MINSKAT UPPGIFTSLÄMNANDE OCH REGELKRÅNGEL

Näringsministern Anne Lööf (C) utlovar förenklingar för företagen i en artikel i SvD den 4 mars:

I dag tar jag emot ett delbetänkande i utredningen ”Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen” som handlar om hur företagare ska kunna få en väg in till svenska myndigheter. Huvudmålet är att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe.
 

Alltid något


Svenskt Näringsliv inbjuder till seminarium om Regelförenklingar på skatteområdet

 

När företagare tillfrågas om regelkrångel är skatter ett område där många vill se förbättringar.
Regelförenkling handlar inte bara om att göra blanketter enklare eller göra det lättare att redovisa och betala skatter. Regler påverkar också beteenden och krångliga regler kan minska företagsamheten. Docent Johan Eklund vid Entreprenörskapsforum kommer att presentera en ny rapport om regelbördan på skatteområdet.
Svenskt Näringsliv lämnar löpande förslag till förenklingar på skatteområdet. För att få fram fler förslag och fördjupad diskussion om betydelsen av regelförenklingar har Svenskt Näringsliv gett tre konsulter som arbetar med skatter i uppdrag att ta fram sina egna bästa förslag. Konsulter från skatterådgivarna Svalner samt revisionsbyråerna PwC och Ernst & Young kommer att presentera sina förslag.
Seminariet avslutas med en paneldiskussion som leds av Stig von Bahr, tidigare bl.a. domare i EU-domstolen och ordförande i Regelrådet. I panelen medverkar Claes Norberg, redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet, Bo Lundgren, tidigare bl.a. riksgäldsdirektör och skatteminister, Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR, och Rune Andersson, ordförande i Mellby Gård AB.

Tid: 14 mars kl 10:00 – 12:00
Plats: Svenskt Näringsliv, lokal Wallenbergaren, Storgatan 19, Stockholm
Efter seminariet serveras lunchsmörgås.

Bra det också.

Men angrip själva roten till mycket onödigt ont.

 

BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA

Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.

And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.

Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.

Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

FÖRETAGENS REGELBÖRDA

SvD skriver den 5 oktober om företagens regelbörda.

Företagens förväntningar var höga på att regeringen skulle underlätta företagandet efter tio år av socialdemokratiskt Göran Persson-styre. Regeringen Reinfeldts ambitioner var också höga. Målet var att företagens administrativa kostnader genom regelförenklingar skulle minska med 25 procent under perioden 2006–2010. När den senaste mätningen presenterades 2010 hade kostnaderna dock bara minskat med 7,3 procent och målet förlängdes till 2012.

Näringslivets intresseorganisationer lyfter framför allt fram tre områden där regeringen behöver förändra lagstiftningen. Momsreglerna är i många delar krångliga och behöver förenklas. Inom arbetsrätten behöver lagen om anställningsskydd ses över så att kompetensen i högre utsträckning styr vem som får sägas upp. Och på miljöområdet finns det regler om företagens skyldigheter att göra miljökonsekvensbeskrivningar där kraven behöver förändras.

Att ta bort moms mellan momsare skulle lösa stora problem.

Att avskaffa bolagsbeskattningen skulle lindra både administration och ekonomi.

RÄTTSSÄKERHETEN I SKATTEMÅL

13 personer, alla ytterst välrenommerade och representanter för näringslivsorganisationer, kommuner och landsting, Skatteverket och FAR, riktar i en debattartikel i Dagens Industri den 10 januari skarp kritik mot Målutredningens förslag Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol, SOU 2010:44. Förslaget innebär i fråga om skatteprocessen att det i alla skattemål ska införas spärrar till en andra domstolsprövning, s.k. prövningstillstånd.

Utredningens förslag att ett rättsärende inte ska kunna omprövas i högre instans utan särskilt tillstånd är i sig förfärande och ett nederlag för en rättsstat. Om utgångsläget vore rätt till omprövning i 5 instanser, skulle införandet av prövningstillstånd i en eller annan instans eller avskaffande av en eller annan rättsinstans säkerligen också uppfattas som stötande. Men att helt avskaffa varje möjlighet till villkorslös omprövning, är något helt annat. Om antalet mål och tillgängliga resurser leder till oändligt långa prövningstider, måste förstås något göras. En avvägning måste göras mellan rättssäkerhetskrav och resursutrymme/kostnader. Utredningen tycker uppenbarligen att rättssäkerheten inte får kosta lika mycket som i dag. Kanske en nödvändig slutsats, men icke desto mindre förfärande.

Måltillstömningen och överbelastningen av domstolarna är rimligen en följd också av en allt mer detaljerad lagstiftning på allt fler områden. Skatteområdet är inget undantag - snarare tvärt om. Tillväxten av lagregleringar och komplexiteten av dem är enorm. I synnerhet gäller detta på företagsbeskattningens område. Till skillnad mot andra avsnitt av skattelagstiftningen är dessutom tvistefrågorna i hög grad individuella. Det finns knappast några typfall, utan de allra flesta prövade fall är unika. Utgången av målen blir genuint osäker, eftersom lagstiftningens fundament är så bräckligt - och måste så vara beroende på företagsbeskattningens speciella karaktär. Samtidigt är företagsskattemålen typiskt sett ytterst resurs- och kunskapskrävande. Det gör att utgången i sådana mål riskerar att bli slumpartad, vilket rättspraxis kan uppvisa talrika exempel på.

I samma nummer av Dagens Industri rapporteras att storföretagen tycker att svenska skattelagar är för krångliga. Sex av tio finanschefer på Sveriges största företag anser att deras företag inte bör ta högre risk inom skatteområdet, alltså genomföra transaktioner där det är osäkert om vad som gäller. Jag vet av egen erfarenhet att detta är en realitet. Riskera aldrig att hamna på löpsedlar eller rubriker. Inte ens vid framgång i skattemål. Anseendekostnaden uppväger värdet av att få ned skatten till den nivå den enligt den många gånger otydliga och tvetydiga lagstiftningen ska ha. I synnerhet storföretagen tvingas således att iaktta en betydande "självcensur", vilket inte mindre företag behöver göra. Detta gör beskattningsformen till en rättssäkerhetsrisk och konkurrenssnedvridande.

Hotet att avskaffa en villkorslös överprövningsrätt i skattemål utgör därför ytterligare att argument för att avskaffa bolagsbeskattningen.

RUT OCH ROT OCH SKATT PÅ ARBETE

SvD funderar den 28 december (GP 29 dec) kring effekterna av Rut och Rot. Det lär inte finnas några tillförlitliga studier av effekterna, men sannolikt är det som SvD tror: Utan Rut och Rot bli tjänster inte utförda alls; utförda amatörmässigt av kunden själv, eller utförda svart.

Jag tror mest på det sista. Svart kostar städtjänsten ungefär hälften av vit städning, men med vit städning betalar kunden bara hälften. Moralen har fått ett stöd. Svartbranscherna kan bli vita. Vackert så.

SvD skriver:

Helst skulle man förstås åtgärda detta med stora skattesänkningar över hela linjen, men den offentliga ekonomin bygger i hög grad på skatt på arbete och den praktiskt framkomliga vägen är inte det väldiga helhetsgreppet utan att reformera styckevis och delt.

All uthållig skatt bygger på arbete. Den dag kapitalet förnyar sig självt är långt borta. Skatt på energi, tobak, alkohol, bilism mm leder "bara" till effektivare hushållning, ändrat beteende; det uppstår inga värden att fördela ur de skattebaserna.

Så, om vi ska ha en omfattande offentlig välfärd, är det inte mycket att hämta från andra skattebaser än arbetet. Man må ta det hos företagen genom arbetsgivaravgifter eller hos hushållen genom skatt på löneinkomster och konsumtion av löneinkomster (moms). Ska sådana demoraliserande effekter som omfattande svartarbete medför undvikas, krävs det förmodligen Rut och Rot.

SvD skriver också:

Tack vare rut och rot är många hus i lite bättre skick, många hem lite prydligare och invånarna i många hus och hem lite mindre stressade än de annars skulle ha varit.

Ur hårdkokt nationalekonomisk synvinkel väger sådana saker lätt jämfört med att rut och rot rubbar likformigheten i beskattningen, styr hushållens efterfrågan i en viss riktning och skapar avgränsningsproblem.

Jag skulle tro att SvD menar att "sådana saker" väger tungt.

KULTURSPONSRING OCH REGELFÖRENKLINGAR

Den 4 oktober skriver SvD:

När alliansen gick ut med sina kulturvallöften i juni, var det strax efter Greklandskrisen, varför det mesta skrevs mycket försiktigt. Ett exempel är formuleringar som ”säkerställa möjligheten” till kultursponsring och ”tydliggöra förutsättningarna” för företagens avdragsrätt för inköp av samtidskonst. Flera av vallöftena behöver knappast vara svåra att infria.

Samma dag skriver Dagens Industri:

Det politiker kan göra är att inte göra det svårare än det måste vara [att driva ett företag]. Att inte bygga ut regelverket utan minska det. Att sänka skatter heller än att höja.

Att inte försvåra är vad alla politiker alltid borde tänka på.

Att underlätta är nästa steg. Alla talar om regelförenklingar, men det tycks alltid lättare sagt än gjort.

Det enklaste och bästa sättet att förenkla regelsystemet är att avskaffa den skadliga bolagsbeskattningen. Jag ser fram mot den företagsskattekommitté som Alliansen har förespeglat oss i valrörelsen. Därmed blir avdragsrätten för kultursponsring en icke-fråga. Om företagen finner att inköp av samtidskonst är förenligt med deras (och aktieägarnas) intressen, kan de göra det utan att det blir dyrare än andra investeringar.

KAMPEN MOT REGELKRÅNGLET

Den som blir näringsminister på tisdag måste öka tempot för att få bort regelkrånglet, skriver Dagens Industri den 29 september. Det är budskapet från näringslivet till regeringen.

"Dilemmat är att när en regel ska granskas måste det vägas mot själva syftet med regeln", säger Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd.

Då borde det vara enkelt att avskaffa bolagsbeskattningen. Vad är syftet med den? Det ger mycket litet - om ens något. Det skapar juridiskt, ekonomiskt och praktiskt krångel utan like.