"En fågel gör ingen sommar", skriver Patricia Hedelius i SvD den 9 april.
Ingen ren kontamination, kanske, men ett fullständigt meningslöst påpekande. En enstaka skata är inget falskt förbud om sommarens ankomst. Inget förebud alls.
Bättre en svala i skogen än ingen i handen.
Nr 9
torsdag 17 april 2014
tisdag 15 april 2014
FÖRETAGENS REGELBÖRDA
Regelbördan för företag är fortfarande mycket stor, trots ambitioner och flera hundra genomförda regelförbättringar av den sittande regeringen och EU, skriver Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd i SvD den 15 april. Frågar vi svenska företagare så anger de komplexa skatte- och momssystem och en hög skattenivå som mest problematiskt ur konkurrenssynpunkt.
Två enkla med effektiva förändringar:
Avskaffa bolagsbeskattningen
Ta bort moms mellan momsare.
Två enkla med effektiva förändringar:
Avskaffa bolagsbeskattningen
Ta bort moms mellan momsare.
måndag 7 april 2014
HANDELSBANKENS PERSONALKONVERTIBEL
Jag bevistade Handelsbankens bolagsstämma häromdagen. Förutom sedvanliga stämmoärenden ventilerades Handelsbankens agerande med anledning av förväntade regler om skadeståndskrav för styrelseledamöter, samt banksfärens omdisponering av sitt aktieinnehav som anpassning till de förväntade reglerna om begränsning av antalet styrelseuppdrag för styrelseledamöter.
Med anledning av förslaget att ge ut ett konvertibellån till personalen, erinrade jag om att räntekostnaderna för lånet till den del de motsvarar den s.k. kapitalrabatten inte är avdragsgilla vid beskattningen. Lånet blir därför dyrare för banken än ett traditionellt förlagslån med samma ränta. Eftersom aktiebolag sedan 2005 får emittera optionsrätter till teckning av aktier i bolaget utan krav på samtidig emission av lån, är det onödigt att över huvud taget emittera ett lån för att ge personalen ett värdepapper som ger rätt till konvertering till eller teckning av aktier. Optionsrätten kan kalibreras så att den blir exakt likvärdig med konverteringsrätten, och det är ju bara konverteringsrätten/optionsrätten som personalen är intresserad av. Nu måste personalen även betala för ett skuldebrev och banken ställa upp med lån.
Om konverteringsrätten skulle betraktas som "tvingande", är enligt ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen den 14 februari 2014, inte heller den årliga kupongräntan avdragsgill. Enligt sakkunnigbedömning som banken inhämtat, skulle dock konverteringsrätten - trots vissa besvärande moment - inte kunna anses som tvingande.
På min begäran upplystes om att kapitalrabatten kunde antas motsvara ungefär 18 procent av lånets nominella belopp. Eftersom lånet skulle bli på ca 3,2 miljarder kronor, kan kapitalrabatten beräknas till ca 570 milj kr, och med en skattesats på 22 procent uppkommer en (ej avdragsgill) merkostnad för banken på ca 125 milj kr.
Konverteringsrätten ger de anställda möjlighet att 2019 byta konvertiblerna till aktier till en konverteringskurs av 117 procent av handelsbanksaktiens genomsnittliga kurs under första halvan av maj 2014. För att konverteringsrätten ska få ett värde krävs således en kursuppgång på handelsbanksaktierna på 17 procent på fem år, vilket känns överkomligt. Som jämförelse kan nämnas att handelsbanksaktien har stigit med 220 procent under den senaste femårsperioden. Värdet av konverteringsrätten uppgavs ha beräknats till ca 18 procent av lånet, dvs. kapitalrabatten och värdet av konverteringsrätten beräknas vara lika stora. Lånet kan därför emitteras till nominellt belopp utan att de anställda träffas av förmånsbeskattning.
Som förklaring till att banken vill ge ut ett konvertibellån anfördes huvudsakligen att det var en etablerad och väl känd produkt. Banken har tidigare givit ut personalkonvertibellån med (för personalen) god erfarenhet. Däremot var erfarenheterna mindre goda av optionsrätter. När banken tidigare emitterat sådana till personalen, gjorde kursutvecklingen att de blev värdelösa och de anställda förlorade sina insatser. Jag tycker nog inte att det är något vidare argument - det är ju just idén med optionsrätter. Det är ett spel om värdeutvecklingen på, i det här fallet, handelsbanksaktier. Vilka är bättre än banktjänstemän på att bedöma värdet av optionsrätter i den egna bankens aktier? Om konverteringsrätten inte får något värde om fem år, får med ett konverteringslån personalen tillbaka sin insats och kan med den betala tillbaka sin skuld till banken. Personalen har då haft en chans till vinst utan större kostnad, men banken har fått en merkostnad av skatt på 125 milj kr och hantering av bortemot 10 tusen, sannolikt mycket lågavkastande, lån.
Vad är kapitalrabatt?
Om ett vanligt förlagslån ges ut med en ränta understigande marknadsräntan, kommer lånet inte att kunna emitteras till sitt nominella belopp. Om därför t.ex. endast 80 procent av lånets nominella värde flyter in, uppstår en kapitalrabatt på 20 procent. När lånet ska lösas in måste företaget dock betala 100 procent av skuldens nominella belopp. Den låga periodiska räntan (kupongräntan) plus kapitalrabatten ger tillsammans en marknadsmässig lånekostnad för företaget och marknadsmässig ersättning till långivarna. Det går inte att lura marknaden. Konvertibellån har typiskt sett en lägre ränta än den marknadsmässiga. Den kapitalrabatt som då uppkommer "fylls ut" genom att långivarna samtidigt får en konverteringsrätt som brukar kalibreras så att den motsvarar kapitalrabatten - eller är aningen större för att paketet utan besvär ska kunna emitteras till 100 procent av skuldens nominella belopp.
Att avdragsrätt inte föreligger för kapitalrabatt på konvertibel- och optionslån är materiellt helt felaktigt. Redovisningslagstiftningen kräver att kapitalrabatten behandlas som räntekostnad, men skattelagstiftningen har inte accepterat det. Jag har sedan lagstiftningens tillkomst 1985 på olika sätt försökt bearbeta finansdepartementet att ändra reglerna. Lagstiftningen, som uttryckligen gäller endast optionslån, har genom ett rättsfall (RÅ 2002 ref. 77) i praxis kommit att omfatta även konvertibellån.
Med anledning av förslaget att ge ut ett konvertibellån till personalen, erinrade jag om att räntekostnaderna för lånet till den del de motsvarar den s.k. kapitalrabatten inte är avdragsgilla vid beskattningen. Lånet blir därför dyrare för banken än ett traditionellt förlagslån med samma ränta. Eftersom aktiebolag sedan 2005 får emittera optionsrätter till teckning av aktier i bolaget utan krav på samtidig emission av lån, är det onödigt att över huvud taget emittera ett lån för att ge personalen ett värdepapper som ger rätt till konvertering till eller teckning av aktier. Optionsrätten kan kalibreras så att den blir exakt likvärdig med konverteringsrätten, och det är ju bara konverteringsrätten/optionsrätten som personalen är intresserad av. Nu måste personalen även betala för ett skuldebrev och banken ställa upp med lån.
Om konverteringsrätten skulle betraktas som "tvingande", är enligt ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen den 14 februari 2014, inte heller den årliga kupongräntan avdragsgill. Enligt sakkunnigbedömning som banken inhämtat, skulle dock konverteringsrätten - trots vissa besvärande moment - inte kunna anses som tvingande.
På min begäran upplystes om att kapitalrabatten kunde antas motsvara ungefär 18 procent av lånets nominella belopp. Eftersom lånet skulle bli på ca 3,2 miljarder kronor, kan kapitalrabatten beräknas till ca 570 milj kr, och med en skattesats på 22 procent uppkommer en (ej avdragsgill) merkostnad för banken på ca 125 milj kr.
Konverteringsrätten ger de anställda möjlighet att 2019 byta konvertiblerna till aktier till en konverteringskurs av 117 procent av handelsbanksaktiens genomsnittliga kurs under första halvan av maj 2014. För att konverteringsrätten ska få ett värde krävs således en kursuppgång på handelsbanksaktierna på 17 procent på fem år, vilket känns överkomligt. Som jämförelse kan nämnas att handelsbanksaktien har stigit med 220 procent under den senaste femårsperioden. Värdet av konverteringsrätten uppgavs ha beräknats till ca 18 procent av lånet, dvs. kapitalrabatten och värdet av konverteringsrätten beräknas vara lika stora. Lånet kan därför emitteras till nominellt belopp utan att de anställda träffas av förmånsbeskattning.
Som förklaring till att banken vill ge ut ett konvertibellån anfördes huvudsakligen att det var en etablerad och väl känd produkt. Banken har tidigare givit ut personalkonvertibellån med (för personalen) god erfarenhet. Däremot var erfarenheterna mindre goda av optionsrätter. När banken tidigare emitterat sådana till personalen, gjorde kursutvecklingen att de blev värdelösa och de anställda förlorade sina insatser. Jag tycker nog inte att det är något vidare argument - det är ju just idén med optionsrätter. Det är ett spel om värdeutvecklingen på, i det här fallet, handelsbanksaktier. Vilka är bättre än banktjänstemän på att bedöma värdet av optionsrätter i den egna bankens aktier? Om konverteringsrätten inte får något värde om fem år, får med ett konverteringslån personalen tillbaka sin insats och kan med den betala tillbaka sin skuld till banken. Personalen har då haft en chans till vinst utan större kostnad, men banken har fått en merkostnad av skatt på 125 milj kr och hantering av bortemot 10 tusen, sannolikt mycket lågavkastande, lån.
Vad är kapitalrabatt?
Om ett vanligt förlagslån ges ut med en ränta understigande marknadsräntan, kommer lånet inte att kunna emitteras till sitt nominella belopp. Om därför t.ex. endast 80 procent av lånets nominella värde flyter in, uppstår en kapitalrabatt på 20 procent. När lånet ska lösas in måste företaget dock betala 100 procent av skuldens nominella belopp. Den låga periodiska räntan (kupongräntan) plus kapitalrabatten ger tillsammans en marknadsmässig lånekostnad för företaget och marknadsmässig ersättning till långivarna. Det går inte att lura marknaden. Konvertibellån har typiskt sett en lägre ränta än den marknadsmässiga. Den kapitalrabatt som då uppkommer "fylls ut" genom att långivarna samtidigt får en konverteringsrätt som brukar kalibreras så att den motsvarar kapitalrabatten - eller är aningen större för att paketet utan besvär ska kunna emitteras till 100 procent av skuldens nominella belopp.
Att avdragsrätt inte föreligger för kapitalrabatt på konvertibel- och optionslån är materiellt helt felaktigt. Redovisningslagstiftningen kräver att kapitalrabatten behandlas som räntekostnad, men skattelagstiftningen har inte accepterat det. Jag har sedan lagstiftningens tillkomst 1985 på olika sätt försökt bearbeta finansdepartementet att ändra reglerna. Lagstiftningen, som uttryckligen gäller endast optionslån, har genom ett rättsfall (RÅ 2002 ref. 77) i praxis kommit att omfatta även konvertibellån.
söndag 16 mars 2014
PARKINSONS SVENSKA LAG
"Sikta på välstånd och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning, och du får allt annat än välstånd."
Tack Carl-Johan Westholm för påminnelsen.
SvD
Tack Carl-Johan Westholm för påminnelsen.
SvD
lördag 15 mars 2014
ÄGARSKIFTE I FÅMANSFÖRETAG
Fåmansföretagsreglerna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, gör att generationsskiften i fåmansföretag försvåras. Det kan leda till högre skatt vid försäljning till anhöriga än vid försäljning till utomstående. Det är bl.a. en karensregel som ställer till det.
Regeringen har givit direktiv, Dir. 2014:42, till en utredningsman att se över reglerna.
Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2015.
SvD
Regeringen har givit direktiv, Dir. 2014:42, till en utredningsman att se över reglerna.
Utredaren ska
kartlägga och analysera om karensregeln utgör ett hinder
vid ägarskiften till närstående,
analysera om det bör vara neutral beskattning mellan
fåmansföretagsdelägare som genomför ägarskifte inom
respektive utom närståendekretsen, och
föreslå lämpliga förändringar, om de slutsatser som kan
dras av analysen visar att det finns ett behov.
Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2015.
SvD
lördag 8 mars 2014
PENSION TILL ANNIKA FALKENGREN
SEB-bankens pensionsavtal med vd Annika Falkengren värt någonstans mellan 110-130 miljoner kronor bryts i förtid skriver SvD den 8 mars. Det ersätts av ett kapitalförsäkringsarrangemang. Det innebär att SEB betalar ut en nära en kvarts miljard till Annika Falkengren och ytterligare 5 personer i ledningen från det gamla avtalet.
Pengarna har betalats ut till en kapitalförsäkringslösning med sedvanliga villkor. Uttag kan ske från 55 år med stegrande villkor, säger Viveka Hirdman-Ryrberg informationschef på SEB.
Så vitt jag förstår utgår inkomstskatt för Falkengren och löneskatter för SEB på det belopp banken betalar till försäkringsbolaget. Svinaktigt mycket pengar, men bortemot 80 procent går bort i skatt och avgifter.
Pengarna har betalats ut till en kapitalförsäkringslösning med sedvanliga villkor. Uttag kan ske från 55 år med stegrande villkor, säger Viveka Hirdman-Ryrberg informationschef på SEB.
Så vitt jag förstår utgår inkomstskatt för Falkengren och löneskatter för SEB på det belopp banken betalar till försäkringsbolaget. Svinaktigt mycket pengar, men bortemot 80 procent går bort i skatt och avgifter.
lördag 1 mars 2014
KONTAMINATION 9
Louise Andrén Meiton och Jonas Fröberg småpratar i SvD den 1 mars om sina SvD-bloggar. Enligt LAM
Som om det inte vore nog är det
Det sista är visserligen ingen kontamination, men vad är det för en bild? Vad är det för vägskäl vi står vid? Står ekonomin inför valet att fortsätta på kryckor till vänster och gå själv (på egen hand, är det bäst att tillägga numera, så att ingen tror att jag menar ensam) till höger?
LAM säger att vi lärde oss av finanskrisen
Den hänger väl ihop som ett gigantiskt spindelnät.
Det är visserligen en talspråksmässig ton i artikeln, men när talet kommer i tryck stelnar formuleringarna. Konstigt att personer som har skrivandet till sitt yrke inte har större känsla för hur de formulerar sig.
Nr 8
står vi inför ett vägskäl
Som om det inte vore nog är det
ett vägskäl när ekonomin ska börja klara sig utan kryckor
Det sista är visserligen ingen kontamination, men vad är det för en bild? Vad är det för vägskäl vi står vid? Står ekonomin inför valet att fortsätta på kryckor till vänster och gå själv (på egen hand, är det bäst att tillägga numera, så att ingen tror att jag menar ensam) till höger?
LAM säger att vi lärde oss av finanskrisen
hur hela världsekonomin hänger ihop i ett gigantiskt spindelnät
Den hänger väl ihop som ett gigantiskt spindelnät.
Det är visserligen en talspråksmässig ton i artikeln, men när talet kommer i tryck stelnar formuleringarna. Konstigt att personer som har skrivandet till sitt yrke inte har större känsla för hur de formulerar sig.
Nr 8
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
