måndag 5 juli 2010
BETONA INTE VARTENDA ORD
Vad är det för ett outhärdligt manér att tala som grasserar på radio och tv sedan några år. Och det blir bara värre och värre. Fler och fler lägger sig till med det.
Det gäller framför allt dem som läser från ett manus. Snart sagt vartenda ord betonas. Det går inte att uppfatta vad som är viktigt om allt blir lika viktigt genom att betonas. Ofta låter det som uppläsaren läser texten för första gången och inte vet vad det handlar om, men upptäcker under läsningens gång att det här var bestämt viktigt, bara för att finna att nästa ord var också viktigt och betonar det, och så nästa ord som var ännu viktigare och får ännu kraftigare betoning. Och så håller det på.
Ingen talar så i normalt talspråk. Säkerligen inte heller de som gör det när de läser efter eget manus. Det går bara inte. Särskilt tydligt blir det när den lästa texten klipps in i en intervju där den intervjuade ju talar normalt. Det förefaller vara ett sätt att tala som man lagt sig till med; kanske för att man tror att det låter mer auktoritativt eller professionellt. Men det är precis tvärt om. Man hör att uppläsaren inte förstår vad han/hon läser.
Vem är det som har börjat med detta? Och finns det inga talpedagoger eller professionella talare som kan påpeka detta? Det är motbjudande att namnge vissa personer för olater, men för den som inte observerat detta överväger jag att komplettera denna blogpost med exempel vartefter de uppträder.
Ett exempel är det annars utmärkta programmet Medierna. Där läser Therese Jacobsson på det sättet den 31 juli fr.o.m. 12 min 40 sekunder in i programmet. Det är outhärdligt. När hon intervjuar talar hon normalt.
Det gäller framför allt dem som läser från ett manus. Snart sagt vartenda ord betonas. Det går inte att uppfatta vad som är viktigt om allt blir lika viktigt genom att betonas. Ofta låter det som uppläsaren läser texten för första gången och inte vet vad det handlar om, men upptäcker under läsningens gång att det här var bestämt viktigt, bara för att finna att nästa ord var också viktigt och betonar det, och så nästa ord som var ännu viktigare och får ännu kraftigare betoning. Och så håller det på.
Ingen talar så i normalt talspråk. Säkerligen inte heller de som gör det när de läser efter eget manus. Det går bara inte. Särskilt tydligt blir det när den lästa texten klipps in i en intervju där den intervjuade ju talar normalt. Det förefaller vara ett sätt att tala som man lagt sig till med; kanske för att man tror att det låter mer auktoritativt eller professionellt. Men det är precis tvärt om. Man hör att uppläsaren inte förstår vad han/hon läser.
Vem är det som har börjat med detta? Och finns det inga talpedagoger eller professionella talare som kan påpeka detta? Det är motbjudande att namnge vissa personer för olater, men för den som inte observerat detta överväger jag att komplettera denna blogpost med exempel vartefter de uppträder.
Ett exempel är det annars utmärkta programmet Medierna. Där läser Therese Jacobsson på det sättet den 31 juli fr.o.m. 12 min 40 sekunder in i programmet. Det är outhärdligt. När hon intervjuar talar hon normalt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar