EU-domstolens underinstans, Tribunalen (General Court) har den 15 juli undanröjt EU-Kommissionens beslut från 2016 att underkänna den
irländska skattemyndighetens beslut från 1991 och 2007 om beskattningen av
Apple Sales International (ASI) och Apple Operations Europe (AOE). 2007 års
beslut gällde till 2014. Skattemyndighetens beslut avsåg hur bolagen skulle
beskattas i Irland för sina aktiviteter i de irländska verksamheterna.
Kommissionen ansåg att skattemyndighetens beslut innebar olagligt statsstöd och
krävde att bolagen skulle återbetala 13 miljarder euro till irländska staten.
Både staten Irland och bolagen överklagade beslutet till
EU-domstolen och krävde att denna skulle undanröja Kommissionens beslut, vilket
domstolen (General Court/Tribunalen) nu alltså gjort. Beslutet kan överklagas
till EU-domstolen inom två månader och tio dagar.
I beslutet anför Tribunalen att Kommissionen inte lyckats
att juridiskt (to the requisite legal standard) visa att det förelåg ett
statsstöd (advantage for the purposes of Article 107(1)) i Fördraget om
Europeiska Unionens funktionssätt, TFEU.
Enligt Tribunalen var Kommissionens beslut att
bolagen tillförts någon särskild ekonomisk fördel (selective economic advantage)
eller, i sin förlängning, statsstöd inte korrekt. Tribunalen bekräftade
visserligen Kommissionens bedömning av hur den skattepliktiga inkomsten skulle
beräknas (t.ex. tillämpningen av armslängdsprincipen), men Kommissionen hade,
enligt Tribunalen, felaktigt dragit slutsatsen, att den irländska
skattemyndigheten hade beviljat bolagen fördelar genom att inte ha allokerat licensinkomsterna
från de immaterialrättigheter som innehades av bolagen till bolagen. Tribunalen
ansåg att Kommissionen borde ha visat att inkomsten motsvarade värdet av de
verksamheter som faktiskt bedrivits av bolagens irländska verksamheter.
Kommissionen hade inte heller, enligt Tribunalen,
lyckats visa på sådana metodologiska fel i de ifrågasatta besluten som kunde
ha lett till reduktion av bolagens skattepliktiga inkomst i Irland. Tribunalen
beklagade den ofullständiga och inkonsistenta utformningen av de ifrågasatta
besluten men fann att de brister som Kommissionen framhållit på grund därav inte
i och för sig var tillräckliga för att visa att det förelåg en sådan skattefavör
som avses i Artikel 107(1) TFEU.
Till sist ansåg Tribunalen att Kommissionen inte
kunde visa att de ifrågasatta besluten berodde på någon uttalad avsikt att ge
bolagen en särskilt utformad förmån.
KOMMENTAR
Beskattningen av stora multinationella företag har
återigen inneburit motgångar för de fiskala intressena, eller snarare de
nationella intressena; det är mindre en fråga om beräkningen av vinsten
(beskattningsunderlaget) än om fördelningen av vinsten mellan berörda länder. Men
fördelningen påverkas förstås av företagens intresse att minska skattebelastningen genom att
utnyttja ländernas olika beskattningsregler. Med erfarenhet av svårigheterna
att vinna framgång genom skatterättsliga prövningar, har Kommissionen har i det
här fallet försökt använda sig av reglerna om förbud mot statsstöd. Materiellt
är det fråga om samma problematik – hur ska vinsten beräknas och hur ska den fördelas – men juridiken
är något annorlunda. Men inte heller
denna ansats har rönt framgång.
Tribunalens beslut andas dock knappast övertygelse. Det verkar snarare vara Kommissionens utredning av omständigheterna än dess rättsliga argumentation som brustit. Inte ens den omständigheten att den irländska skattemyndighetens beslut ansågs behäftat med bristfälligheter påverkade bedömningen. Eftersom ett överklagande bara får motiveras med rättsliga argument (appeal limited to points of law only) förefaller det osannolikt att EU-domstolen tar upp ett överklagande till prövning.
Som vanligt förvånas man över att stater slåss om beskattningsunderlag från företagsvinster. Irlands exempel med låg bolagsskatt är så övertygande. Det är klart att man får attraktiva företagsetableringar om man erbjuder gynnsamma villkor. Skatten på företagsvinster blir – med rimliga förutsättningar – alltid mycket mindre än skatten på de inkomster och den konsumtion som uppkommer genom företagens etablering. Med en vinst på 10 procent och en lönekostnad på 50 procent av kostnadsmassan blir, med en bolagsskatt på 20 procent och löneskatt på 40 procent, statens inkomst av bolagsskatt 2 och av löneskatt 18. Irlands bolagsskattesats är 12,5 procent.
Vad är viktigast: företagens verksamhet eller skatten på verksamhetens vinst?
Bolagsbeskattningen är ett resurskrävande självskadebeteende, som i det långa loppet inte ens ger några skatteinkomster. En konsulternas skattkista och akademikernas lekstuga.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar