resulterat i närmare 25 informationsutbytesavtal.
I Riksrevisionens rapport erinrades om att Regeringen i 2008 års ekonomiska vårproposition drog upp ett antal riktlinjer för skattepolitikens inriktning för de kommande åren. Genom ett antal hållpunkter ska skattepolitiken stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik, bl.a. att skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige. Goda villkor ska även gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Regeringen uttryckte detta som att: [e]tt modernt och uppdaterat nät av skatteavtal bidrar till att svenska företag kan konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor.
Något sådant har, såvitt jag kan erinra mig, aldrig uttalats tidigare. Med anledning av det frågade jag Ingela Willfors, som rimligen haft inflytande över formuleringarna och att de alls flöt in i propositionen, vad detta inneburit: var det bara ett konstaterande av något som varit rådande sedan länge, eller var det fråga om nya ambitioner? Innebär det ställningstagande till övergripande internationella beskattningsprinciper som credit- eller expemptavtal; vad eftersträvas: CIN eller CEN? Vad är det som är viktigast: att se till att svenska företag kan tjäna in kulor i utlandet eller att staten drar in kulor från företagen? Jag tyckte nog inte jag fick något vidare svar. Utvecklingen visar knappast på någon större aktivitet, vilket ju också var den gemensamma kritiken från Svenskt Närinsliv och Riksrevisionen.
Roland Gustafsson, ansvarig för internationella skattefrågor på Skatteverket efterlyste tre saker: resurser, resurser och resurser. Skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, erinrade om att Regeringens resurser kan komma att dras ner kraftigt genom den omröstning om budgetpropostionen som ska ske senare i veckan. Det blir kanske värre.
Svenskt Näringsliv har gjort en studie av konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal och drar slutsatsen att Sveriges successivt minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har fått negativa konsekvenser för konkurrenskraften i det svenska avtalsnätet. Förutom att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder, så har flera av konkurrentländerna lyckats få bättre villkor än Sverige med ett stort antal länder. som också utgör för Sverige viktiga exportmarknader. Den svenska passiviteten på skatteavtalsområdet medför att svenska företag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen fyller också en viktig funktion när det gäller koncerners placering av huvudkontor. För att Sverige, i detta hänseende, ska vara intressant krävs inte bara att det svenska skatteavtalsnätet är brett. Det måste också vara internationellt konkurrenskraftig. För att inte Sveriges konkurrentländer ska få ett alltför stort försprång är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet.
Även Riksrevisionen har gjort en undersökning av Sveriges skatteavtal och studerat effekterna av regeringens arbete.
Revisorernas slutsats är att Sverige i stora stycken saknar en uttalad strategi för skatteavtalspolitiken. Konkurrensfrågorna har varit nedprioriterade sedan slutet av 1990-talet. Regeringens prioriteringar har lett till uppenbara risker för att skatteavtalsnätet tappar i konkurrenskraft. Denna risk förstärks av de långa löptider som präglar avtalsarbetet. Regeringen bör förtydliga sin strategi på skatteavtalsområdet och redovisa hur man arbetar för att uppnå sina mål. Om målen med skatteavtalen kvarstår måste fokus på konkurrensfrågorna öka för att svenska företags konkurrenssituation inte ska försämras.
Rapporterna diskuterades i dag på ett seminarium på Svenskt Näringsliv, varvid finansdepartementets representant, Ingela Willfors, fick tillfälle att bemöta kritiken. Hon fann kritiken överdriven; Sverige hade redan tidigare ett omfattande avtalsnät och många andra länder har nu kommit ikapp och förbi. Resurserna hade använts till förhandlingar med skatteparadis, vilket resulterat i närmare 25 informationsutbytesavtal.
I Riksrevisionens rapport erinrades om att Regeringen i 2008 års ekonomiska vårproposition drog upp ett antal riktlinjer för skattepolitikens inriktning för de kommande åren. Genom ett antal hållpunkter ska skattepolitiken stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik, bl.a. att skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige. Goda villkor ska även gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Regeringen uttryckte detta som att: [e]tt modernt och uppdaterat nät av skatteavtal bidrar till att svenska företag kan konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor.
Något sådant har, såvitt jag kan erinra mig, aldrig uttalats tidigare. Med anledning av det frågade jag Ingela Willfors, som rimligen haft inflytande över formuleringarna och att de alls flöt in i propositionen, vad detta inneburit: var det bara ett konstaterande av något som varit rådande sedan länge, eller var det fråga om nya ambitioner? Innebär det ställningstagande till övergripande internationella beskattningsprinciper som credit- eller expemptavtal; vad eftersträvas: CIN eller CEN? Vad är det som är viktigast: att se till att svenska företag kan tjäna in kulor i utlandet eller att staten drar in kulor från företagen? Jag tyckte nog inte jag fick något vidare svar. Utvecklingen visar knappast på någon större aktivitet, vilket ju också var den gemensamma kritiken från Svenskt Närinsliv och Riksrevisionen.
Roland Gustafsson, ansvarig för internationella skattefrågor på Skatteverket efterlyste tre saker: resurser, resurser och resurser. Skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, erinrade om att Regeringens resurser kan komma att dras ner kraftigt genom den omröstning om budgetpropostionen som ska ske senare i veckan. Det blir kanske värre.
STATERNAS FAJT OM FÖRETAGSSKATTERNA
Företagens skatter blir allt lägre och allt lättare att hantera, skriver PriceWaterhouseCoopers i en rapport som omfattar 183 länder. Skattesatsen har sänkts med i genomsnitt 5 procent(enheter?) under senaste sex åren. Nu handlar det inte bara om bolagsskatter utan även bl.a. arbetsgivaravgifter. Dessutom har den tid som administrationen av skatterna tar minskat.
Företag gynnas av ländernas skattefajt, skriver SvD den 7 december.
Goda nyheter.
Företag gynnas av ländernas skattefajt, skriver SvD den 7 december.
Goda nyheter.
söndag 5 december 2010
HD OCH EUROPAKONVENTIONEN
Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa, skriver i SvD den 5 december under rubriken Enskilda får aldrig offras för systemet.
Här finns det i artikeln omtalade HD-beslutet samt ett referat från Skatterättsliga Klubbens diskussion om rättsfallet.
Här finns det i artikeln omtalade HD-beslutet samt ett referat från Skatterättsliga Klubbens diskussion om rättsfallet.
ESTLAND ON LINE - INGEN BOLAGSSKATT
Claes Arvidsson skriver i SvD den 5 december om Estland.
CA glömmer att Estland inte beskattar bolagens vinster. Inte förrän de delas ut. Det kallar de bolagsskatt, men kan lika gärna kallas skatt på utdelning. Någon sådan har inte Estland.
Enkelbeskattning på rätt sätt.
Estland sticker ut med den målmedvetenhet som har präglat åren efter frigörelsen. Först gällde det EU-medlemskap och Nato-anslutning och vid årsskiftet införs euron. Det blir den slutliga bekräftelsen på att Estland är tillbaka, kvittot på att man är en utvecklad ekonomi.
---
Några nyckelord bakom framgången är: platt skatt, balanserad budget och ett hållbart pensionssystem.
CA glömmer att Estland inte beskattar bolagens vinster. Inte förrän de delas ut. Det kallar de bolagsskatt, men kan lika gärna kallas skatt på utdelning. Någon sådan har inte Estland.
Enkelbeskattning på rätt sätt.
onsdag 1 december 2010
JURIDIKBLOGGEN
På Juridikbloggen finns det den 1 december en intressant betraktelse om ränteavdragens berättigande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
