torsdag 30 december 2010

KANADA SÄNKER SIN BOLAGSSKATT

Dagens Industri rapporterar den 30 december att Kanada är berett att sänka den statliga inkomstskatten för företag till 16,5 procent från 18,0 procent den 1 januari.

Kanadas regering uppger att sänkningen och andra attraktiva åtgärder för företag bör locka mer investeringar till landet. Ekonomer anser att det är svårt att räkna ut vad den faktiska effekten är av sådana beslut, även om en del företag anser att Kanadas relativt låga skatter och stabila finansiella och reglerande miljö har ändrat deras beslut till att flytta verksamhet och kapital norrut", skriver The Wall Street Journal i en artikel på torsdagen.

Sänkningen av inkomstskatten för företag innebär att nivån hamnar under hälften under USA:s nivå som i nuläget ligger på 35 procent.

Kanada planerar att sänka inkomstskatten för företag ytterligare under 2012 då nivån sänks till 15 procent.


The latest tax cut is Canada's fourth in as many years and will lower its federal corporate income-tax rate from the current 18% to less than half of the U.S.'s 35%, at a time when economists and government officials fret that high U.S. taxes could be discouraging investment south of the border.

In 2012, Canada plans to cut its corporate taxes further, to 15%, bringing combined provincial and federal taxes to about 25%, from a combined average of 42.6% in 2000.

I samma nummer av WSJ rapporteras att president Obama vill sänka USAs bolagsskattesats samtidigt som bolagsskattebasen breddas. Någon reduktion av de totala bolagsskatteinkomsterna ska det inte bli. Liksom i Sverige är bolagsskatten relativt sett obetydlig; några enstaka procent av BNP.

Unlike income and payroll taxes, the corporate tax has been shrinking. From 3.8% of gross domestic product, the value of goods and services produced in a year, in the 1960s, it was down to 2% of GDP before the recent recession. "The corporate tax is a shadow of its former self," Congressional Research Service economist Jane Gravelle has said.


Det rör på sig. Åt rätt håll. Ska Sverige haka på innan det blir för sent?

FOLKPARTIETS FÖRETAGSKLIMAT

Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson skriver i Dagens Industri den 30 december om hur Sverige ska klara den globala konkurrensen. Under rubriken Företagsklimatet skriver hon:
Sverige måste ha villkor i världsklass, särskilt för innovativa och växande företag. Regeringens innovationsstrategi, som har aviserats, ger en viktig möjlighet att ta ett helhetsgrepp om dessa frågor.
Det behövs konkreta förändringar av beskattning, regelverk och i kontaktytorna mellan företagande och forskning. Många av våra konkurrentländer ger till exempel en skatterabatt vid investeringar i forskning och utveckling.


Mycket politikertugg, men visst behövs det konkreta förändringar i beskattningen. Om en skatterabatt förväntas ta bort ett hinder för forskning, så borde NL fråga sig vad en skatterabatt på vinsten kunde innebära. Eller rent av: Varför beskattas företagsvinster över huvud taget? Vad är det som är så bra med en bolagsskatt? Vad är det som gör att en bolagsskatt inte kan undvaras?

tisdag 28 december 2010

RUT OCH ROT OCH SKATT PÅ ARBETE

SvD funderar den 28 december (GP 29 dec) kring effekterna av Rut och Rot. Det lär inte finnas några tillförlitliga studier av effekterna, men sannolikt är det som SvD tror: Utan Rut och Rot bli tjänster inte utförda alls; utförda amatörmässigt av kunden själv, eller utförda svart.

Jag tror mest på det sista. Svart kostar städtjänsten ungefär hälften av vit städning, men med vit städning betalar kunden bara hälften. Moralen har fått ett stöd. Svartbranscherna kan bli vita. Vackert så.

SvD skriver:

Helst skulle man förstås åtgärda detta med stora skattesänkningar över hela linjen, men den offentliga ekonomin bygger i hög grad på skatt på arbete och den praktiskt framkomliga vägen är inte det väldiga helhetsgreppet utan att reformera styckevis och delt.


All uthållig skatt bygger på arbete. Den dag kapitalet förnyar sig självt är långt borta. Skatt på energi, tobak, alkohol, bilism mm leder "bara" till effektivare hushållning, ändrat beteende; det uppstår inga värden att fördela ur de skattebaserna.

Så, om vi ska ha en omfattande offentlig välfärd, är det inte mycket att hämta från andra skattebaser än arbetet. Man må ta det hos företagen genom arbetsgivaravgifter eller hos hushållen genom skatt på löneinkomster och konsumtion av löneinkomster (moms). Ska sådana demoraliserande effekter som omfattande svartarbete medför undvikas, krävs det förmodligen Rut och Rot.

SvD skriver också:

Tack vare rut och rot är många hus i lite bättre skick, många hem lite prydligare och invånarna i många hus och hem lite mindre stressade än de annars skulle ha varit.

Ur hårdkokt nationalekonomisk synvinkel väger sådana saker lätt jämfört med att rut och rot rubbar likformigheten i beskattningen, styr hushållens efterfrågan i en viss riktning och skapar avgränsningsproblem.


Jag skulle tro att SvD menar att "sådana saker" väger tungt.

KENNETH BENGTSSON OCH VINSTEN

Kenneth Bengtsson, ordförande i Sveriges Näringsliv, erinrar den 28 december i Dagens Industri om vinstens betydelse.
När företag är framgångsrika går de med vinst. Men vinsten ses fortfarande av många som något suspekt. --- Faktum är att alla företag behöver gå med vinst för att överleva och utvecklas. På sikt går det inte att driva en verksamhet där intäkterna är mindre än utgifterna.


Naturligtvis. Tänk att det ska behöva sägas.

Om våra företag ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen måste de ha bästa tänkbara förutsättningar.


Visst. Det finns en lika enkel som effektiv lösning.

onsdag 22 december 2010

NU KOMMER UTREDNINGEN OM FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Anders Borg och Maud Olofsson skriver idag på Dagens Industris debattsida om den utredning som ska tillättas om företagsbeskattningen. Texten finns också på finansdepartementets hemsida.

Det finns några anmärkningsvärda formuleringar.

Kommittén ska bland annat undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Det finns ett värde i ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för långsiktighet och närvaro i den svenska företagssektorn. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. Sådana sänkningar bör göras på ett sådant sätt att de gynnar investeringar.


Det förefaller som om utdelning skulle bli avdragsgill för att likställa eget kapital med lånekapital. Det är väl bra i och för sig, och det innebär en minskning av skattebasen för bolagsskatt. Men i nästa mening anges att utredningen ska sträva efter att bredda skattebasen. Hur hänger det ihop? Det låter som att periodiseringsfonderna skulle avskaffas. Det gör väl inte så mycket, eftersom sådana avsättningar räntebeskattas och de flesta företag torde ha löst upp sina gamla reserver. Men periodiseringsfonderna är användbara för förlustutjämning. Den basbreddning som anges som önskvärd ska finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn!? Det låter inte bra. Det verkar som bolagsskatten skulle öka för att minska t.ex. sociala avgifter.

Det låter som det blir nya komplikationer i ett redan överkomplicerat system.

Fråga i stället: varför är det nödvändigt att ha denna otroligt krångliga, rättsäkerhetsriskabla och resurskrävande skatt, som dessutom "kameralt" ger så lite, "realt" ger ingenting och "totalt" - dvs. inklusive alla kostnader för att administrera den (hos skattemyndigheter, företag, domstolar mm) - förmodligen är en ren samhällsbelastning?

Om reforminriktningen, som Borg/Olofsson säger, är att fortsätta stärka villkoren för att starta och driva företag i Sverige och lokalisera moderbolag och huvudkontor här, finns det ett oslagbart sätt. Jag har redan för någon månad skickat min och Erik Norrmans bok, Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser, till finansdepartementet för vidare befordran till kommittén.

Tag och läs.

NORDIC CAPITAL VANN - FÖRSTA RONDEN

Dagens Industri rapporterar den 22 december att Nordic Capital vunnit sin skattetvist i Skattenämnden. För Skatteverket ska det enligt DI vara en svidande prestigeförlust. Det är nog att ta i, men beslutet dikterades av Nämndens ledamöter. Skattenämnden är ett slags utökat beslutsorgan inom Skattemyndigheten, som får fatta beslut i mera komplicerade fall (2 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324)). Dess ordförande, Lars Möller, är tjänsteman i Skatteverket, men ledamöterna är politiskt tillsatta.

Det är kanske väl tidigt att ta ut segern. Det kan antas att Skatteverket avser att driva ärendet vidare. Första instans är Förvaltningsrätten (tidigare kallades den Länsrätten). Därefter kommer Kammarrätten och i sista instans Regeringsrätten, som efter nyår kommer att heta Högsta Förvaltningsdomstolen. Innan ärendet kommer dit och blir avgjort kan det nog förflyta mer än ett halvt decennium. Eftersom process pågår lär det inte vara möjligt att ta ett snabbspår till Regeringsrätten genom att ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

tisdag 21 december 2010

JOHNNY MUNKHAMMAR

Johnny Munkhammar, moderat riksdagsman och ledamot av skatteutskottet, skriver i SvD den 21 december apropå att EU-kommissionen har föreslagit att det inom EU ska införas gemensam moms, bolagsskatt, flygskatt och skatt på finansiella transaktioner. Slutligt förslag kommer senast i juni 2011. Intäkterna skulle gå oavkortat till EU:s budget.

JH skriver att förslagen skulle ha en rad starkt negativa effekter.
Europas ekonomi är i ett bitvis dramatiskt läge och många länder har det tufft. Nu och framåt måste budgetbalans och strukturella reformer för ekonomisk frihet vara i fokus. De länder, som Sverige, som har kommit långt på denna väg klarar sig bäst. En förutsättning för att klara krisen och lägga grunden för långsiktig välståndsutveckling är att EU-skatter och harmonisering av skattesatser bestämt avvisas. EU kan bidra till att stärka Europa, men då som liberaliserande snarare än reglerande kraft.

Det, är bara att hålla med. Med en gemensam skattepolitik skulle det dessutom bli än svårare att avskaffa bolagsbeskattningen.

Att sänka eller avskaffa bolagsbeskattningen inom EU skulle kanske rent av ge den tillväxtstimulans som alla strävar efter. Och det är bättre att komma först än att tvingas följa dem som redan sänkt eller avskaffat bolagsskatten.

TOBINSKATT - NEJ TACK

Tre talesmän för Miljöpartiet argumenterar i Dagens Industri den 21 december för nya och innovativa metoder för att beskatta finansiella transaktioner och finansiella företag. Finanssektorn betalar ingen moms, säger de, och tillägger att finansiella företag är underbeskattade jämfört med annan näringsverksamhet.

Det kan då vara bra att veta att moms inte är någon skatt som belastar företagen (annat än genom att det ska hantera skatten); den rullas automatiskt (betalning för betalning, krona för krona) över på nästa produktionsled och i sista hand på konsumenten. Incidensen är inte - som i fråga om andra skatter som bolagen är skyldiga att betala - beroende av ekonomiska styrkepositioner hos köpare och säljare eller av elasticitetsförhållanden mm i fråga om varor och tjänster. Därtill kommer att det är mycket svårt rent tekniskt att beskatta räntor och andra finansiella transaktioner med moms.

Som tur är agerar (vilket miljöpartisterna beklagar) Anders Borg nej-sägare.

Att finansiella företag är underbeskattade kan inte vara annat än en subjektiv värdering, rent tyckande. Formellt sett är det helt fel. Finansiella företag beskattas för sina vinster på precis samma sätt som vanliga företag. Vad är en normal beskattning? Om finansiella företag i någon sorts mening skulle kunna ses som lindrigare beskattade än andra företag, vore det väl bättre att sänka skatten för dessa. Helst avskaffa bolagsskatten helt.

DÅLIG JOURNALISTISK STIL

Journalisterna verkar tro att även nyhets- och faktarapportering är underhållningsläsning och kan utformas med lite personlig snackstil. I SvD den 21 december kan man läsa om Saab:
Ratch. En tändsticka tänder ett litet ljus i Saabs mörker. ---Jan Åke Jonsson på Saab torde sitta i det becksvarta decembermörkret med en stjärnkikare och skanna av hela universum efter ljuspunkter. Saab-vd:n har nämligen fått skriva ner sina säljprognoser från 60000 till 30000 bilar i år.


Tröttsamt. Inte ens en god stilist ska försöka vara underhållningsförfattare i sådana sammanhang. Dessutom stavas det första ordet ratsch på svenska. Det finns redan en uppsjö av krönikörer som skriver personligt om diverse ämnen. Det räcker mer än väl. Sedan Rolf Gustavsson gick i pension (och kan tillåta sig en lite lättsammare kåseristil), är det snart bara Mats Hallgren som skriver kunnigt, koncist och ofta med förklarande bakgrundsteckningar och analyser. Men han går väl också snart i pension.

måndag 20 december 2010

UTLÄNDSKA BOLAG KRINGGÅR SVENSKA SKATTEREGLER

SvD har den 20 december några artiklar om hur utländska företag kringgår svenska skatteregler. Deras möjlighet att vara verksammma på den svenska marknaden är avsedd och en fundamental rättighet inom EU. Att Sverige inte tycks kunna fånga upp verksamheterna och beskatta dem är bara ett ytterligare argument för att inte beskatta bolagsvinster.

Lönebeskattning ska ske i enlighet med internationella skatteavtal, dvs. ska normalt ske i hemlandet om arbetet i Sverige inte pågår längre än 183 dagar. Att Sverige utsätts för konkurrens från utländska skattesystem är avsett och av godo.

Det är dock viktigt att de svenska skattemyndigheterna bevakar de rättigheter som Sverige har att beskatta gästarbetare enligt svensk intern rätt och internationella skatteavtal.

söndag 19 december 2010

ESTLAND OCH FÖRETAGSKLIMATET

SvD har den 19 december en artikel om Estland, landet som snart ska ta över Euron efter ett halsbrytande förvandlingsnummer från baltisk tiger till luggsliten bondkatt men nu åter i tillväxtspåret. Det är också landet som tidigare än något annat införde e-tjänster i hela samhället. Att registrera ett företag tar inte mer än 18 minuter. Trådlöst internet finns i minsta håla, ofta gratis.

Och inte minst viktigt: Bolagsskatten är lika med noll.

På ledarsidan samma dag intervjuar PJ Anders Linder Jan Björklund under rubriken Avskaffad värnskatt räcker inte och ställer frågan: Vad behöver man göra för företagsklimatet?

Jag har just haft skäl att studera läkemedelsbranschen och inte minst ägandet där. Det sägs ofta att det inte spelar någon roll om företag har svenska ägare eller inte, men jag tycker att det verkar vara ett alldeles för teoretiskt synsätt. I verkligheten spelar det stor roll att ägandet i företag som Astra, Pharmacia och Kabi har flyttat ut. Det går en tid och sedan följer forskningen efter. Vi behöver en huvudkontorspolitik, som gör det attraktivt även för stora företag att ha sin bas i Sverige. Ett minimikrav är att reglerna inte missgynnar svenska ägare.

Titta på Estland: avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 16 december 2010

TERMINSAFFÄRER I EL

SvD skriver den 16 december om att industrin säljer dyr el vidare. En del företag har inte råd att använda den el den har kontrakterat. De säljer den vidare. Ole Terland på Rottneros säger att han visserligen terminssäkrat sina elleveranser men att han säljer avtalen vidare. Terminerna är ju ett "rent finansiell instrument". På elbörsen Nordpool välkomnas att industrin säljer sina teminer sinsemellan. Både finansiella placerare och industrin säljer el. Vi vet inte hur vanligt det är att industrin säljer terminsäkrad el i stället för att använda den, men vi är positiva till att det sker och ser gärna mer av det, säger Siw Hauge, kommunikationsdirektör på Nordpool. Det ger mer flexibilitet och bidrar till jämnare priser när det är höga priser och en liten ledig kapacitet i marknaden.

Säkert. Det ger nog lite kulor till Nordpool också.

Jag undrar om Ole Terland och andra industrialister har klart för sig att handel med terminer beskattas enligt kapitalvinstreglerna, med de begränsningar i kvittningsrätt som föreligger. Det kan de nog inte drömma om. Och det kan man inte begära. Det måste man vara skattejurist för att förstå. Från ekonomiska och andra verklighetsrelaterade utgångspunkter är det ju fullständigt galet. Att det är som det är, beror nog på att finansdepartementets jurister liksom Ole Terland säger att terminer är ett "rent finansiellt instrument". Det är det visserligen, men det motiverar inte att derivat behandlas som kapitalplaceringstillgångar i skattehänseende.

Vad beträffar elderivat är skattereglerna ännu mer olämpligt utformande än aktiederivat. Enligt en dom i Regeringsrätten den 23 november 2010 bekräftades ett tidigare rättsfall (RÅ 1997 ref. 5 I) av innebörd att vinst och förlust på terminer ska behandlas som kapitalvinst och kapitalförlust, även om transaktionerna har direkt och omedelbart samband med verksamheten. För en enskild företagare är denna praxis förödande.

UTREDNING OM SÄNKT MOMS FÖR RESTAURANG- OCH CATERINGTJÄNSTER

Regeringen har nu tillsatt en utredning om sänkt moms för restaurang- och cateringtjänster. Den normala momsen är 25 procent, men moms på mat är 12 procent. Moms på restauranger är 25 procent eftersom maten bara är en del av restaurangtjänsten. Catering, dvs försäljning av färdiglagad mat, räknas som matförsäljning och har därför 12 procents moms. Det samma gäller för färdiglagad mat som säljs över disk. Det märker man när man köper pizza. Tar man med den kostar momsen 12 procent. Sitter man ner och äter i lokalen kostar momsen 25 procent. Dessutom tar restaurangen förstås betalt för porslin och diskning och lokalkostnad mm, och även på den ersättningen blir det 25 procent moms.

Catering med servering hos kunden kan bli lite knepig. Servering, diskning mm är en cateringtjänst, och på den är det 25 procent moms. Däremot är momsen på transporttjänsten (om den debiteras särskilt) 12 procent. Skatteverkets inte helt glasklara ställningstagande formuleras så här:

För att det ska vara fråga om en restaurang- eller cateringtjänst ska förutom mat och/eller dryck ingå tjänster. Enbart tillagningen av mat är inte tillräckligt tjänstemoment utan det ska förutom eventuell tillagning ingå någon eller några andra tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck. Detta innebär att färdiglagad mat som köps in i livsmedelsaffären inte omfattas av restaurang- eller cateringtjänster. Inte heller mat som köps in för avhämtning i restaurang omfattas av en restaurang- eller cateringtjänst. Andra tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck är t.ex. dukning, servering, avdukning, diskning och rätten att nyttja särskild lokal och utrustning i form av bord, stolar m.m. Exempel på tillhandahållande som inte omfattas av en cateringtjänst är när färdiglagad mat transporteras till köparen utan ytterligare tjänster. Ett sådant tillhandahållande utgör i stället catering av vara. Skatteverket anser således inte att en transporttjänst är en sådan tjänst som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck varför endast matlagning i kombination med transport av den färdiglagade maten till kunden inte utgör en cateringtjänst.


I direktivet till den nu tillsatta utredningen framhålls:

En mycket central del i uppdraget är att analysera frågan om avgränsning av tillämpningsområdet för den eller de tjänster som kommer i fråga. Stor vikt ska läggas vid formuleringen av varje tjänsts räckvidd i syfte att så långt möjligt undvika oklarhet kring och inkonsekvens i reglernas tillämpningsområde.


Om moms på restaurangtjänst ska bli 12 procent, blir automatiskt momsen på hela restaurangnotan 12 procent. På mat är ju momsen redan 12 procent. Så den stora förändringen är väl att det blir billigare (ceteris paribus) att gå på krogen. Cateringtjänsterna torde inte vara särskilt omfattande.

Utredningen ska analysera om sänkt nivå på mervärdesskattesatsen inom vissa andra delar av tjänstesektorn är en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsättningen. EUs mervärdesskattedirektiv tillåter reducerad mervärdesskattesats på följande tjänster:

1. Renovering och reparation av privata bostäder.
2. Fönsterputsning och städning i privata hushåll.
3. Restaurang- och cateringtjänster, varvid tillhandahållande av (alkoholhaltiga och/eller alkoholfria) drycker får undantas.
4. Mindre reparationer av
a) cyklar,
b) skor och lädervaror,
c) kläder och hushållslinne (inbegripet lagning och ändring).
5. Hemtjänster såsom hemhjälp och vård av barn, gamla, sjuka eller personer med funktionshinder.
6. Frisörverksamhet.

I en debattartikel i Dagens Industri den 16 december nämner Anders Borg och Maud Olofsson frisörtjänster. En sänkt restaurangmoms antas ge 8 000 nya årsarbetskrafter. Hur många nya frisörer ska vi få? Som sysselsättningsstimulans verkar en sänkning av momsen på vissa tjänser inte vara särskilt effektiv.

onsdag 15 december 2010

SÄNKT KAPITALINKOMSTSKATT

Sänkt kapitalinkomstskatt är bättre än investeringskonto, skriver Krister Andersson från Svenskt Näringsliv i Dagens Industri den 15 december. Tillfället är särdeles lämpligt nu medan räntorna är låga. Det skulle minska drivkrafterna till skuldsättning eftersom ränteavdragen då skulle i värde och penningpolitikens effektivitet skulle öka. Om sänkningen av skattesatsen skulle ske till 21 procent skulle det inte kosta någon mer än 9 000 kr, eftersom avdragsvärdet redan nu är 21 procent på räntor över 100 000 kr.

Dessutom skulle dubbelbeskattningen av företagsägande minska och soliditeten i företagssektorn öka.

Ett annat sätt att minska dubbelbeskattningen är att sänka eller avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle ge mycket annat också, och mycken kvasiintellektuell bråte skulle kunna kastas på sophögen.

Det skulle då bli ännu lättare att ta bort räntebeskattningen. Ett problem är annars att det knappast är möjligt att ha avdragsrätt för räntekostnader med en högre procentsats än för fysiska personer.

AKTIER I REVISIONSBYRÅER

SvD fortsätter med sin kampanjjournalistik. Tidigare gällde det revisorernas möjligheter att omvandla sina arbetsinkomster till kapitalinkomster, vilket - om man inte känner till bakomliggande regler - låter fantastiskt när man beskriver det som att höga arbetsinkomster beskattas med drygt 55 procent skatt + sociala avgifter på drygt 30 procent, medan utdelning på aktierna i revisionsbolagen beskattas med endast 20 procent.

Den 15 december skriver SvD om det det märkliga i att revisorer kan få köpa aktier i de företag de arbetar i för 10 kr och få en aktieutdelning på 12 000 kr. Låter för bra för att vara sant, och det är det också. Eller i vart fall inte hela sanningen.

Advokatbyråer bedrevs förr i tiden ofta i något som kunde liknas vid stiftelseform. Det var visserligen enskilda firmor eller hade någon formell bolagsform, men delägare togs in efter prövning och alla tillgångar "tillhörde" byrån. Medarbetarna kunde utnyttja byråns tillgångar, klientstock och rennommé och antogs förkovra detta rennommé i sin verksamhet. Numera bedrivs verksamheten (delvis av skattetekniska skäl) i samverkande bolagsstrukturer - ofta med inslag av handelsbolag.

Samma idé tillämpas säkerligen inom många konsultbranscher, bl.a. i revisionsbranschen. I denna förekommer fyra riktigt stora företag, KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PWC. Tillsammans har de enligt SvD-artikeln 576 partners. Det är av praktiska skäl sannolikt omöjligt att driva så omfattande verksamheter på annat sätt än som aktiebolag. Samtliga är numera inordnade i amerikanska världsomfattande byråer. Formellt ägs bolagen av konsulterna, men de kan bara sälja aktierna till nytillträdande konsulter eller till (representant för) bolaget. De måste utträda som partners vid c:a 60 års ålder. Normalt har de ingen möjlighet att privat tillgodogöra sig värdet av aktierna, utan det förutsätts att när de lämnar sin anställning ska de lämna tillbaka aktierna och få tillbaka det belopp de en gång erlagt.

Om de erlägger 100 kr (som i PWC) eller 2 011 kr (i KPMG) har därför liten betydelse. Det är inte heller särskilt märkvärdigt att de får 12 000 kr resp. 4 046 kr i utdelning på aktierna. Utdelningen är inte annat än del i den vinst som konsulten dragit in till företaget med sin egen arbetsinsats och med hjälp av firmans övriga resurser i form av ackumulerat kapital, medarbetare och rennommé.

Nu tycks Skatteverket vilja se denna ersättning som arbetsinkomst och inte som utdelning, vilket det sakligt sett ligger mycket i. De aktier revisorerna innehar (utan att få rätt till deras kapitalvärde) är i realiteten inte mer än ett bevis på att de (liksom advokaterna förr i tiden) blivit antagna som partners i firman. De inkomster de tillgodogör sig är inte avkastning av kapitalinsatser som de gjort. I den mån det är kapitalavkastning hänför det sig till stor del till ett kapital som ackumulerats i firmorna under lång tid med tidigare delägares prestationer. Ett kapital som de verksamma konsulterna inte behövt betala för att få utnyttja sig av, men som de inte heller kan tillgodogöra sig när de slutar.

Nu är det emellertid formellt aktier, och därmed kan revisorerna använda sig och dra nytta av mer eller mindre lämpligt utformade skatteregler. Några särregler för aktier av den här karaktären finns inte. Tvärtom finns det regler som likställer olika riskinstrument med aktier. T.o.m. derivat som optioner och terminer behandlas i skattehänseende som aktier, fast det i grunden inte representerar någon förmögenhetstillgång. Så för att Skatteverket ska ha någon framgång med att beskatta utdelningen som lön lär det krävas lagändring.

tisdag 14 december 2010

BÄTTRE ATT TA BORT ONÖDIGA HINDER

Efter krisen behövs stödet, skriver Gunnar Jonsson i DN den 14 december.
Vintern 2008–09 rasade produktionen. Återhämtningen pågår, men det kan ta ett år till innan industrin är tillbaka på nivån före krisen.


Ta bort bolagsskatten i stället; den är onödig, skadlig, hindrar tillväxt, resurskrävande och en rättssäkerhetsrisk.

måndag 13 december 2010

JAPAN SÄNKER SIN BOLAGSSKATT

Japan sänker sin bolagsskatt med 5 procentenheter, skriver Dagens Industri den 13 december. Med nuvarande 40 procent har Japan bland de högsta bolagsskattesatserna bland världens utvecklade länder.

Nu kommer nog snart USA efter.

Den som kommer sist hinner aldrig få någon nytta av att ligga lågt/lägst. Men världen befrias från ett onödigt gissel när alla har avskaffat bolagsskatten.

ICAs SKATTEAFFÄRER IGEN

ICA har gått på pumpen igen. Förvaltningsrätten (det som förr hette Länsrätten) har nekat ICA ett ränteavdrag på 3,5 miljarder. Det är en följetong. Tidigare års taxeringar har nått högre instans. I juni 2010 förlorade ICA ett mål i Kammarrätten i Stockholm. Det lär väl ligga i Regeringsrätten i väntan på prövningstillstånd.

söndag 12 december 2010

FRAMGÅNGENS FÄLLA

Vad krävs för att få forskningsintensiva storföretag att vilja investera i Sverige? --- Vilka förändringar av skattesystemet behövs för att Sverige ska locka till sig entreprenörer och talanger?

Frågorna ställs av Peter Wolodarski i DN den 12 december.

Här finns ett bra tips.

T.o.m. Merkel och Sarkozy insåg att Irland behövde sin låga bolagsskatt.

onsdag 8 december 2010

VINDKRAFTSINDUSTRIN

Vindindustrins aptit är omättlig. Man vill ha mer subventioner, skriver representanter för Föreningen Svenskt Landskapsskydd i SvD den 8 december. Till vad föreningen skriver kan läggas att man t.o.m. vill slippa den skatt som andra företag tvingas betala. Regeringsrätten sa dock nej.

MITT KONTO HOS SKATTEVERKET

Hur kan det vara så att vi alla har ett eget konto hos Skatteverket? Det är inte Skatteverkets konto. Och om det är så, varför måste det vara så? Det är väl en sak att ens egna skatteinbetalningar registreras åtskilt från andras, så att det framgår om man har betalat tillräckligt och så att räntebelopp kan beräknas på överskjutande belopp och bristande betalningar. Men att för den skull anse kontot som den skattskyldiges egendom är inte nödvändigt. Det är närmast förbryllande att det tycks vara så.

Men så verkar det vara, eftersom den som betalar in till fel konto, t.ex. genom att skriva fel siffror, kan inte få beloppet överfört till rätt konto och än mindre få beloppet återbetalt. Det anses av Skatteverket tillhöra någon annan, och Skatteverket anser sig inte ha behörighet att flytta beloppet till rätt konto.

Nu har det förstås blivit stora problem, och företag har som en konsekvens tvingats processa för att få tillbaka pengar som Skatteverket lagt beslag på. Enligt en artikel i SvD den 8 december gjorde ett företag en inbetalning på över 200 000 kr till fel konto år 2004. Skatteverket anser sig sakna lagstöd för att föra beloppet till rätt konto. Och någon rättelse tycks ännu inte vara gjord.

Är detta samma myndighet vars verksledning jag tillhörde i början av 1980-talet?

Jag tror inte någon enda riksdagsman är så elak, att han/hon skadeglatt fröjdar sig åt att lagen fått en sådan utformning. Han/hon drömde nog inte ens om att lagen blev så illa formulerad att den kunde tolkas så. Dom flesta tycker nog att det är närmast pinsamt att de medverkat till något så tokigt. Om lagen otvetydigt ger Skatteverket rätt, torde det inte behövas någon argumentation för en omedelbar ändring av lagstiftningen.

Gör det!



Skatteverket har en utmärkt devis: Vår vision är ett samhälle
där alla vill göra rätt för sig.

Lev upp till den devisen.

Den 11 december svarar Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson på kritiken. "Det är mycket ovanligt att företag eller privatpersoner av misstag betalar in pengar på någon annans skattekonto", säger han. "När det händer försöker Skatteverket alltid hjälpa till så att pengarna hamnar på rätt skattekonto."

Sex år är en lång tid att vänta på hjälp.

AXFOOD REDO FÖR TERMINSHANDEL

Dagens Industri skriver den 8 december att Axfood planerar att säkra priserna på råvaror för att hantera de stora svängningarna.

Har Axfood kännedom om skattepraxis? Enligt en dom i Regeringsrätten den 23 november 2001 bekräftades ett tidigare rättsfall (RÅ 1997 ref. 5 I) av innebörd att vinst och förlust på terminer ska behandlas som kapitalvinst och kapitalförlust, även om transaktionerna har direkt och omedelbart samband med verksamheten. För en enskild företagare är denna praxis förödande.

Galet? Jovisst, men helt enligt lagen och fullkomligt feltänkt av lagstiftaren. Men så är det ju med hela företagsbeskattningen.

tisdag 7 december 2010

SVERIGES SKATTEAVTAL

Sverige har en lång tradition av att ingå skatteavtal med andra länder. Avtalen fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader. Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position i fråga om att ha ett konkurrenskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt med avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor. Sedan dess har arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal successivt minskat och de senaste åren har bara enstaka avtal träffats.

Svenskt Näringsliv har gjort en studie av konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal och drar slutsatsen att Sveriges successivt minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har fått negativa konsekvenser för konkurrenskraften i det svenska avtalsnätet. Förutom att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder, så har flera av konkurrentländerna lyckats få bättre villkor än Sverige med ett stort antal länder. som också utgör för Sverige viktiga exportmarknader. Den svenska passiviteten på skatteavtalsområdet medför att svenska företag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen fyller också en viktig funktion när det gäller koncerners placering av huvudkontor. För att Sverige, i detta hänseende, ska vara intressant krävs inte bara att det svenska skatteavtalsnätet är brett. Det måste också vara internationellt konkurrenskraftig. För att inte Sveriges konkurrentländer ska få ett alltför stort försprång är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet.

Även Riksrevisionen har gjort en undersökning av Sveriges skatteavtal och studerat effekterna av regeringens arbete.

Revisorernas slutsats är att Sverige i stora stycken saknar en uttalad strategi för skatteavtalspolitiken. Konkurrensfrågorna har varit nedprioriterade sedan slutet av 1990-talet. Regeringens prioriteringar har lett till uppenbara risker för att skatteavtalsnätet tappar i konkurrenskraft. Denna risk förstärks av de långa löptider som präglar avtalsarbetet. Regeringen bör förtydliga sin strategi på skatteavtalsområdet och redovisa hur man arbetar för att uppnå sina mål. Om målen med skatteavtalen kvarstår måste fokus på konkurrensfrågorna öka för att svenska företags konkurrenssituation inte ska försämras.

Rapporterna diskuterades i dag på ett seminarium på Svenskt Näringsliv, varvid finansdepartementets representant, Ingela Willfors, fick tillfälle att bemöta kritiken. Hon fann kritiken överdriven; Sverige hade redan tidigare ett omfattande avtalsnät och många andra länder har nu kommit ikapp och förbi. Resurserna hade använts till förhandlingar med skatteparadis, vilket resulterat i närmare 25 informationsutbytesavtal.

I Riksrevisionens rapport erinrades om att Regeringen i 2008 års ekonomiska vårproposition drog upp ett antal riktlinjer för skattepolitikens inriktning för de kommande åren. Genom ett antal hållpunkter ska skattepolitiken stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik, bl.a. att skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige. Goda villkor ska även gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Regeringen uttryckte detta som att: [e]tt modernt och uppdaterat nät av skatteavtal bidrar till att svenska företag kan konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor.

Något sådant har, såvitt jag kan erinra mig, aldrig uttalats tidigare. Med anledning av det frågade jag Ingela Willfors, som rimligen haft inflytande över formuleringarna och att de alls flöt in i propositionen, vad detta inneburit: var det bara ett konstaterande av något som varit rådande sedan länge, eller var det fråga om nya ambitioner? Innebär det ställningstagande till övergripande internationella beskattningsprinciper som credit- eller expemptavtal; vad eftersträvas: CIN eller CEN? Vad är det som är viktigast: att se till att svenska företag kan tjäna in kulor i utlandet eller att staten drar in kulor från företagen? Jag tyckte nog inte jag fick något vidare svar. Utvecklingen visar knappast på någon större aktivitet, vilket ju också var den gemensamma kritiken från Svenskt Närinsliv och Riksrevisionen.

Roland Gustafsson, ansvarig för internationella skattefrågor på Skatteverket efterlyste tre saker: resurser, resurser och resurser. Skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, erinrade om att Regeringens resurser kan komma att dras ner kraftigt genom den omröstning om budgetpropostionen som ska ske senare i veckan. Det blir kanske värre.

STATERNAS FAJT OM FÖRETAGSSKATTERNA

Företagens skatter blir allt lägre och allt lättare att hantera, skriver PriceWaterhouseCoopers i en rapport som omfattar 183 länder. Skattesatsen har sänkts med i genomsnitt 5 procent(enheter?) under senaste sex åren. Nu handlar det inte bara om bolagsskatter utan även bl.a. arbetsgivaravgifter. Dessutom har den tid som administrationen av skatterna tar minskat.

Företag gynnas av ländernas skattefajt, skriver SvD den 7 december.

Goda nyheter.

söndag 5 december 2010

HD OCH EUROPAKONVENTIONEN

Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa, skriver i SvD den 5 december under rubriken Enskilda får aldrig offras för systemet.

Här finns det i artikeln omtalade HD-beslutet samt ett referat från Skatterättsliga Klubbens diskussion om rättsfallet.

ESTLAND ON LINE - INGEN BOLAGSSKATT

Claes Arvidsson skriver i SvD den 5 december om Estland.

Estland sticker ut med den målmedvetenhet som har präglat åren efter frigörelsen. Först gällde det EU-medlemskap och Nato-anslutning och vid årsskiftet införs euron. Det blir den slutliga bekräftelsen på att Estland är tillbaka, kvittot på att man är en utvecklad ekonomi.
---
Några nyckelord bakom framgången är: platt skatt, balanserad budget och ett hållbart pensionssystem.


CA glömmer att Estland inte beskattar bolagens vinster. Inte förrän de delas ut. Det kallar de bolagsskatt, men kan lika gärna kallas skatt på utdelning. Någon sådan har inte Estland.

Enkelbeskattning på rätt sätt.

onsdag 1 december 2010

JURIDIKBLOGGEN

På Juridikbloggen finns det den 1 december en intressant betraktelse om ränteavdragens berättigande.