lördag 31 december 2011

SKATTER OCH SOLIDARITET

Skatter ersätter inte solidaritet resonerar Paulina Neuding i SvD den 31 december.

Välfärdsbygget kan ge intrycket att ansvaret för ens medmänniskor är upphandlat och outsourcat till staten, att omtanke är något som automatiskt dras från lönen.

Kanske det.

Desto mer förvånande att hon uppskattar avdragsrätt för gåvor. Den som ger 6.000 kr till godkända mottagare får en skattereduktion med 1.500 kr, dvs. 20 procent av ens givmildhet är outsourcat till staten.

Men även om man tycker att det är bra att givmildheten outsourcas, kan man ifrågasätta att detta har gjorts till en taxeringsfråga. Skattemyndigheten får - om reformen blir framgångsrik - hundratusentals småbelopp att ta ställning till och registrera. Varför kan inte godkända mottagare i stället rekvirera 25 procent från staten av det belopp som upp till 6.000 kr per givare mottagits under året av fysiska personer?

fredag 30 december 2011

BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA

Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.
And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.



Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.

Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 29 december 2011

VARFÖR BOLAGSSKATT?

P J Anders Linder kommenterar på ledarsidan i SvD den 29 december den artikel som Rune Andersson skrev i DI den 27 december.

Varför komplicera bolagsskatten ännu mera genom att införa begränsning av avdragsrätt för räntor, när en kraftig sänkning gör ränteavdraget mindre värdefullt? Tas bolagsskatten bort helt, försvinner problemet automatiskt.

Varför ska vi ha en skatt som t.o.m. finansministern tycker är - inte bara farlig, utan - den farligaste skatten för investeringar och tillväxt?

tisdag 27 december 2011

RUNE ANDERSSON OCH BOLAGSSKATTEN

Den svenska bolagsskatten måste sänkas till 15-20 procent. Det anser industrimannen Rune Andersson, som är ledamot i regeringens företagsskattekommitté enligt en artikel i Dagens Industri den 27 december.

Bra idé.

Detta ska finansieras genom att minska företagens möjligheter att dra av räntor, säger Andersson.

Idiotisk idé.

Varför ska bolagsskatteuttaget vara oförändrat till priset av ytterligare komplikationer?

Avskaffa bolagsbeskattningen helt så försvinner problemen med dubbla asymmetrier och alla andra problem som kommittén har fått i uppdrag att lösa. Konstlade konstruktioner med ränteavdrag kommer att upphöra.

Det är ju inte för att kompensera för en begränsad ränteavdragsrätt som Andersson föreslår sänkning av bolagsskattesatsen. En sänkning av bolagsskatten är bra i sig för tillväxt, välstånd osv. Dessutom förlorar ränteavdragsrätten i ekonomisk betydelse.

Jag föreslår att företagsskattekommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig.

Annie Lööf säger sin inte prioritera en sänkt bolagsskatt. Det gynnar bara dem som gör en rejäl vinst, säger C-ledaren till Dagens industri.

Hur tänker hon då?

Bolagsskatten är proportionell, dvs. alla bolag betalar skatt med samma procent av vinsten. Den som gör liten vinst (i förhållande till kapitalet) bidrar inte särskilt mycket till landets tillväxt och välstånd. Den som gör stora vinster (storföretag liksom småföretag) gör det. Så egentligen vore det bättre med en regressiv bolagsbeskattning. Den blir dock krånglig.

Bäst vore att avskaffa bolagsbeskattningen helt.

Anders Borg sa sig i höstas vilja sänka bolagsskatten redan i nästa budget. Han har också utsett bolagsskatten till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Sant.

Haka på där, Rune Andersson. Du har ju redan uppdragsgivaren med dig. Vem vill ha en skatt som är farlig för tillväxt och investeringar? Och som dessutom är helt onödig.

torsdag 22 december 2011

SKATTEVERKETS KARTLÄGGNING AV RÄNTEAVDRAG I FÖRETAGSSEKTORN

Skatteverket har nyligen levererat den tredje kartläggningsstudien rörande ränteavdrag i företagssektorn. Regeringen har begärt sådana rapporter de tre senaste åren.

Några särskilt intressanta eller överraskande iakttagelser kan man knappast säga att Skatteverket har gjort. Tämligen tröstlös läsning. Redan i 2009 års rapport redovisades svårigheterna
med att få fram användbara uppgifter som på ett mer övergripande plan visade på problemens omfattning. Det finns ett mycket stort incitament till att av skatteskäl etablera koncerninterna skuldförhållanden och få höga ränteavdrag (ibland kan avdrag för samma ränteutgift medges i ytterligare ett land) som inte motsvaras av beskattning hos mottagaren och att dessa förhållanden skapas i mycket hög utsträckning och på olika sätt. Totalbilden är svår att ge, eftersom förutsättningarna varierar starkt.

Rent hanteringsmässigt har regelverket krävt mycket hög kompetens hos den personal som taxerat, reviderat och gjort rättsliga bedömningar med anledning av reglerna. Det har funnits och finns fortfarande en mängd olösta rättsfrågor. Mycket stora och kvalificerade resursinsatser har krävts för hela hanteringen. Inom det mycket smalt avgränsade område som reglerna gäller, får de efter Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden ändock i huvudsak anses fungera. Reglernas utformning med undantagsregler innebär dock en mycket hög belastning för Skatteverket. Fler företag än beräknat har åberopat undantagsreglerna. I de flesta fall sammanhänger svårigheterna i hanteringen med att en bedömning ska göras utifrån ett annat lands lagstiftning och förhållanden. Detta är oerhört svårt, kräver stora resurser och det har varit svårt att få vetskap om allt.

Vad är det man ödar resurser på? Varför? Inser ingen att skatten är onödig och skadlig? Netto ger den ingenting på lång sikt.

Ränteavdragsproblemet försvinner om bolagsbeskattningen avskaffas. Det skulle ge en massa andra fördelar också

fredag 16 december 2011

NYA DIREKTIV TILL FÖRETAGSSKATTEUTREDNINGEN

I novembernumret av Svensk Skattetidning som utkommit i dagarna finns en artikel som belyser bolagsbeskattningens komplexitet, onödighet, skadlighet och avsaknad av argument för sin existens. Artikelförfattaren föreslår nya direktiv till företagsskatteutredningen och avslutar artikeln på följande sätt.



Företagsskattekommittén har att ta ställning till fördelningen av företagsbeskattningen mellan bolagsskatt och ägarskatt. Den ska diskutera beskattningen av eget respektvie lånat kapital. Genom avdragsrätten för räntor anses lånefinansiering favoriserat framför egetkapitalfinansiering. Dessutom anses lånefinansiering erbjuda möjlighet till skatteflykt genom ränteavdrag, vilket påkallar en begränsning av avdragsrätten. Alternativt - eller rent av parallellt med inskränkning av ränteavdragsrätten - kan egetkapitalfinansiering göras förmånligare genom avdragsrätt för viss del av utdelning. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Skattestimulans till forskning och utveckling ska utredas. Avdragsrätten kan utvidgas; även om reglerna redan nu är tämligen generösa, har praxis intagit en snäv ställning till avdragsrätten. Ett annat sätt att öka avdragsrätten är att medge avdrag med mer än 100 procent av kostnaderna. Även sänkt beskattning av inkomster från forskning kan tänkas.

Förslag i linje med dessa direktiv kommer att innebära att ett redan otroligt komplicerat regelverk blir ännu mer komplicerat genom nya lättnadsregler, för att den negativa påverkan på företagen som en skatt på vinsten har ska lindras i syfte att uppnå ökat kapitalbestånd, ökade investeringar, höjd sysselsättning, produktivitet, BNP och välfärd.

Samtidigt finns det krav på att skärpa beskattningen genom att begränsa avdragsrätten för räntor och kanske avskaffa rätten till avsättning till periodiseringsfonder. Hur ska annars kravet på breddning av skattebasen kunna uppnås?

Resultatet kan inte bli annat än att kommittén måste föreslå ett system som i sig står i direkt motsats till normala ekonomisk-politiska önskemål. Som nämnts ovan markerar Regeringen att det är angeläget att företagssskattereglerna utformas så att de bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Hur ska detta kunna ske med en skatt som tar en fjärdedel av den vinst varmed sådana effekter uppnås? Reglerna ska kompletteras dels med lättnader så att de inte ger de negativa effekter en skatt på bolagsvinst oundvikligen har, dels med restriktioner som verkar skatteskärpande.

Varför ska vi ha en skatt som har uppenbart skadliga effekter och sedan i viss utsträckning begränsa dessa effekter?

Jag föreslår att kommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig. De hittills offentligen framförda skälen saknar grund eller - vad gäller det av Jeffery Owens framförda politiska skälet - är omoraliskt.


Gör det

ÄLDREVÅRDSVINSTER KVAR I LANDET

Vinster inom äldrevården ska inte kunna föras utomlands, och regeringen ska reda ut om det finns systematik i de brister som avslöjats, säger äldreminister Maria Larsson (KD) i SvD den 16 december.

Utan bolagsskatt funnes det inga skäl att föra vinsten utomlands med en räntebetalning.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 15 december 2011

IRLAND TUFFAR PÅ

Irland har tre svåra år med tuffa åtstramningar framför sig, säger landets finansminister Michael Noonan enligt en artikel i Dagens Industri den 15 december.

I budgeten för 2012 som nyligen godkänts av parlamentet höjs bl.a. momsen med 2 procentenheter.

DÄREMOT HÖJS INTE BOLAGSSKATTEN SOM ÄR 12,5 PROCENT.

Nej varför skulle Irland göra det? Varför försvåra landets återhämtning genom att hindra företagens tillväxt (redan 12,5 procent är 12,5 procent för mycket)? Det är ju företagens vinst (tillväxt) som ger landet tillväxt och välstånd. Varför stöta bort utländskt kapital som vill investera och verka i Irland? Varför höja avkastningskraven och risknivån på irländska investeringar?

Varför över huvud taget beskatta företagens vinster?

tisdag 13 december 2011

REVISIONSBYRÅERNAS OCH REVISORERNAS BESKATTNING

Den gamla frågan om revisorers beskattning granskas nu av Skatteverket.
SvD
DN

CAREMA SKA BETALA LÄMPLIG SKATT

Caremas vinst ska stanna och beskattas i Sverige.

Det är budskapet i den annons i DN den 13 december som riskkapitalisterna Magnus Lindquist, Triton, och Henrik Kraft, KKR, för fram. I en intervju i P1-morgon i Sveriges Radio intervjuas ML. Här ett utdrag ur intervjun.

Vad har fått er att ändra er om skattekonstruktionerna? ...slutsatsen har blivit att även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning, är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dom.

Vad är det olämpliga? ----Folk upplever att i verksamhet som bedrivs med skattefinansiering och ägnar sig år äldreomsorg så blir det fel fokus. Mer en skattediskussion än en diskussion om kvalitet i äldreomsorgen. Även om skatteuppläggen följer svensk lagstiftning är det inte lämpligt för ett företag som bedriver äldreomsorg att ha dem.

Men det är ju lagligt. Varför ska ni följa andra regler än lagar? ---- Vi vill ha fokus på att utveckla Sveriges bästa äldreomsorg....Beslutet är en förutsättning för att inte behöva diskutera skatteupplägg utan få en fokuserad diskussion kring kvalitet i äldreomsorgen.

Hur mycket mera skatt ska ni betala? ----Det får vi se. Allt ska beskattas.

Ska ni betala tillbaka skatt om det nu bedöms som olämpliga konstruktioner?

Var (i vilken verksamhet) är det lämpligt med sådana här konstruktioner? ----Det får bedömas från fall till fall, från sektor till sektor. I äldreomsorgen blir det en felaktig diskussion om man ägnar sig åt skatteupplägg....Det är diskussionen - inte skatteuppläggen - som är felaktig. Skattemedlen ska användas på bästa möjliga sätt. Privata alternativ är bra. Där ska diskussionen vara - inte skatteupplägg.


Intervjuaren låter nästan förvånad själv över sina frågor. Man förstår honom. Varför är det så här? Frågorna kunde lika väl ha ställts till Anders Borg.

Det är vad folk tycker som fått bolaget att ta på sig en högre beskattning än vad reglerna kräver. Vad är det för rättssäkerhet? De företag som inte får lika stort fokus (f.ö. det vanligaste ordet i intevjun) kan följa reglerna och få lägre skatt. Man kan anta att i andra investeringar som riskkapitalbolag gör, kommer skatten att planeras bort när så är möjligt. Varför skulle de inte göra det, som intervjuaren undrade.

Varför är det bättre att 26,3 procent av vinsten går till staten än stannar kvar i företaget och där används för sitt ändamål? Varför är det bättre att de skatter som allmänheten betalat till landstingen för att finansiera äldreomsorgen går över till staten via skatt på effektivt bedriven verksamhet? Det är av högsta vikt för förtroendet för skattesystemet att de pengar som skattebetalarna betalar i skatt används till det som är tänkt, skriver t.ex. Monica Green(s) på sin blogg.

Fallet Carema är ett slående exempel på bolagsskattens destruktiva egenskaper - dels materiellt och verksamhetsstörande, dels juridiskt och rättssäkerhetsmässigt.

Vad är lämplig skatt?

Och Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skatteverket att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn. I kartläggningen ingår att uppskatta frekvensen och omfånget av skatteplaneringen. Skatteplanering med ränteavdrag inom nämnda sektorer ska uppmärksammas särskilt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2012. Håhåjaja.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD
DN

söndag 11 december 2011

NE BIS IN IDEM I HAPARANDA

Haparanda tingsrätt har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande dubbla domstolsprövningar av samma förseelse, skattebrott och skattetillägg, skriver SvD den 11 december. Jag antar att det är Europadomstolen som avses. Det är knappast en EU-fråga. Jo, det är EU-domstolen som ska pröva frågan. Den löjrom som fiskaren i Torneälven inte hade deklarerat såldes i både Sverige och Finland. Det blev därför en unionsfråga!

HD har tidigare ansett att det kan finnas visst utrymme för sådan dubbelbestraffning och återförvisade ett mål till Göta Hovrätt för erforderlig handläggning. Hovrättens dom har inte kommit än.

Nu har alltså Haparanda tagit initiativet och rundat både Hovrätt och HD för att få ett underlag för en egen dom.

BETONINGAR 4

Nu riskerar man raseriutbrott även när man lyssnar till Sveriges Radios bästa program Godmorgon Världen. Moa Sultaninan Magnusson är ytterligare en i radion som excellerar i felbetoningar och betoningar av snart sagt vartannat ord.

fredag 9 december 2011

EUs TOPPMÖTE

SvD skriver den 9 december att man i ett brev som Frankrike och Tyskland skickat till EU:s ordförande Herman van Rompuy kan läsa att det behövs utökade finansiella regelverk, att ländernas bolagsskatter måste närma sig varandra och att det ska införas en skatt på finansiella transaktioner – de två senare röda skynken för Storbritannien och Irland.

Det är bara att hoppas att de står på sig. Anders Borg som - med rätta - har hävdat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt borde också haka på. Med tanke på hans reaktion på riskkapitalbolagens skatteupplägg börjar man dock tvivla.

Det förefaller som om frågan om både finansskatten (Tobinskatten) och bolagsskatten föll bort. Tack för det.

torsdag 8 december 2011

MOMS PÅ IDROTT

De flesta reagerar spontant på att idrottsföreningar ska behöva betala moms. Ännu värre är det för att det är EU-kommissionen som driver saken. EUs mest demokratiska institution har avstyrkt, men kommissionen framhärdar.

Johan Ingerö befarar i SvD den 7 december en föreningsdöd.

Visst kan man tycka att ideell idrottsverksamhet ska förskonas från sådant som byråkrati och skatter. Men även den minsta förening har i eget och medlemmarnas intresse behov av en rudimentär bokföring för att kunna redovisa hur medlemsavgifter, bidrag och andra inkomster använts i verksamheten. Och har man en redovisning, vilket jag tror att alla idrottsföreningar har, så innebär tillägget av två konton - ett för moms på inköp och ett för moms på försäljning - faktiskt inte någon större komplikation.

Förmodligen är det ryggmärgsreaktionen mot byråkrati, fiskalism och myndighetskrångel som gör att alla reagerar mot EUs påbud om momsbeskattning av idrottsverksamhet. I verkligheten innebär förslaget en kostnadsreduktion för idrottsrörelsen.

För närvarande undantas (enligt 3 kap. 11 a § mervärdesskattelagen) från skatteplikt
omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.


DVS vanliga idrottsföreningar är befriade från moms för entréavgifter och allt som säljs av föreningen vid idrottsevenemang och liknande. Det innebär att de fungerar precis som vanliga privatpersoner. Vi betalar moms på våra inköp. I regel är 20 procent av vad vi betalar till butiker moms.

Om idrottsföreningar blir momsskattepliktiga får de visserligen fortfarande betala moms som alla andra på sina inköp, men de får då (från skatteverket) tillbaka den moms de betalt. Den moms de betalar är normalt på 25 procent, dvs 20 procent av priset inklusive moms. Dessutom måste de då ta ut moms från sina kunder på sin egen försäljning. Men momsen för tjänster inom idrottsområdet är 6 procent. Det innebär att idrottsföreningar, som blir skattskyldiga om EU-kommissionens vilja slår igenom, får tillbaka 20 procent av vad de betalt på sina inköp och får betala in 6 procent av vad de sålt för.

Det innebär att de inte behöver kalkylera med pålägg för sina kostnader för moms på inköpen. Om de säljer utan avans får de tillbaka mera momspengar än de behöver betala in till skatteverket. Säljer de med avans får de kanske betala in lika mycket som de får igen på sina inköp.

Ex. Om en förening i dagens system köper för 100 kr är 20 kr därav moms. Allt blir en kostnad för föreningen. Om föreningen säljer biljetter o.likn. till idrottsevenemang (utan moms) för 110 kr, blir det en vinst för föreningen med 10 kr.

Om föreningen blir skattskyldig får den tillbaka 20 av staten varför kostnaden blir 80 kr för föreningen. Om föreningen säljer biljetter o. likn. till idrottsevenemang för 110 kr utgör 6 procent därav moms, dvs 6,60 kr ska skickas in till skatteverket. Resten 103,40 är föreningens inkomst. Vinsten blir 23,40.

Om föreningen istället sänker biljettpriset till 95,80 kr, blir 6 procent därav, dvs 5,75 kr, moms. Föreningen får då behålla 90,05 kr för att betala sin kostnad på 80 kr och få en vinst på 10,05.

Om föreningen nöjer sig med samma vinst som idag, kan den således sänka sina biljettpriser till glädje för idrottspubliken.

Kanske krånglet lönar sig ändå?

Det kan bli ännu enklare om man tar bort moms mellan momsare. Då skulle föreningen endast behöva betala 80 kr för inköpet och betala moms med 5,75 kr på sin försäljning på 95,80 kr. De 20 kr som föreningen betalade till sin leverantör för att sedan få tillbaka från skatteverket var ju en fullständigt meningslös betalningskarusell.

DNSvD SvD

EWA SAMUELSSON (KD), biträdande socialborgarråd, hakar på i en artikel i SvD den 2 januari 2012.

torsdag 1 december 2011

GENERAL ELECTRICS INKOMSTDEKLARATION

Om General Electrics elektroniska deklaration skrevs ut på papper skulle den omfatta 57 000 sidor, skriver tax.com. Om sidorna staplades på varandra skulle det bli en hög på 6,5 meter (19 feet).

Vad har det kostat att upprätta den deklarationen? Hur noga blir den granskad? Vad har granskningen kostat?

Blev det någon skatt? Att döma av ett utdrag ur årsredovisningen för 2010 blev skatten 1,05 miljarder US$, motsvarande 7 procent av vinsten. Året dessförinnan var skatten negativ (skatteåterbetalningar), 1,148 miljarder US$.

Mycket väsen för lite ull, sa gumman klippte grisen.

Bolagsskattesatsen i USA är ca 35 procent, men med en 57 000 sidors deklaration gick det att få ner skatten till under 0 procent för den senaste två årsperioden. Bra jobbat.




Det är värre i USA än i Sverige. Men det är illa nog att över huvud taget beskatta bolagsvinster.

INGEN SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Riksdagsbeslut den 30 november: Ingen Tobinsksatt

EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut. Den ska inte omfatta transaktioner som rör hushållen eller små och medelstora företag.

Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget. Därigenom minskas trycket på EU-ländernas budgetar.


Riksdagen anser att förslaget går för långt i subsidiaritetshänseende när skatten på transaktioner ska användas till att öka EU:s intäkter inom ramen för EU:s egna medel. Riksdagen framhåller att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsländerna måste värnas och kommer att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

6 DOMAR I HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN OM RÄNTESNURROR

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den 30 november sex mål (7648-09, 7649-09, 4348-10, 4797-10, 4798-10 och 4800-10) gällande förhandsbesked om rätten till ränteavdrag och begränsningarna därav för s.k. räntesnurror, dvs. räntekostnader för koncerninterna lån för koncerninterna aktieöverlåtelser.

I korthet gäller följande:
Ränteutgifter är avdragsgilla enligt den allmänna regeln för inkomstslaget näringsverksamhet i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Rätten till avdrag begränsas emellertid i vissa fall genom reglerna i 24 kap. 10 a—10 e §§ (gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2008).

Bestämmelsen i 10 b § första stycket innebär att ränteutgifter till ett företag i intressegemenskap med låntagande företag inte får dras av till den del skulden avser förvärv av en delägarrätt (aktie) från ett företag i samma gemenskap.

Även om ränteutgifterna gäller sådana skulder som avses i 10 b § ska de dras av om någon av de förutsättningar som anges i 10 d § första stycket 1 eller 2 föreligger.

Undantaget enligt 10 d § första stycket 1 gäller beskattningsnivån för ränteinkomsten ifråga. Det innebär att ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.

Undantaget enligt punkten 2 är uppfyllt om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade (den s.k. ventilen).


I de nu prövade målet är det framför allt frågan om tillämpningen av ventilen, dvs, om skuldsättningen och räntekostnaden är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.

I några av målen hade aktieförvärv skett från en extern säljare till ett av koncernföretagen, varefter aktierna tämligen omgående överlåtits inom koncernen till ett bolag där de av organisatoriska/affärsmässiga skäl hade sin placering. I de målen ansågs ventilen tillämplig och uppkomna räntekostnader därför avdragsgilla.

I de fall aktier överlåtits i en befintlig organisationsstruktur ansågs ventilen inte tillämplig och räntekostnaderna därför inte avdragsgilla.

Högsta förvaltningsdomstolen skilde i sin motivering på organisatoriska och affärsmässiga skäl.

Målen har inte någon direkt betydelse för de aktuella diskussionerna kring ränteavdrag i riskkapitalägda företag, eftersom dessa företag har förvärvats från externa säljare och placerats under ett svenskt förvärsföretag som lånat pengar till förvärvet från ett utländskt ägarbolag placerat i ett land som inte beskattar ränteinkomster. I det förvärvade företaget uppkomna vinster elimineras (helt lagenligt) med koncernbidrag till förvärvsföretaget, som eliminerar beskattningen av det mottagna koncernbidraget med räntebetalningen.

Hela räntecirkusen är helt meningslös om det inte vore för att eliminera bolagsskatten, denna fullkomligt onödiga och skadliga, enligt Anders Borg farliga, skatt.

Varför har vi en farlig skatt?

Avskaffa bolagsskatten.