SMUTSTVÄTT I T-BANETRÄNGSEL

Fick just följande SMS från min dotter i Malmö, fjärran från Stockholms T-baneproblem:

Tänk om alla 100 000 tunnelbaneresenärer i gårdagens kaos hade haft veckans tvätt med sig till butlern!

En butler i T-banan.

Positiv tanke. Det kan alltid bli värre än det är.

I PRINCIP

I december 2006 skickade jag nedanstående inlägg till språkspalten i SvD om det bakvända bruket av uttrycket ”i princip” med anledning av en artikel i deras Näringlivsdel. Någon reaktion fick jag inte. Till min stora glädje har nu Mats Wiklund i det senaste numret av Axess (nr 7 2010) också uppmärksammat detta missbruk.

Det är kanske inte så ovanligt att ord och uttryck byter betydelse. Men att ett uttryck – och det på ganska kort tid – antar en diametralt motsatt betydelse måste vara ovanligt. Ett sådan fall är ”i princip”. I princip är dessutom ett i princip extremt prinicpiellt uttryck: Det betyder i grunden precis vad det uttrycker. Det kan finnas variationer av en företeelse, men skalas dessa bort finns en kärna (principen) kvar. Jag tror knappast man kan finna uttrycket ”i princip” i lagtext, eftersom denna ju uttrycker vad som skall gälla ”i princip”. I lagtext anavänder man uttryck som ”så gott som uteslutande” när man menar något som inte gäller i princip men som ligger bra nära.

På senare (nu kanske 20 – 25 år) tid har ”i princip” kommit att användas i betydelsen ”vanligtvis” eller ”i praktiken” eller kanske som ett rent utfyllnadsord, dvs raka motsatsen till ”i princip”. Jag vill minnas att Povel Ramel raljerade med det i ett rap-nummer. Något i stil med: ”alltså i princip alltså alltså i princip”. Det senaste drastiska uttrycket för detta finner jag i SvD den 11 december på sid 8 av Näringslivsdelen. Där står det – i fetstil dessutom: ”Man skulle alltså kunna sälja i princip hela försäkringen och bara behålla en krona över årsskiftet och undgå skatten”. Säljer man ut i princip hela försäkringen kan man enligt min mening inte ha en krona kvar. Eller?

Under årens lopp har jag iakttagit slitstyrkan i missbruket av ”i princip” och förvånats att ingen reagerat. Mats Wiklunds förklaring förefaller rimlig: det handlar om en önskan att framstå som auktoritativ.

Här ett exempel från sportjournalistiken (9 september 2010):

Förutom att Zlatan Ibrahimovic gör debut för Milan borta mot Cesena så tycker jag att den matchen är intressant av ytterligare en orsak. Cesena gör nämligen - i princip - aldrig mål mot Milan (min kursivering). På de fem senaste mötena lagen emellan har Cesena inte gjort ett enda mål, och på de åtta senaste mötena har de bara gjort ett mål framåt. Dessutom har Milan fem raka segrar mot Cesena.

Laget har väl i all sin dar inte bestämt sig för att aldrig göra mål mot Milan. Dessutom har laget faktiskt gjort ett mål.

Ytterligare ett exempel är följande där en DN-kolumn den 11 oktober citerar Aftonbladet.

Under den gångna mandatperioden lade Socialdemokraterna ”oerhörda resurser på vad man vill signalera, hur man ska kommunicera och vilka utspel man ska göra. Samt i princip inga resurser alls på att formulera politik”, för att citera gårdagens ledare i Aftonbladet.

Nog misslyckades de i valet, men att det berott på att de prinicpiellt tagit avstånd från att lägga resurser på att formulera politik är väl att ta i.

Det Ramelstycke jag syftade på var ett nummer ur revyn Pow Show där Povel Ramel tillsammans med Wenche Myhre fullkomligt ekvilibristiskt framför numret ”Jag diggar dig”. Inte bara framförfandet är ekvilibristiskt. Povel Ramels enastående språkkänsla fångar på kornet 1970-talets jargong och – inte minst – missbruket eller överutnyttjandet av vissa standarduttryck. Den fras där ”i princip” förekommer innehåller även modeorden/-uttrycken ”alltså, liksom, i pricip, om jag säger”. Suveränt.

Tyvärr kan jag inte hitta någon inspelning på youtube, men jag har skivan. Texten finns t.ex. på http://frkf.se/blog/jag-diggar-dig/.

KAMPEN MOT REGELKRÅNGLET

Den som blir näringsminister på tisdag måste öka tempot för att få bort regelkrånglet, skriver Dagens Industri den 29 september. Det är budskapet från näringslivet till regeringen.

"Dilemmat är att när en regel ska granskas måste det vägas mot själva syftet med regeln", säger Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd.

Då borde det vara enkelt att avskaffa bolagsbeskattningen. Vad är syftet med den? Det ger mycket litet - om ens något. Det skapar juridiskt, ekonomiskt och praktiskt krångel utan like.

PÅ FÖRETAGENS ÖNSKELISTA

Högst på företagens önskelista står inte lägre skatt, skriver Uppsala Nya Tidning den 27 september. Den ligger redan på en genomsnittsnivå för EU.

Ja, det finns kanske annat som upplevs som mer angeläget. Alla är så tillvanda vid bolagsbeskattningen, att man tror att den inte kan undvaras. Och om alla accepterar bolagsskatten är den ju inget propblem. Dessutom skulle kanske kravet på bolagsskattens avskaffande förskjuta fokus från annat som upplevs som mer besvärande.

Och ändå är bolagsskatten så problemskapande och ett sådant hinder för företagsamheten men samtidigt så onödig.

Konstigt att inte ens företagarna inser det. Svenskt Näringsliv lär dock kräva en halvering av bolagsskatten. Men det hörs inte i den allmänna debatten. Och man kan inte se något om det på deras hemsida.

IVA MANAR TILL SAMLING KRING SVERIGES TILLVÄXTFRÅGOR

IVA:s Vd Björn O Nilsson för i DN den 20 september fram ett antal förslag för Sveriges innovations- och tillväxtpolitik. Bland förslagen finns:

Juridiska personer bör medges fullt avdrag, och privatpersoner 30 procents skatteavräkning för kapitaltillskott till särskilt bildade innovationsföretag. Ingen skatt bör utgå på vinst som behålls i företaget. FoU-kostnaden i det enskilda företaget bör dessutom minskas direkt genom skatteavräkning med 18 till 20 procent. Vi vill också stimulera FoU genom att införa en ny typ av innovationscheckar och innovationscoacher.

Förslaget är visserligen begränsat till innovationsföretag, men det är första gången jag ser någon lansera idén om att att skatt inte ska utgå på vinster som behålls i företaget, en modell som jag kämpat för i decennier. Det är symtomantiskt att förslaget inte kommer från en person inom skattevärlden.

Nu kan man vara kritisk mot att förslaget kanske bara ska gälla innovationsföretag. Vem ska avgöra vad som är ett innovationsföretag? Se där en ny intressant arbetsuppgift för lagstiftare, skattekonsulter, akademiker, skatteförvaltning och skattedomstolar. Nej avskaffa beskattningen av outdelade vinster i alla aktiebolag. Då behövs det inte heller några komplicerade avräkningsregler.

Gör som Estland beskatta vinsten först när den delas ut.

STRAFFBESKATTNING?

Straffbeskattning av pensionärer har det inte varit. Som Eva-Lena Ahlqvist konstaterat i sin bok har även pensionärerna fått sänkt skatt.

Men som jag skrivit tidigare har pensionärerna inte lägre skatt än löntagare. Svaleryd/Waldenström räknade fel. Dels räknade de med en för hög procentsats för löneskatten, dels hade de förbisett att löneskatten är avdragsgill för arbetsgivarna, vilket de också medgivit.

REINFELDT OCH SAHLIN ENIGA!?

I Dagens Industri den 18 september ställer tidningen frågan: Skulle det behövas en stor reform av skattepolitiken?

Reinfeldt svarar: Vi har avgränsat det till att se över företagsbeskattningen, eftersom man löpande bör ställa sig frågan vilket globalt konkurrensförhållande som Sverige befinner sig i. Många andra länder ser över företagsbeskattningen, inte minst bolagsskatten. Det är det vi har skrivit i vårt valmanifest. Någon annan större utredning ser jag inte behov av.

Sahlin svarar: ----- Jag och Reinfeldt tycker olika, men vi borde kunna enas om att Sverige är ett litet land som måste kunna attrahera arbetskraft, och inte minst företag, och då krävs det långsiktighet.

Och då hade Sahlin redan på frågan Vilken typ av skatter kan vara skadliga för ekonomins funktionssätt? svarat: ---- Skatter som hindrar kapital och företag att flytta in i ett land är förstås skadliga.

Klart som korvspad. Kan vi se fram mot en kraftigt sänkt bolagsskatt?