söndag 23 november 2008

AVDRAGSRÄTT FÖR OEGENNYTTIGA GÅVOR

Stefan Persson och Laurent Leksell argumenterar i DN 22 november för avdragsrätt för företagens gåvor till oegennyttig verksamhet. Det skulle bana väg för en positiv ny relation mellan näringslivet och det civila samhället, anser de.

Ett affärsdrivande företags uppgift är att tillgodse materiella behov. Genom konkurrens på en marknad antas detta – inom ramen för lagstiftning och annan reglering – ske på ett resurseffektivt sätt. Insatta resurser ska förutsättas ge maximal nytta. Genom aktiebolagslagen tillförsäkras aktieägarna skydd mot att företagens kapital används för andra syften. Ett bidrag till en ideell organisation som befrämjar företagets syfte kan uppfattas som vilken rimlig produktionskostnad som helst. Om bidraget däremot saknar betydelse för verksamheten är kostnaden till förfång för dem som satsat pengar i företaget. Man kan inte förvänta sig att allmänheten ska bidra med kapital för ändamål som saknar betydelse för den verksamhet den satsar sina pengar på och som kanske strider mot den individuelle aktieägarens intresse?

Gränsdragningen mellan vad som befrämjar verksamheten och vad som inte gör det är svår att göra och i hög grad beroende av en subjektiv bedömning. Det är företagsledningens uppgift att avgöra detta. Styrelsen kan ställas till ansvar för organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Även om effekten av en reklamkampanj är svår att bedöma, är det knappast något företag som gör en sådan med förväntningen att den skall vara meningslös. Andra aktiviteter för att befrämja företagens verksamhet där effekterna är svårmätbara är bidrag till forskning och sponsring.

Vad som från företagets synpunkt anses utgöra kostnad av betydelse för verksamheten anses i skatterättslig praxis inte alltid som en avdragsgill kostnad. Det har sålunda uppstått en förvirrad diskussion om avdragsrätt för företagens kostnader för forskning och sponsring. Kammarrätten i Stockholm har nekat ett stort industriföretag avdrag för ett forskningsbidrag till Handelshögskolan i Stockholm (2006-02-20, mål nr 6837-03). Herostratiskt ryktbar är Regeringsrättens dom RÅ 2000 ref. 31 I, där avdrag vägrades för Procordias sponsring av Stockholmsoperan. Hur kan skattemyndighet och domstolar avgöra vad företagen anser vara bästa användningen av knappa resurser?

Helt klart är dock att avdragsrätt för rena gåvor inte föreligger. Ett sådant förbud rimmar också väl med förutsättningen att företagets medel skall användas på ekonomiskt mest effektiva sätt. Likaväl som aktieägarnas inte ska behöva befara att bolagets kapital används för verksamhetsfrämmande ändamål, kan man ifågasätta varför det allmänna vara med som en passiv och icke tillfrågad finansiär av gåvor?

Stefan Persson och Laurent Leksell argumenterar i DN 22 november för avdragsrätt för företagens gåvor till oegennyttig verksamhet. Jag skulle möjligen kunna hålla med dem om de talade för egna helägda bolag. Men även den aktieägare som inte sympatiserar med gåvans ändamål skulle bli delaktig. Det är lätt att vara generös med andras pengar. Det liknar LO-anslutna som var ofrivilliga bidragsgivare till Socialdemokraterna. Men även avdrag för bidrag från egna helägda företag är betänkligt. Den som vill stödja ett ändamål bör väl göra det av eget intresse och egen ekonomisk kraft och inte åka snålskjuts på andra. Det är väl inte särskilt hedervärt att ståta med ett bidrag på 100 till ett behjärtansvärt ändamål när man bara bär 72 själv. Staten bekostar resten. Den som argumenterar för större privat delaktighet i finansieringen av ideella ändamål, bör väl inte låta staten stå för en del därav. För övrigt är det direkt fel att, som de skriver, gåvan skulle belastas med såväl bolagsskatt som skatt och avgift på lön. Om bidraget ges från löneinkomst skall bolagsskatten inte räknas med. Lönen är ju avdragsgill för företaget. Ges gåva från utdelning belastas den av bolagsskatt och utdelningsskatt däremot inte av inkomstskatt och sociala avgifter.

Hela denna problematik kan undvikas. Om beskattningen av bolagens vinster avskaffades skulle frågan försvinna i tomma intet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar