fredag 30 mars 2012

PERUMÅL AVGJORDA AV HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

Under 2011 uppmärksammades i pressen att Skatteverket, SkV, hade motsatt sig att bl.a. en del advokater hade reducerat sina skattepliktiga inkomster genom uttnyttjande av det dåvarande dubbelbeskattningsavtalet med Peru. Ett stort antal mål ligger för prövning i domstolarna. I två domar (1335-1336-11) har nu Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, underkänt yrkandet. I Förvaltningsrätten hade de skattskyldiga beskattats med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt (SfL), men Kammarätten i Stockholm undanröjde domarna.

SkV hade yrkat att SfL skulle tillämpas. HFD erinrade om att domstolen inte är bunden av en parts uppfattning om tillämpliga lagrum vid bedömningen av hur ett förfarande ska beskattas. Därefter konstaterade HFD att det av den svenska inkomstskattelagen följer att A ska kapitalvinstbeskattas för en utskiftning från ett aktiebolag.

Nästa fråga var om den svenska beskattningsrätten begränsas av skatteavtalet med Peru. Enligt HFDs mening var det inte möjligt att med tolkningsregeln i avtalets artikel II § 2 bestämma under vilken avtalsartikel en utskiftning från ett peruanskt bolag skulle hänföras.

HFD fann att det peruanska bolaget inte hade bedrivit någon verksamhet i Peru. Bolagets enda tillgång bestod av en fordran på ett svenskt koncernbolag avseende köpeskillingen från försäljningen av aktierna i ett annat koncernbolag. Värdestegringen på andelarna i i det peruanska bolaget var i sin helhet hänförlig till den fastighetsförvaltning som bedrivits i ett annat svenskt koncernbolag. Annat hade inte framkommit än att denna fastighetsförvaltning har bedrivits i Sverige. Förutom platsen för bolagets registrering pekade således samtliga anknytningsmoment mot Sverige.

Mot den bakgrunden fann HFD att andelarna i i det peruanska bolaget vid tidpunkten för beslutet om likvidation skulle anses ha varit belägna i Sverige. Skatteavtalet begränsade därmed inte Sveriges möjligheter att beskatta de svenska delägarna för den vinst de gjort med anledning av utskiftningen.

Upplägget som refereras i domarna framstår onekligen som utmanande. Om det hundratal mål som lär ligga i domstolarna har liknande omständigheter lär möjligheterna till framgång för ägarna vara obefintliga. Dessutom gjorde HFD ett uttalande som inte hade betydelse för utgången i de aktuella målen (obiter dictum) och förklarade att SfL är möjlig att tillämpa även på skatteavtal, något som bestridits av både de skattskyldiga och av Kammarrätten i Stockholm.
SvD
DN

måndag 26 mars 2012

FÖRSLAGET OM RÄNTEAVDRAGSBEGRÄNSNING

Strukturen på den föreslagna regleringen av ränteavdragsrätten är följande:

Den nuvarande regeln, med avdragsförbud för räntebetalningar till närstående företag på grund av skuldsättning för koncerninterna förvärv av aktier, görs generell.

1. Ett företag får inte avdrag för ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som det är i intressegemenskap med. Med intressegemenskap menas att ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller företagen står under i huvudsak gemensam ledning. I nuvarande lagstiftning (som endast gäller skuldsättning för aktieförvärv) krävs bestämmande (dvs. normalt minst 50 procents ägande) inflytande. Skillnaden innebär dels en skärpning genom att det räcker med till väsentligt inflytande, dels en ökad oklarhet om innebörden i inflytandet, eftersom väsentligt är mer opreciserat än bestämmande.

Regeln ska normalt inte tillämpas om mottagaren beskattas för ränteinkomsten efter en skattesats av minst 10 procent.

10-procentregeln finns f.n. men bara i fråga om ränta på lån för koncerninterna förvärv av aktier.


2. Omvänd ventilregel
10-procent regeln ska dock inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Om SkV kan visa detta, blir det alltså inget avdrag ens om skattesatsen för mottagaren är högre än 10 procent. Rimligen måste kravet på SkVs bevisning stiga ju högre skattesatsen i mottagarladet är, eftersom motivet att företaget skaffat sig skulden och räntekostnaden för att få en skatteförmån då måste antas minska.

Regeln är ny.

3. Ett företag får inte heller avdrag för räntor på en skuld till utomstående företag om skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. Dock bara till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det utomstående företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det utomstående företaget, och förvärvet kan anses ha samband med denna fordran.

Denna regel om s.k. back to back-lån finns i nuvarande lagstiftning men skärps dels genom att intressegemenskapsdefinitionen skärps, dels genom att 10-procentregeln, som f.n. gäller för sådana räntekostnader, inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.



4. Ventilregeln
Liksom i dagens regler får, om räntan beskattas med mindre än 10 procent hos mottagaren, ränteutgifter avseende skulder till företag i intressegemenskap dras av, om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.
Genom förslaget görs följande tillägg: Även förvärvet av delägarrätten måste visas vara affärsmässigt. Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från ett företag inom intressegemenskapen.


Ventilregeln gäller dock bara om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en EU-stat eller skatteavtalstat.

Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.

Det förefaller inte som att förslaget biter på kommunernas räntesnurror, eftersom de har tillgång till banklån från Kommuninvest, som ingen kommun har väsentligt inflytande över. Å andra sidan är kommunernas behov av skattesnurror en funktion av att de bolagiserat vissa av sina verksamheter. Hade det inte skett skulle verksamheten inte varit skattepliktig. Så statens anspråk på skatt är kanske inte så starkt.

Men nu har Anders Borg härsknat till mot det också, så förslaget får väl skärpas till ytterligare. Så här är det med en så omöjlig (och så onnödig och skadlig) sak som beskattning av bolagsvinst.

Hanne Kjöller upprörs i DN den 27 mars över kommuner som skatteplanerar. Jag kan tycka att det är värre att de bolagiserar sina verksamheter. Förutom att kommunernas agerande därmed lättare kan döljas, drar de på sig en skattskyldighet som de annars inte skulle ha. Nu har varit lätt att undvika beskattningen, så skattskyldigheten har inte varit något problem.

Om de föreslagna reglerna blir effektiva även mot kommuner (vilket torde kräva ytterligare skärpning av förslaget) får väl kommunerna återgå till att driva sina verksamheter i direkt regi. Och det är väl bara bra. Någon skatt blir det inte, men verksamheterna blir kanske mer transparenta.

Men varför ska egentligen kommunala bolag behöva betala skatt? Verksamheten finansieras av skattemedel (om den går dåligt) eller möjliggör sänkning av kommunalskatt eller statsbidrag om den går bra.

Varför ska bolag betala skatt på vinsten över huvud taget?

SvD

SvD
SvD
DN
DN
SvD
DN
SvD

torsdag 22 mars 2012

BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTT FÖR RÄNTOR

Så kom då det förväntade förslaget om ytterligare begränsning av rätten till avdrag för räntor. De mer flagranta fallen kanske hejdas - åtminstone tillfälligt. Eftersom lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och ingen vet hur det slutliga förslaget kommer att se ut i propositionen, läggs en död hand över ränteuppläggen under resten av 2012. Dessutom träffas tidigare upplägg, eftersom lagen ska tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012.

Förmodligen ligger konsulterna redan i startgroparna för att hitta metoder att kringgå reglerna. T.ex. Estland beskattar aktiebolag med 22 procent (som är låångt över den i lagen kritiska gränsen 10 procent) men inte förrän vinst delas ut. Och varför skulle vinsten behöva betalas ut, när den lika gärna kan användas genom utlåning inom koncernen. Estland kan bli en perfekt bas för svenska företags koncernbanker. Även i omfattande internationella koncerner med egna koncernbanker torde möjligheterna att finansiera dessa med medel uppsamlade i låg- eller obeskattade koncernföretag vara stora. Där detta inte är möjligt får koncerner med svenska moderbolag, som träffas av svenska CFC-regler, en allvarlig konkurrensnackdel gentemot utlandsägda koncerner verksamma i Sverige.

Daniel Persson har en välformulerad underledare i SvD den 23 mars, och det är lätt att instämma i allt han skriver - om man inte insett att problemet är själva idén att beskatta företagsvinster. Det har inte heller DNs ledarskribent insett.

Hur som helst är det nog rätt smart ändå att införa reglerna. Anders Borg säger att de ökade skatteintäkterna ska finansiera en sänkning av bolagsskattesatsen. Det antas också att Företagsskattekommittén ska föreslå det. Man kan nog ana att en sådan åtgärd inte möter någon som helst förståelse hos allmänheten, även om också vissa socialdemokrater uttryckt förståelse för en sådan åtgärd. Då är det politisk fiffigt att redan nu förbereda opinionen på en sänkning. Fredrik Olovsson, ledamot av Riksdagens finansutskott, avfärdar inte en skattesänkning enligt SvD (SvD N den 23 mars s. 6) och säger: "Vi har tidigare tyckt att det är viktigt att ha en konkurrenskraftig bolagsskatt och det kvarstår." Anders Borg framstår som handlingskraftig i dag med snabba populistiska åtgärder och kan senare hänvisa till, att en impopulär åtgärd som att sänka bolagsskatten finansieras med åtgärderna mot skatteplanerande storföretag som redan genomförts.

Man får dock hoppas på att sänkningen av bolagsskattesatsen blir större än som motsvaras av de ökade skatteinkomsterna från dagens förslag på ca 6 miljarder. Med tanke på att Storbritannien genom gårdagens budget forcerar sin planerade sänkning av bolagsskattesatsen genom att redan den 1 april i år sänka den till 24 procent och nå 22 procent 2014, bör den svenska skattesatsen sänkas till åtminstone 15 procent för att hålla avståndet till Storbritannien. EU-genomsnittet ligger redan under 20 procent.

När vi kommer ned på sådana nivåer kan reglerna om begränsning av avdragsrätten för räntor och en mängd andra regler till skydd för den svenska bolagsskattebasen förenklas eller tas bort, eftersom vinsterna av skatteplaneringen blir mindre. Om Sverige går före, kan vi också dra nytta av att Sverige blir ett attraktivt investeringsland. Om alla stater redan sänkt sina bolagsskattesatser kan vi inte locka med den favören.

Det är ganska fantastiskt att tänka på att på 1970-80-talen låg gränsen för vad som i beskattningshänseende ansågs som lågbeskattade vinster i utländska bolag ligga kring 40 procent.

Allra bäst vore förstås att avskaffa bolagsskatten helt.

SvD
DN

tisdag 20 mars 2012

BOLAGSSKATTEN I USA

Alla inser att bolagsskatten i USA är alldeles för hög; 35 procent federalt, vartill kommer c:a 5 procent i vissa delstater. Tillsammans med Japan högst i världen. Den effektiva skattesatsen är - i synnerhet för internationellt verksamma företag vilka kan utnyttja vissa skatteförmåner - betydligt lägre.

President Obama avser att sänka skattesatsen.

Problemet är att den ska finansieras inom bolagssektorn genom basbreddning. Det drabbar framför allt internationellt verksamma företag.

Två grupperingar inom näringslivet står mot varandra. Den ena - RATE-koalitionen - består av low-tech och arbetsintensiva företag med den största delen av sin verksamhet och vinst i USA. För dem spelar skattestimulansreglerna liten roll, så för dem skulle en skattereform som rensar upp i skattelagstiftningen och sänker skattesatsen vara en stor fördel. Den andra - WIN America Campaign-koalitionen - består av företag med stor del av verksamheten utanför USA. De slår vakt om rätten till skattelättnader för sina utländska vinster. De kan också effektivt tillämpa transfer pricing-regler till sin fördel. Gruppen innehåller företag som Apple, Microsoft, Pfizer och Cisco Systems.

Grupperna blockerar varandra.

Det finns en intressant artikel av Martin A. Sullivan på tax.com, där han på ett slående sätt i diagramform visar på det klara sambandet mellan tillhörigheten till RATE resp. WIN och önskemål om en reform med sänkt bolagsskatt och breddad skattebas. RATE-företag har alla små andelar utländska vinster medan WIN-företagen har mycket stora andelar (Fyra stycken har långt över 100 procent; de har förluster i sina hemmaverksamheter). Tolv företag i WIN-gruppen, men bara två i RATE-gruppen, har effektiv utländsk skattesats under 20 procent.

Sju av åtta företag med ackumulerade utländska vinster överstigande 10 miljarder $ tillhör WIN-gruppen.

Den globala effektiva skattesatsen för RATE-företagen är 32,4 procent medan den för WIN-företagen är 26,6 procent.

Företagsorganisationerna U.S. Chamber of Commerce och Business Roundtable (BRT) vrider sig som maskar. De har båda medlemmar som hör till båda grupperna.

Tänk om opinionen (och presidenten) insåg att en sänkning av skattesatsen inte behöver "finansieras" av en basbreddning. Vad vinner man egentligen på det annat än att företagsskattesystemet blir något mindre komplicerat? Det är nog ändå bara en tidsfråga innan företagen inom vissa branscher i kris tvingar fram skattefavörer även när skattesatsen blir lägre. Den sänkta skattesatsen gynnar alla företag. De internationellt verksamma företagen kommer att redovisa större del av vinsterna hemma, om skattesatsen kommer ned på nuvarande internationella normalnivå kring 25 procent. Och andra skattefavörer som är värdefulla i ett högskattesystem minskar i värde om skattesatsen sänks.

Risken är att ingenting görs. Det gynnar bara skattekonsulter och akademiker.

NOLLTAXERANDE BOLAG

SVTs Rapport har de senaste dagarna gjort ett nummer av att vissa storbolag inte betalar någon bolagsskatt. Securitas vd Alf Göransson lyckades nog i de flestas ögon/öron förstöra sitt företags rennommé genom ett sällsynt virrigt svammel kring frågan varför bolaget inte betalat bolagsskatt. På frågan hur mycket skatt bolaget betalat svarade han 26,3 procent. Efter en lång konstpaus av intervjuaren kom frågan: "Hur mycket i kronor och ören?", vilket Göransson sade sig inte veta. Reportern påstår att bolaget nästan inte betalat någon skatt alls på åtminstone 10 år. Göransson muttrar något om att "vi har ett upplägg som vi haft sen många år .... hur vi strukturerar koncernen och det följer vi och det tycker vi är .. är .. så att säga korrekt". Tablå.

Till Göranssons försvar kan man säga att det verkligen inte är lätt att för en okunnig åhörare förklara varför det kan vara fullt korrekt och på inget sätt klandervärt att inte betala bolagsskatt. Av programmet framgick inte heller vad Securitas gjort för att undvika skatten. Bara en hänvisning till ett uttalande från 1997 av bolagets dåvarande vd, som ynkligt och som en skolpojke skyllde ifrån sig med ett: "...mitt intryck är att det var väldigt många företag som gjorde liknande affärer förra året".

I ett annat program sägs Atlas Copco ha lånat 1,45 miljarder € av utländska dotterbolag. Lånet betalades tillbaka när kronan stod särskilt lågt gentemot €, vilket medförde en valutakursförlust för det svenska moderbolaget på 1,8 miljarder kronor, vilket drog ned moderbolagets resultat och därmed underlaget för den svenska bolagsskatten. En sådan förlust är dock ingen förlust för koncernen. Borde moderbolaget ha avstått från att betala tillbaka sitt lån när kronkursen var som lägst? Borde bolaget väntat och hoppats på att kronkursen skulle stiga? För moderbolaget som koncernledare skulle det vara likgiltigt, så när som på att det svenska beskattningsunderlaget reducerades.

I SvD den 20 mars försöker Maria Ludvigsson förklara bort det hela med att bolagen inte alls nolltaxerar:
Rapports inslag om de stora bolagens vinster ger ofrånkomligen bilden av att bolagen inte med en skattekrona bidrar till statskassan. Ordet ”nolltaxerare” kan lätt uppfattas just så.

Men bolagen betalar visst skatt, nämligen moms, arbetsgivaravgifter, energiskatter och fastighetsskatter, skriver hon.

Ingen har väl påstått något annat. Men nu gällde ju saken bolagsskatt.


I stället borde hon ifrågasatt varför bolag alls ska betala skatt på sin vinst. En skatt som av tekniska och ekonomiska skäl måste vara oerhört komplicerad och erbjuder företagen oändliga möjligheter till dispositioner för att undgå skatten. Det är förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar, enligt Anders Borg. Den ger endast c:a 5 procent av alla skatter och avgifter, men kräver en omfattande lagstiftning och dyrbar förvaltning. Företagen bekostar inte sina egna skatter. Som andra kostnader vältras de över på konsumenter, löntagare och kapitalägare.

Och - inte minst - bolagsskatter drabbar endast företag som är samhällsnyttiga, dvs de som skapar värden. Förlustföretag, dvs. ekonomiska parasiter som förstör vad som redan finns, behöver inte betala någon skatt!

torsdag 15 mars 2012

KRISTER ANDERSSON

Krister Andersson, Svenskt Näringslivs skattesakkunnige, skriver i DN den 15 mars i en replik till artiklen på DN debatt den 11 mars av Gunnar Wetterberg, SACO, och Ola Pettersson, LO, bl.a., att skattefrågan är för viktig för att parkeras i väntan på konsensus.

Allt kan inte ske omedelbart men det finns mycket att vinna om förändringsarbetet sker snabbt. En tumregel bör vara att först åtgärda de skatter som är mest skadliga för tillväxten. Ett viktigt arbete pågår inom ramen för Företagsskattekommittén och förväntningarna på dess resultat är höga inom näringslivet. Sverige behöver åtgärda en rad skatter och ge bättre konkurrenskraft och förutsättningar för nya och växande verksamheter. Tillväxt, investeringar och jobb är nyckeln för fortsatt och utvecklat välstånd.


Så sant.

En självklarhet är att avskaffa bolagsskatten. Den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter

söndag 11 mars 2012

THE BRILL PLAN

Alex Brill, an economist with the American Enterprise Institute in Washington DC, recently released a new tax reform plan. The stated objectives of his six-part plan are to lessen the harmful distortions of the current tax system while promoting economic growth. The first item on his plan is:

1. Cut the U.S. statutory corporate tax rate from 35% down to 25%.

At 35 percent, the US federal corporate tax rate is second highest among industrialized countries and more than ten points above the average. The plan would phase the rate down to 25 percent over the next decade. A credible phase-in of a corporate rate cut is more economically efficient than an immediate cut because a phase-in reduces the windfall benefit to investments that have already been made while offering incentives for new investment.

This significant corporate tax rate reduction would also permit the elimination of Section 199 of the tax code, which effectively provides a preferential 32 percent rate for “qualified domestic production activities” (primarily manufacturing) income. Once the corporate rate is phased down to 32 percent, the plan would repeal Section 199, eliminating both its inefficient preference for manufacturing over other sectors and the complexity of defining and measuring the income eligible for the special rate.

The lower corporate rate would offer numerous benefits. For example, it would mitigate the tax code’s impediments to global competitiveness by ensuring our corporate rate is similar to those of other nations. Because much of the burden of corporate taxation falls on workers through lower wages and fewer jobs, the corporate tax rate cut would boost the weak US labor market.During the phase-down period, it would also modestly encourage firms to make capital investments more quickly so that they could deduct the depreciation of those investments while the corporate rate is relatively high and realize the income from those investments when the rate is lower.

This proposal is consistent with recent bipartisan tax reform recommendations. The Simpson-Bowles Fiscal Commission report proposed lowering the corporate tax rate to between 23 and 29 percent, the Rivlin-Domenici Commission proposed a 27 percent rate, and Ways and Means Committee Chairman Dave Camp recently proposed reducing the rate to 25 percent.

You can read his report here.

PARKINSONS SVENSKA LAG

SvD erinrar den 11 mars om Parkinsons svenska lag:
Sikta på välstånd, och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning, och du får allt annat än välstånd.


Och skriver vidare: Det är en bred näringspolitik för bättre individ-, produktions- och företagsklimat som behövs: riktade åtgärder till dem som står långt från arbetsmarknaden men också politik som främjar entreprenörskap, investeringar och högproduktiv verksamhet. ---Företagarna har ett förslag till investeraravdrag som är klart vassare än Företagsskatteutredningens skattekredit.

Det finns ännu bättre förslag och då slipper vi bl.a. detta.

Ja Sverige är moget för en ny övergripande skattereform som Gunnar Wetterberg, SACO, och Ola Pettersson, LO, skriver i DN.
SvD

fredag 9 mars 2012

SEMINARIUM OM TRANSFER PRICING

Skatterättsligt Forum hade igår ett mycket väl genomfört seminarium om skatteproblemen kring företagens Internprissättning, Transfer Pricing, med ett 15-tal kvalificerade föredragshållare inför mer än 150 åhörare. Allt under säker ledning av Bertil Wiman, professor i Uppsala och Centrum för Skatterätt. Säkert mycket givande för dem som måste orientera sig i denna djungel, där stora skattebelopp står på spel. För den som varit med länge var det väl mest en déjà vu-upplevelse - ett marknadspris ska fastställas så att det inte avviker från vad som skulle avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Det har bara blivit så oändligt mycket mer komplicerat med detaljerade regleringar och krav, med OECD som påhejare. På senare år har tillkommit tvistlösningsmekanismer som Prissättningsbesked (APA), Mutual Agreement Procedure, EU Arbitration Convention och krav på dokumentation.

Problemet blir också bara större och större eftersom skattemyndigheterna koncentrerar sitt intresse till frågan och internationaliseringen av näringslivet ökar, med åtföljande behov av omstruktureringar av verksamhet över nationsgränser inte minst av immateriella tillgångar, där prissättningsproblemet är nära nog oöverstigligt. Hur ska ett marknadspris kunna fastställas för transaktioner som inte företas mellan andra än samverkande företag?

Krister Andersson från Svenskt Näringsliv gjorde väl den mest välformulerade iakttagelsen. I en rekommendation till Skatteverket föreslog han att, eftersom transfer pricing-frågan mest är en kamp mellan skattmyndigheterna i olika länder om företagens skattebas, bör verket avstå från att driva mål mot företag som allokerat vinster till länder med högre skattesats än Sverige. I de fallen kan knappast företagen antas har skevfördelat sina vinster till Sveriges nackdel.

Den omedelbara reflexionen och rekommendationen till den svenska lagstiftaren blir förstås: Se till att den svenska skattesatsen är lägre än alla utländska skattesatser. Då upphör problemet för svensk del.

Min rekommendation till Skatteverket är att först fråga det andra landets skattemyndighet, om den också tycker att det landet fått för stor del av kakan.

Helst bör bolagsskatten avskaffas. Då försvinner inte bara problemen med transfer pricing, utan även mycket annat som, utan att gynna landet, skadar svenskt näringsliv och välstånd.

BESKATTNING AV AVYTTRING AV BOSTAD

Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att se över reglerna för beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust vid avyttring av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter.

Regeringen ger även Skatteverket i uppdprag att undersöka möjligheterna att ytterligare förbättra Skatteverkets service till de skattskyldiga som ska redovisa avyttring av nämnda privatbostäder.

Skatteverket ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2012.

UTREDNING OM STÄRKT RÄTTSSÄKERHET I SKATTEFÖRFARANDET

Regeringen har beslutat om direktiv till en utredning om stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet (dir. 2012:14).

Utredaren ska bl.a.
• analysera systemet med skattetillägg och skattebrott respektive
tulltillägg och tullbrott, bl.a. med beaktande av Europakonventionen,
samt ge förslag på lämpliga författningsändringar
i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten för
enskilda,
• analysera nivåerna på skattetillägg och, om det bedöms
lämpligt, föreslå ändrade nivåer,
• när det gäller skattetillägg även analysera frågor som rör
normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande
samt, om det bedöms lämpligt, föreslå
författningsändringar,
• analysera reglerna om tredjemansrevision och föreslå författningsändringar
som ytterligare stärker rättssäkerheten,
och
• analysera reglerna om ersättning för kostnader för ombud,
biträde eller utredning i ärenden och mål om skatt m.m. och
föreslå författningsändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten.

Uppdraget ska redovisas senast den 9 september 2013.

MOMS PÅ BENSINPRISHÖJNING

Dagens Industri räknar den 9 mars i en artikel om årets bensinprishöjningar på effekten av momsen. Eftersom moms utgår med 25 procent av priset före moms (20 procent inklusive momsen) innebär årets prisuppgång med 1 krona och 25 öre litern "momskalas för finansminister Anders Borg", skriver tidningen. I ren moms betyder det 25 öre per liter. Eftersom förbrukningen är 4,2 miljarder liter, blir det över 1 miljard kronor på årsbasis, säger Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (ovanligt ful särskrivning; jag undrar om växeltelefonisten svarar så), SPBI.

4,2 miljarder gånger 25 öre blir förvisso 1,05 miljarder kronor, men för statens del blir det kanske bara en femtedel i momsinkomster. Den förbrukning av bensin som sker i näringslivet genererar nämligen ingen skatt. Det är bara hushållen (och banker, försäkringsföretag och vissa fastighetsförvaltare) som drabbas av skatten som en kostnad. Alla andra (momsregistrerade) får tillbaka den moms de betalat för bensinen på macken. Dessutom ger restaurangers, hotells m.fl. bensinförbrukning bara 12 procent och bokhandelns m.fl. bensinförbrukning bara 6 procent till staten.

Av totalt mottagna 1.600 miljarder kronor i utgående moms (försäljningsmoms) betalar staten tillbaka 1.300 miljarder ingående moms (inköpsmoms) till företagen. Kvar hos staten blir c:a 300 miljarder. Det är mindre än en femtedel av totalt betald moms. Om relationerna mellan privatköp och företagsköp är de samma för bensinköp som för andra köp, ger bensinprishöjningen inte 1 miljard kronor utan mindre än 200 miljoner kronor.

Det är pengar det också, men mycket mindre än de 650 miljoner som höjningen av energiskatten på bensin (vid oförändrad förbrukning) med 15 öre (som alltså svarar för 3,75 av bensinprishöjnigen) som gäller fr.o.m. 2012 kan antas ge.

Det är ett mysterium att momsen fortfarande (när den är så gott som heltäckande) tas ut i varje produktions-/distributionsled, när den skatt som slutligen tillkommer staten bara är den som icke momspliktiga köpare betalar. Det skapar en bas för fusk och fel som är 2 * 3,75 så stor som statens momsinkomster (två gånger, därför att både köpare och säljare kan göra fel), det skapar juridiska problem, det blåser upp bankernas kreditvolymer och företagens skulder i onödan och tvingar hundratusentals företag att lämna momsdeklarationer för miljardtals fakturor - helt i onödan.

Om en köpare kan visa upp ett momscertifikat som visar att köparen är momspliktig, borde en säljare få kunna sälja exklusive moms. En otrolig förenkling. Redan nu ska ett företag i sin korrespondens ange sitt momsregistreringsnummer, så underlaget för ett certifikat finns redan.

Avskaffa moms mellan momsare.

måndag 5 mars 2012

EUROPADOMSTOLEN KAN KOMMA ATT PRÖVA DUBBELBESTRAFFNING

Enligt Högsta domstolens skiljaktiga dom från 2010 strider det inte mot dubbelbestraffningsförbudet med skattebrott och skattetillägg. Europadomstolen har nu beslutat att kommunicera ärendet (och ytterligare tre ärenden) med Sveriges regering. Regeringen har fram till den 13 juni på sig att inkomma med yttrande dels om målen ska tas upp till prövning, dels i sak. Parterna får sedan yttra sig över regeringens svar, och därefter beslutar Europadomstolen om ärendena ska tas upp till prövning.

EU-domstolen har redan ett mål om dubbelbestraffning anhängiggort av bl.a. tingsrätten i Haparanda.

SvD
DN

lördag 3 mars 2012

JOHAN NORBERG OCH SKATT PÅ EGET OCH LÅNAT KAPITAL

Johan Norberg skriver i DN den 3 mars under rubriken Nya regleringar kan bidra till nya ekonomiska kriser.

Det är inte svårt att hålla med honom i det mesta, men ...:
Ett än mindre omdiskuterat bidrag till risktagande utgörs av de avdrag som företag och hushåll får göra på sina räntor. När företag gör affärer med egna pengar beskattas de, men affärer med andras pengar subventioneras. Det gynnar den typ av skatteplanering där pengarna skickas till ett holdingbolag som lånar ut. För hushållen innebär avdragen att man lånar mer och bostadspriserna pumpas upp. Ränteavdrag gör att alla vill leva på andras pengar, vilket ökar skuldnivåerna i ekonomin.


Det är knappast en subvention till företag och hushåll att räntekostnader är avdragsgilla eftersom ränteintäkter är skattepliktiga. Men någons räntekostnader är alltid någon annans ränteintäkt, varför skattebasen ränta i princip är 0. I praktiken är den negativ, eftersom ränteinkomster för många institutioner är skattefri. För staten vore det därför en fiskal fördel att avskaffa avdragsrätt och skatteplikt för räntor.

Felet är i stället att företagen, som Norberg skriver, beskattas när de gör affärer med egna pengar. Utan bolagsbeskattning skulle också den skatteplanering Norberg nämner försvinna.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

STORFÖRETAGENS SKATTER

SvD kör den 3 mars vidare på spåret att storbolagen inte betalar skatt (i Sverige) trots stora vinster. "Fler svenska jättar slipper undan skatt", skriver tidningen som om den upptäckt något skumt eller åtminstone sensationellt.

Längre fram i texten kommer naturliga förklaringar; framför allt att företagen får avdrag för tidigare års förluster.

Att inte medge avdrag för tidigare års förluster vore detsamma som att beskatta ett företag för vinster det inte har, eller att godtyckligt höja den lagstadgade skattesatsen. Vem kan vilja att Sverige skulle ha sådana regler?

En annan förklaring till att den svenska skatten blir låg, är att många länder ska dela på resultatet, och de skatter som betalas utomlands får räknas av från den svenska skatten på totalresultatet.

De svenska reglerna för avräkning av utländska skatter är dessutom avsiktligt generösa. Det är meningen att de ska stödja svensk utrikeshandel.

Tala om för läsarna att detta är något helt normalt. Det är inte fråga om att "slippa undan skatt".

Sedan är det en annan sak att företagen ofta kommer i tvist med skattemyndigheterna om hur företagen genom transfer pricing fördelar resultatet mellan berörda stater. Men det är i själva verket ofta staterna som tvistar med varandra om skattebaserna. Eftersom OECDs regler om transfer pricing är synnerligen tänjbara, är utrymmet stort för olika uppfattningar.

Att använda reglerna
för att skicka förluster från dotterbolag utomlands till de Sverigegistrerade moderbolagen och sedan använda dessa för att kvitta mot vinster här
går däremot inte utan vidare för sig. Villkoren måste vara marknadsmässiga, som Skatteverkets Börje Noring framhåller. Men vad är det för
interna regler i en koncern som stadgar att ett dotterbolag i ett visst land alltid måste göra en viss vinst
som Noring antyder? Ett lands lagstiftning kan naturligtvis inte kringgås genom "interna regler i ett företag".

Problemen kan enkelt elimineras. Avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle landet, företagen och alla utom skattekonsulter bara må bra av.

Transfer pricing - Internprissättning är ett aldrig sinande problemområde. Den 8 mars ordnar Skatterättsligt Forum ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm om det. Alla kommer att vara där. Det vore kanske något för SvDs skribenter.

Dagens Industri har en ovanligt välformulerad ledare under rubriken Bolagsskatt väger lätt för samhällsnyttan.Fjärran från andan i artikeln den 1 mars

fredag 2 mars 2012

AVREGLERA BOLAGSSKATTEN, REINFELDT

Fredrik Reinfeldt föreslår avregleringar för att få fart på EU-ländernas ekonomi, skriver SvD den 2 mars.

Helt rätt.

Börja gärna med att avreglera bolagsskatten. Din egen finansminsiter tycker att det är den farligaste skatten för tillväxt och investeringar. Den hindrar företagens tillväxt och den ger inga skatteinkomster och vållar gigantiska juridiska och företagsekonomiska besvär. Läs här och här

Avskaffa bolagsbeskattningen.

DN

torsdag 1 mars 2012

VOLVO SKATTAR INTE I SVERIGE

Se där en braskande rubrik i SvD och DN den 1 mars. Dagens Industri brer på med "en krona", som för att göra saken ännu värre. SvD skiver
Sveriges största bolag, Volvokoncernen, sålde i fjol för rekordsumman 310 miljarder kronor och gick med nästan 25 miljarder i vinst. Ändå betalades inte en krona i bolagsskatt i Sverige


Skulle bara fattas.

Först med återstående förlustavdrag sedan katastrofåret 2009

Sedan genom att en stor del av koncernens verksamhet bedrivs utomlands och beskattas där.

Den del av totalvinsten som blir kvar efter förlustavdraget beskattas i Sverige, men eftersom betydande delar av samma vinst har beskattats i andra länder ska det svenska skatten reduceras med den utländska.

Ett skäl till att bolagsskatten blir noll i Sverige är att bolaget genom så kallade transferpriser flyttar vinster och skatter mellan olika marknder, skriver DI försåtligt, så att läsaren ska förledas att tro att Volvo gör något skumt. Vad företaget gör är att försöka följa de regler som gäller för att berörda länder ska få sin beskärda del av totalvinsten. Volvo flyttar inte vinster och skatter mellan olika marknader.

Det är märkligt att Sveriges dagliga affärstidning skriver så okunnigt och tendentiöst.

Dock ingenting mot Rapport i TV samma kväll. Här var det inte fråga om att upplysa och förklara ett faktum utan att skapa opinion mot något förskräckligt. Miljardföretaget Volvo betalar ingen skatt i Sverige, men en lastbilsåkare får betala tusentals kronor. Ett svårslaget bottenrekord.

Sen är det en annan sak att själva proceduren med internprissättning är synnerligen mångbottnad och dubbeltydig. Men nödvändig i en värld som tror att bolagsbeskattning är något nödvändigt och ändamålsenligt. Det är tvärt om.

Avskaffa bolagsbeskattningen.


Att gränserna för marknadsmässigt pris är vida kan exemplifieras av en artikel i SvD, enligt vilken Ahlsellkoncernen tycks ha betalat ränta till ett utländskt koncernföretag på över 16 procent sedan 2005. Det var länge sedan marknadsräntorna låg på den nivån. Skatteverket tycks ha accepterat 8 procent. Det verkar högt även det - i synnerhet på ett lån till ett underliggande koncernbolag som man har full insyn i och kontroll över.

GP