UTOM RIMLIGT TVIVEL

Enligt SvD den 29 augusti kl. 14.33 hävdas det i en dom (från Västerås tingsrätt) att "brottet präglas av planering och att det är ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en impulshandling".

Den tilltalade dömdes för att ha huggit en granne ca 250 gånger.

Om brottet präglades av planering innebär det att det var ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en överlagd handling. Då kan det inte vara ställt utom rimligt tvivel att det var fråga om en impulshandling med lägre straffvärde. 

MERA BLOMSTERSPRÅK

Ett ungt stjärnskott i fotboll har fått chansen att spela i landslaget. Förbundskaptenen Janne Andersson uttryckte sig lyriskt om hans förmåga i lunchekot den 31 maj: "Han är oerhört mobil i sitt sätt att flytta sig på planen."

Eller, det kanske inte ens är blomsterspråk.

IDROTTENS BLOMSTERSPRÅK

 

För en tid sedan rapporterade en upphetsad jublande radiokommentator om en insats i en stortävling av (tror jag) en skidskytt:

 HAN BJÖD PÅ BÄSTA DRAMATURGISKA STRUKTUR

BOSTADSBRIST FÖLJETONG (6)

Jag har i en serie inlägg kommenterat den s.k. bostadsbristen (senast den 17 november 2021).

 Alla klagar på bostadsbristen. Så har det varit i decennier. Det var inte bättre förr. Vi, som har erfarenheter från 1950-talet, har ständigt levt med talet om bostadsbrist. 1966 var året då statsminister Tage Erlander i en TV-intervju på frågan: ”Vilket råd ger ni till ett ungt par som söker bostad i Stockholm?” svarade: ”Ja, de får ju ställa sig i bostadskön givetvis”, väl medveten om att väntetiden för en lägenhet kunde vara tio år eller längre. Det uttalandet fick han äta upp under hela sin återstående tid. Redan i vår barndom ställde vår föräldrageneration sina småbarn i bostadskö. Det hjälpte inte; det fanns inga lediga bostäder att flytta in i när vi växte upp och ville flytta hemifrån. Vi fick börja våra bostadskarriärer möblerat och med andrahandshyror genom utnyttjande av bekanta och bekantas bekanta och diverse kontakter. 

 

”Bygg bort bostadsbristen” var redan då ett politiskt slagord. Ett miljonprogram genomfördes efter Erlanders uttalande – en miljon nya bostäder på tio år skulle det bli. Det räckte inte; det har bara blivit värre.

 

Har vi verkligen bostadsbrist?  

 

Vad är bostadsbrist? Att bo på mindre yta än ett politiskt bestämt mått? Att inte ha ett rum per boende? Att inte har två rum per boende? Att inte utöver att ha ett eget sovrum även ha ett eller två gemensamhetsutrymmen? Att inte dessutom har ett arbetsrum och bibliotek eller hobbyrum? 

 

Hur många människor bor det i Sverige? Hur många bostäder finns det? 

 

Det är det lätt att ta reda på, det är bara att gå in på Statistiska Centralbyråns hemsida. Gå in på www. statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START_BO_BO0104_BO0104D/BO0104T01. Sen är det bara att klicka in sina önskemål om region, hustyp och år. Det finns fyra hustyper: småhus (friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus), flerbostadshus, övriga hus (byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnad avsedd för verksamhet eller samhällsfunktion) och specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder mm). Vill man gå ner på detaljinformation kan man knappa in www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO0104D/BO0104T5/.

 

Då kan man se att det 2021 i hela riket fanns 2 115 329 småhus, 2 626 837 lägenheter i flerbostadshus och 81 087 lägenheter i övriga hus. Sen fanns det dessutom 272 754 specialbostäder och 610 362 fritidshus, men låt oss bortse från dem, även om de till stor del fungerar som permanentbostäder.  

 

Sen kan man gå in på  www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ Då kan man se att det totalt bodde 10 452 326 personer i Sverige den 1 november 2021.

 

Hur många personer bor det genomsnittligt i en lägenhet? I ett småhus? Oavsett vilket län man undersöker dominerar storleken 120-130 m² i småhus, 50-60 m² i lägenheter i flerbostadshus och övriga hus Jag tror därför att man kan säga att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för två personer och småhuset/villan för fyra. Om det är en riktig bedömning finns det bostadsutrymme för 4*2 115 329 + 2*2 625 837 + 2*81 087 = 13 877 164 personer. Det verkar finnas över 3 miljoner outnyttjade bostäder! Eller, det verkar finnas plats för ytterligare drygt 3 miljoner människor i det befintliga bostadsbeståndet. Det bor bara 2,17 personer per bostadsenhet. 

 

Ja ja, men bostadsbristen är framför allt koncentrerad till storstäderna, invänder någon genast. Nej, det visar sig att invånare per bostadsenhet ligger mellan 2,0 och 2,3 i samtliga län, utom i Uppsala, Jämtlands och Norrbottens län som ligger på 2,31, 1,90 resp. 1,97.

Så här förhåller det sig för år 2021:

HELA RIKET

Småhus                             2 115 329               

Lgh i fl.bost.hus                2 626 837                

Lgh i övriga hus                     81 087              

Bostäder                            4 823 253              

 

4*småhus+ 2* lgh           13 887 164              

 

Specialbostäder                   272 754                

Fritidshus                             610 362           

 

Invånare  2021                10 452 326            

Invånare/bost.enhet              2,17                    

Area/pers m²                      42                       

LÄN OCH A-REGIONER
                                          AB                        C                  D

Småhus                        283 689               72 734           62 565

Lgh i fl.bost.hus          770 275               95 788          74 857

Lgh i övriga hus            19 089                 2 757             2 744

Bostäder                   1 073 053              171 278        140 166

 

4*småhus+ 2* lgh    2 713 484              488 026        405 462

 

Specialbostäder             53 359                19 614           5 413

Fritidshus                      73 660                 17 991         20 260

 

Invånare                    2 415 139             395 026        301 801

 

Invånare/bost.enhet           2,25                    2,31             2,15

Area/pers m²                   36                       39                42

 

                                          E                        F                    G

 

Småhus                          96 158                88 092          53 769

Lgh i fl.bost.hus          124 232                74 201          35 849

Lgh i övriga hus              2 336                  2836             2 646

Bostäder                      222 726              165 156          92 264

4*småhus+ 2* lgh       637 768              506 496        292 066

 

Specialbostäder             13 408                  9 933            8 052

Fritidshus                       23 136                13 644          11 998

 

Invånare                      469 704              367 064        203 340

Invånare/bost.enhet           2,11                    2,22             2,20

Area/pers m²                    43                       47                48

 

                                          H                        I                    K

 

Småhus                          69 702                17 901           44 292

Lgh i fl.bost.hus            49 035                  9 916           31 141

Lgh i övriga hus              2 121                     639             1 493

Bostäder                      120 858               28 456           76 926

4*småhus+ 2* lgh       381 120               92 714         242 436

 

Specialbostäder              5 828                  1 553             4 041

Fritidshus                      31 942                12 453          13 379

 

Invånare                      247 175                61 001        158 937

 

Invånare/bost.enhet           2,05                    2,14             2,07

Area/pers m²                    47                       44                 47

 

                                         LM                       N                 OPR

 

Småhus                        285 062                 91 292         355 538

Lgh i fl.bost.hus          336 703                 56 342         431 394

Lgh i övriga hus              9 279                   1 999           12 880

Bostäder                      631 044               149 633         799 812

4*småhus+ 2* lgh    1 832 212               481 850      2 310 700

 

Specialbostäder             34 493                   7 018           41 222

Fritidshus                      44 216                 24 977           77 713

 

Invånare                   1 400 425                340 243      1 744 859

Invånare/bost.enhet         2,22                      2,27               2,18

Area/pers m²                    42                        44                 41

 

                                        S                           T                  U

 

Småhus                         76 440                 68 649            56 067

Lgh i fl.bost.hus           63 137                 74 237            73 356

Lgh i övriga hus             2 167                   3 091              2 100

Bostäder                     141 744               145 977          131 523

4*småhus+ 2* lgh      436 368               429 252          375 180

 

Specialbostäder              7 076                    8 623             7 478

Fritidshus                      27 278                 14 730             9 661

 

Invånare                     283 196                306 792          278 967

 

Invånare/bost.enhet        2,00                      2,10               2,12

Area/pers m²                   47                       43                  43

 

                                           W                      X                   Y

 

Småhus                         88 143                 75 691            63 949

Lgh i fl.bost.hus           55 696                 64 300            56 063

Lgh i övriga hus             2 389                   2 227              1 926

Bostäder                     142 228                142 218          121 968

4*småhus+ 2* lgh      452 742               435 818           371 744

 

Specialbostäder              6 623                   7 121               6 337

Fritidshus                      45 218                 27 818             25 223

 

Invånare                      288 387              287 767           244 193

Invånare/bost.enhet         2,03                      2,02               2,00

Area/pers m²                      46                        45                  47

 

 

                                          Z                      AC                   BD

 

Småhus                         38 425                 64 871             66 300

Lgh i fl.bost.hus           29 415                 62 877             58 023

Lgh i övriga hus             1 571                   2 543               2 227

Bostäder                       68 411               130 291           126 550

4*småhus+ 2* lgh      215 672               390 324           385 700

 

Specialbostäder              3 258                 13 300               9 004

Fritidshus                      32 213                 33 133             29 729

 

Invånare                      132 054              274 536            249 693

Invånare/bost.enhet           1,90                   2,11                1,97

Area/pers m²                      48                      44                   46

 

A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

 

Småhus                         264 743             101 890             175 689

Lgh i fl.bost.hus           757 995             199 618              288 259

Lgh i övriga hus             18 765                 5 184                  5 968

Bostäder                    1 041 503             306 692              469 916

4*småhus+ 2* lgh     2 612 492             817 164           1 291 210

 

Specialbostäder             51 577                21 558                26 000

Fritidshus                      47 122                  7 729                20 088

 

Invånare                    2 350 377              689 004           1 055 949

Invånare/bost.enhet           2,26                    2,25                2,25

Area/pers m²                      48                      44                   46

 

 

En genomgång av statistiken för 2014,  2017 , 2018 och 2020 visar att i stort sett samma förhållanden rådde då; både på riksnivå och läns- och A-regionsnivå. Antalet bostäder var färre, men det var också antalet invånare. 

 

I SCBs statistik kan man under Hushållens ekonomi/hushållens boende/Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform också se genomsnittlig bostadsarea. För hela riket gäller att den genomsnittliga bostadsarean är 42 m² per person. I Stockholms och Uppsala län ligger genomsnittet, 36  resp. 39 m², betydligt under övriga län där genomsnitten ligger mellan 41 och 48 m². 

 

Är det verkligen brist på bostadsutrymme? 42 m² är kanske inte så märkvärdigt för ett enpersonshushåll, men 84 m² för två och 126 m² för tre?   Har vi inte bara vant oss vid tämligen generösa utrymmen, eftersom det inte kostar vad det är värt? Inte alla; många har det trångt, men genomsnittligt sett verkar vi bo rymligt. Fördelningen av bostadsutrymme verkar extremt skev.

 

Under tiden bygger vi nytt av alla krafter och förbrukar våra resurser på något som kanske egentligen inte behövs. Och dessutom skaffar vi våra efterkommande ett underhållsåtagande under hundrafemtio år, som konsumerar resurser som våra barn och barnbarn skulle kunna använda för något de bättre behöver.

 

 

Vad behöver göras?

Vi måste inse vad bostadsbeståndet verkligen kostar, och själva individuellt betala för det. Hyresreglering och skattefinansierade produktions- och finansieringsstöd döljer de verkliga kostnaderna för brukarna och framkallar en totalefterfrågan som inte kan tillgodoses. De med begränsade ekonomiska resurser som har levt med systemet i decennier måste dock skyddas mot dramatiska hyreshöjningar.

Vidare är skattesystemet som skräddarsytt för att stimulera överefterfrågan på bostadskapital. I stället för att avkastningen av bostadskapitalet, dvs. boendevärdet av fastigheterna, beskattas i nivå med annan avkastning och konsumtion belastas boendet med mycket en beskedlig kommunal avgift. (Det är ett mysterium att det accepteras att ingen behöver betala skatt (kommunal avgift) på värdet av en- och tvåfamiljsfastigheter över ca 1 miljon kronor. Själv bor jag i en fastighet som bör kunna säljas för ca 10 miljoner kronor men betalar inte mera i avgift än den som har en liten stuga värd 1 miljon.) Vidare momsbeskattas inte bostadskonsumtionen. En sådan beskattning skulle inte alls vara så dramatisk som det låter, eftersom bostadsproducenterna, som f.n. måste bära kostnaden för momsen på produktionen, naturligtvis redan idag kompenserar sig för den genom hyressättningen. Om hyran momsbeläggs kommer endast hyresmervärdet att ytterligare belasta de boende. Och varför ska boendet generellt subventioneras med momsbefrielse? Alla ska ju bo.

 

För att underlätta byteskedjor bör beskattningen av realisationsvinster på bostäder avskaffas – åtminstone på långvariga (t.ex. tioåriga) innehav av egen permanentbostad. Själv bor jag och flera av mina grannar kvar i våra villor fast barnen flyttat ut. Ett par tre miljoner i skatt skulle svida och försvåra anskaffningen av något mindre men mer centralt beläget. Dessutom är den löpande beskattningen, som sagt, beskedlig.

 

Inget av mina förslag innebär avsteg från generella skatteprinciper. Tvärtom! De innebär att bostadskapitalets nuvarande undantag från inkomst- och momsbeskattning avskaffas.  Om bostadskapitalet beskattas finns det inte heller någon anledning att komplicera reglerna med att avskaffa rätten till avdrag för räntekostnader, vilket bara skulle öka orättvisorna mellan dem som har sparkapital och dem som måste låna. (Dessutom kommer tekniker för att dra av räntekostnader under andra rubriker att utvecklas.) Skattesystemets generella principer upprätthålls.

 

En ökad fastighetsbeskattning, som är omöjlig att smita ifrån, och momsbeskattning kan med bred marginal finansiera avskaffandet av den kommunala fastighetsavgiften och reavinstbeskattningen och dessutom möjliggöra en betydande skatteväxling från beskattningen av löner och arbetsinkomster.