MÖT VARSELVÅGEN

Varselvågen rullar över Sverige. Orsakerna är globala, men vi kan och måste agera på hemmaplan, skriver SvD på ledarplats den 9 november. Kväv inte gasellerna, skriver man.

Var finns framtidens jobb? I de snabbväxande, innovationsdrivna och entreprenöriella företag som brukar kallas gaseller. De står för en tredjedel av alla nya jobb i landet, trots att de utgör mindre än en halv procent av aktiebolagen. Fler sådana företag kan man få genom att sänka kapitalvinstskatten, som på ett oproportionerligt sätt drabbar just snabbväxande företag.
 

Förvisso. Men det omedelbara hindret för företagens tillväxt är skatten på själva tillväxten, bolagsskatten, dvs. skatten på bolagets vinst. 


Längre fram i artikeln hyllas det föreslagna investeraravdraget. Det kanske behövs, eftersom staten tar 26,3 procent av vinsten.

Börja med att ta bort skatten på vinsten, så kanske investeraravdraget inte behövs.

Längre fram i tidningen (i Näringsliv) kan vi läsa om en kämpande småföretagare,  Emma Knaggård Wendt, som tycker att

regeringen ska agera och se till att bankerna är tydliga med vad som faktiskt krävs för att få ett lån. Hon påpekar dock att det är få entreprenörer som ger upp, för det mesta hittar man ett sätt att få finansiering.

–Jag ska jobba ihop pengarna med konsultuppdrag. Det ska gå men det kommer att ta lite extra tid.

Det skulle gå snabbare och enklare om hon inte behövde avstå 26,3 procent (eller ännu mer om hon bedriver verksamheten som enskild firma) av företagets vinst.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SÄNKTA FÖRETAGSSKATTER I FRANKRIKE

Nu ska även Frankrike sänka bolagsskatten, enligt en notis i SvD den 8 november.

Bravo.

Haka på Anders Borg. Snart är 22 procent i överkant.

SKATTEPARADISET SVERIGE

CLAES-MIKAEL JONSSON, LO-jurist, och KRISTOFFER ARVIDSSON THONÄNG, Seko-utredare,  återkommer i SvD den 7 november med sin kritik mot den föreslagna nedsättningen av bolagsskattesatsen.

Genom bolagsskattesänkningen hoppas [regeringen] på ett förbättrat investeringsklimat i Sverige. Men effekterna på investeringarna kommer först på längre sikt. Enligt OECD:s utvärdering av tillväxtfrämjande reformer ger sänkt bolagsskatt på kort sikt små effekter. Efter fem till tio år är effekten fortfarande begränsad och investeringarna uppgår då till halva skattesänkningen.

Särskilt om det skulle dröja några år innan bolagsskattesänkningen skulle få effekt, är det angeläget att den görs snarast. Som Leif Johansson skrev härom dagen i Dagens Industri har

det samlade bolagsskattetrycket --- stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.
 

Därtill kommer att om andra länder sänker bolagsskattesatsen snabbare än Sverige, går vi miste om (eller uppnår aldrig) fördelen att ha lägre skattesatser än omvärlden.


Vidare skriver L och AT

I klartext, efter fem till tio år kommer minst 8 av de 16 miljarderna, som regeringens skattesänkning kostar, att hamna i aktieägarnas egna fickor. Vid en internationell jämförelse tycks det inte heller finnas något enkelt samband mellan bolagsskattens nivå och investeringar som andel av BNP.

Hur kan de tro att bolagsskattesänkningen hamnar i aktieägarnas fickor? Varför skulle den långsiktiga relationen mellan ersättningen till löntagare och aktieägare förändras för att bolagsskattesatsen ändras? Inte har aktieägarnas långsiktiga andel minskat i förhållande till löntagarnas bara för att bolagsskatt en gång infördes och höjdes. Inte har den ökat för att bolagsskatten sänkts. Varför skulle fackföreningarna inte framgångsrikt kunna bevaka det ökade utrymmet när bolagen blir av med en kostnad bara för att kostnaden avser bolagsskatt? På kort sikt drabbar säkerligen en höjd bolagsskatt aktieägarna, liksom de kortsiktigt kan dra fördel av en skattesänkning. Det är en fråga om övervältringseffekter och elasiticiteter. Den omedelbara effekten hamnar i företagen, vilkas räntabilitet och risknivå ändras.

Vad som sker på lite längre sikt är att skatten försvinner som kostnad och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter vid investeringar och affärsbeslut. Den skatt som bolagen i dag betalar in bekostas av löntagare, konsumenter och aktieägare. Utan bolagsskatt kommer ett motsvarande skattebelopp att betalas direkt av dessa.

Bolagsskatten är onödig, skadlig och ger utrymme för improduktiv skatteplanering.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

 

BOLAGSSKATTEN MÅSTE SÄNKAS

Leif Johansson, numera styrelseordförande i AstraZeneca, skriver i Dagens Industri den 5 november att bolagsskatten måste sänkas. Han välkomnar förslaget om sänkningen till 22 procent och de ytterligare sänkningar till intervallet 15 - 20 procent som Anders Borg  flaggat för. Från sin erfarenhet att leda svenska exportföretag och internationella bolag vågar han påstå att det samlade bolagsskattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.

Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt.  I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.

Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.

För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:

Ditt resonemang i mailet går en bit till med en riktigt bra argumentering varför man skulle plocka bort bolagskatterna helt. --- Jag har hittills tvekat på det eftersom det trots allt är 50 miljarder (eller om man läser Ditt mail rätt netto 35 miljarder) som kommer in i statskassan. Du argumenterar för att pengarna ändå kommer in efter ett tag, vilket ju faktiskt är rätt. Jag skall tänka på det. Sannolikt är det väl så att det vore politiskt omöjligt att föreslå detta nu, men det betyder ju inte att det inte skulle vara rätt att genomföra åtgärden.

Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande.  Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

GÖR SVERIGE TILL ETT SKATTEPARADIS FÖR FÖRETAGEN

CLAES-MIKAEL JONSSON, jurist LO, KRISTOFFER ARVIDSSON-THONÄNG, utredare SEKO, beklagar i en debattartikel i SvD den 27 oktober att regeringen vill förbättra näringslivsklimatet i Sverige. Det blir för lönsamt att bedriva verksamhet i Sverige om bolagsskatten sänks och andra länder skadas av "osund" skattekonkurrens.

Man tar sig för pannan!

De skriver att

[s]änkt skatt kommer alltså leda till att kapitalägarnas redan goda vinster

hm, tänk på senaste kvartalrapporterna från SKF,Volvo, Scania, Ericsson, Atlas Copco, Sandvik

 kommer att bli ännu större. Eftersom sänkt bolagsskatt på kort sikt inte leder till att företagen ökar sina investeringar kommer i princip hela skattesänkningen tillfalla kapitalägarna.

Även om företagen inte på kort sikt hinner öka sina investeringar kommer de ökade vinsterna att behövas för de investeringar som förhoppningsvis uppkommer på längre sikt. Varför skulle bolagen höja sina aktieutdelningar om skattesänkningen förbättrar investeringsklimatet?


Vidare

 Med stigande vinster i näringslivet kommer förväntningarna om högre löneökningar att växa bland medlemmarna inför kommande avtalsrörelsen. Det är inte heller orimligt att löntagarna får ta del av de ”övervinster” som kommer att uppstå då regeringens sänkta bolagsskatt genomförs. 

Ja, säkerligen. Därmed får också löntagarna utdelning av det förbättrade näringslivsklimatet. Är det något som LO beklagar? På lite längre sikt kommer relationen mellan löner och kapitalinkomster att återställas. Det finns ju ingen anledning att tro att bolagsskattesatsen påverkar fördelningen av produktionsresultatet.

Bolagen bekostar inte sina egna skatter, lika lite som andra kostnader. Allt övervältras på löntagare, kapitalägare och konsumenter. Bolagsskatten föranleder bara en massa problem är skadlig och onödig.

Sänk bolagsskatten ännu mer eller avskaffa den helst helt. Då behövs inga regler om räntesnurror, transfer pricing, underkapitalisering, underprisöverlåtelser, uttagsbeskattning m.m. Företagen kan fördela sina investeringar i tid och rum och ordna deras finansiering utan att behöva ta hänsyn till skatteeffekter.

Gör Sverige till ett skatteparadis innan andra länder har sänkt sin bolagsskatt. Det land som kommer sist med skattesänkningen har ingen annan glädje av sänkt eller avskaffad bolagsskatt än  att ett onödigt problem reduceras eller försvinner - vacket så. Men det land som går FÖRST får dessutom en konkurrensfördel och hinner att knipa en del nyinvesteringar, tills andra länder hinner ikapp. Snart inser flera att bolagsskatten kommer att försvinna.

DET BIDDE EN VANTTUMME

Idag avslöjade Regeringen sänkningen av bolagsskattesatsen. Det ska bli 22 procent. En sänkning med ynka 4,3 procentenheter. Regeringen jämför med den genomsnittliga skattesatsen i EU, som anges till 23,4 procent (inom OECD 25,5).  Men  vilket företag jämför med någon genomsnittlig skattesats? Vägd eller ej? Det finns fortfarande 12 OECD-stater (11 av dem i Europa) som har lägre skattesats än 22 procent. Idag. Vem vet hur det ser ut nästa år? Är landet lämpligt för viss verksamhet väljer företagen förstås att investera i något av dem med lägre skattesats. Om Sverige nöjer sig med att bara följa med i omvärldens skattesänkningar kommer landet aldrig att få någon konkurrensfördel. Endast genom att gå före kommer Sverige att ha en komparativ fördel och attrahera utländskt kapital, som förhoppningsvis stannar kvar när även omvärlden kommer ner till 0 procent.

Det kommer fortfarande att löna sig med skatteplanering genom transfer pricing, thin capitalisation och andra tekniker. Det kommer fortfarande att vara en besvärande skatteskillnad mellan finansiering av eget och lånat kapital. Regler mot räntesnurror, CFC-beskattning kommer att behövas. M.m.

Den extremt krångliga, resurskrävande och rättsosäkra - men systematiskt helt onödiga och feltänkta - bolagsbeskattningen ska finnas kvar. Regeringen tillsätter därför en utredning med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att skapa en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess.

Med hänsyn till den globaliserade omvärlden har skatterätten blivit alltmer komplex. Detta gäller särskilt de regler som berör företagsbeskattningen och koncernbeskattningen. Många företag bedriver dessutom omfattande gränsöverskridande verksamhet. Både ombud och Skatteverket har därmed i allt högre grad specialiserat sin verksamhet. Såväl näringslivet som Skatteverket har tidigare framfört uppfattningen att det behövs specialisering av skattemål och ökad kompetens i de domstolar som hanterar skattemål.

Sänkningen  av bolagsskattesatsen antas minska statens inkomstav bolagsskatt med 16 miljarder kronor, så beskattningsformen kommer att bli ännu obetydligare än nu, c:a 5 % av totala skatteinkomster. Ja ännu mindre, eftersom skattebaserna för lön och utdelning och sociala avgifter ökar med skatteminskningen. Därtill kommer tillväxten av dessa skattebaser till följd av en förväntad ökad investeringstakt pga skattesänkningen.

Däremot missar Sverige att attrahera det utländska kapital som söker sig dit där kostnaderna (bl.a. skatterna) är som lägst och avkastningen som högst. Varför välja Sverige när skattesatsen är ungefär densamma som i många andra länder i Europa?

Dessutom föreslås ett investeraravdrag. En definitiv skattelättnad på 50 procent av tillskjutet belopp upp till 1,3 milj kr.

Småföretagen är ointresserade. Inte så konstigt. Levebrödsföretag där hela vinsten tas ut som lön har ingen glädje av lägre bolagsskatt. Men nu gäller det ju att attrahera nytt kapital och stimulera tillväxt. Tillväxten kommer genom vinsten. Tillväxten är vinsten. Vinsten är tillväxt.

SvD  DN SvD
SvD

KNÄCK BOLAGSSKATTEKODEN

Vad investeringarna beträffar tycks de vara ett kodord för sänkning av bolagsskatten. Det är bättre än mycket annat men sämre än förbättrade villkor för entreprenörskap

skriver SvD i sin huvudledare den 25 augusti under rubriken Har Borg knäckt den keynesianska koden?

Ja, det är bättre än mycket annat men sämre än att avskaffa bolagsskatten helt.

ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Nu har Annie Lööf svängt om i fråga om bolagsskatten, skriver SvD den 17 augusti. Efter att ha stretat emot de övriga i alliansen anser hon nu att det är viktigt med sänkt bolagsskatt.

Bravo. Nu finns inget princiellt motstånd i regeringen. Se nu till att sänkningen blir rejäl - minst 5 procentenheter. 20 procent kan vara ett bra första steg. Då kommer vi i nivå med EUs genomsnitt. Då minskar behovet av komplicerade regler mot räntesnurror. Då blir det inte lika dramatisk skillnad mellan finansiering med eget och lånat kapital, vilken underlättar arbetet i företagsskattekommittén.

Men helst borde bolagssskatten - denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt (enligt Anders Borg) - avskaffas helt. Varför bestraffar vi tillväxt med en skatt? Varför beskattas vinster?

Svenskt Näringsliv är kritiskt och vill hellre ha skattelättnad för ägarna. Är det inte Svenskt Näringslivs uppdrag att värna om företagens intressen? Är det så att företagens företrädare tänker mer på sig själva än på företagen?
SvD
DN

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?

Sjödin svarar:

Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN

BILPROVNINGEN SÄLJS UT

Svensk Bilprovning har sålt 70 provningsstationer för 375 miljoner kronor. I och för sig kan man väl fundera över det rimliga att sälja ut en typisk myndighetsuppgift till privata ägare, men så är det bestämt och kanske kan konkurrenstrycket öka effektiviteten.

Vad som hetsar upp opinionen är att köparen, det börsnoterade företaget Opus Produx (noterat på Fist North), delvis ägs av ett cypriotiskt bolag. Det är bolagets vd respektive Asienchef, Magnus Greko och Jörgen Hentschel, som enligt SvD, tillsammans äger det cypriotiska bolaget Fortina Shipping Ltd som via det svenska holdingbolaget AB Kommandoran, äger drygt 15 procent i Opus Produx.

Skattesatsen på Cypern är 10,5 procent och i Sverige 26,3 - inte 23,5 som SvDs ledarskribent Johan Eriksson skriver. Då luktar det skatteplanering och Västerpartiets ledamot i trafikutskottet, Siv Holma, lämnade på torsdagen in en anmälan till Konstitutionsutskottet där hon kritiserar att staten valde att sälja till ett bolag som delvis ägs via Cypern. Anmälan får stöd av Miljöpartiets Stina Bergström, som även hon sitter i trafikutskottet. De störs också av att 170 miljoner kr av köpeskillingen erläggs i form av en revers. – Det är helt oacceptabelt. Vi har varit emot att man säljer Bilprovningen hela tiden och nu har man gett bort den också, säger Stina Bergström. Men man får väl anta/hoppas att säljaren har säkerhet för sin fordran, så någon gåva kan det inte vara fråga om .

Cypern är medlem i EU och dessutom ordförandestat innevarande halvår. Skulle det vara förgripligt att sälja till ett företag i ett sådant land? Landet har en föredömligt låg bolagsskattesats och det är väl tänkbart att den omständigheten kan utnyttjas. Nu är ju avdraget för räntekostnaderna i det cypriotiska bolaget inte så mycket värt, men det går nog att hitta på (och väl motivera) ersättningar från Opus till Fortina.

Så någon skatt från Opux för provningsverksamheten lär det inte bli. Men är det något problem? Beloppsmässigt är det fråga om struntsummor. Den stora vinnaren är Cypern, som får arbetstillfällen med att administrera internationella bolagsstrukturer. Det skulle Sverige också kunna bli genom att ta bort bolagsskatten. Därmed skulle också avkastningar av investeringar i Sverige öka och attrahera utländskt kapital,  samtidigt som en onödig, skadlig och kostsam bolagsskattehantering elimineras.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD
SvD
DN
DN
DN
DN

CCCTB OS CBH FP

Folkpartisterna Olle Schmidt och Carl B Hamilton argumenterar i Dagens Industri den 19 april för att "Sverige bör driva EU-skatt". Jag trodde först att rubriceringen är inte var deras, men den är (tyvärr) väl funnen.

Saken gäller det förslag till gemensam bolagsbeskattning inom EU, Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) som EU-parlamentet ska rösta om idag. OS och CBH framhåller att målet för reformen är att öka lönsamheten genom att reformera systemet för bolagsbeskattningen, inte att harmonisera skattesatsen eller att införa EU-skatter.

Hittills är det inte värre än att företagen ska få välja själva om de vill vara med, vilket förmodligen många företag som bedriver verksamhet i flera länder med olika framgång vill, och att länderna får bestämma skattesatsen själva.

Men på lite sikt är det nog ingen dålig gissning, att just harmonisering och EU-skatt kommer att bli följden, när EU letar finansieringskällor. Innan bolagsskatten blir en EU-skatt blir det säkert också krav på en minimiskattesats.

Det problem CCCTB-förslaget är avsett att lösa, löses enklast genom att bolagsskatten avskaffas.

Torun Nilssons underledare i samma nummer av DI är mer hoppingivande. Hon avslutar med orden:

Det som behövs är fler strukturella satsningar [än sänkt ränta]. Finansminister Anders Borgs tal om ändrad bolagsskatt --- känns som en mer relevant medicin för tillväxt än räntepolitikens huvudvärkspulver.

Javisst, självklart. Bara det sker snabbt och att sänkningen blir stor - helst ner till 0. Redan med en rejäl sänkning försvinner behovet av komplicerade ränteavdragsbegränsningsregler, och det problem med dubbla asymmetrier som Företagsskattekommittén är satt att lösa går upp i rök.

REGERINGEN ÄR BEREDD ATT SÄNKA BOLAGSSKATTEN

"Vi är beredda att sänka bolagsskatten till hösten", skriver Regeringens fyra partiledare på DN Debatt den 13 april.

Bland mycket annat förespeglas vi sänkt bolagsskatt, men den sänkta bolagsskatten får bestämma rubriken. Det uppfattas tydligen som det mest anmärkningsvärda, trots att det är en åtgärd som bara har positiva effekter och som eliminerar en massa onödiga rättsliga, ekonomiska och praktiska problem.

Det behövs troligen en noga uttänkt pedagogisk strategi för att genomföra detta, för hur många klagar på bolagens höga skatter? Hur många vet över huvud taget vad bolagsskatt är för något. Dessutom dryper bolagen av pengar, delar ut ofattbara miljarder kronor och är förutsättning för massa skumraskaffärer för att slippa skatt och för att göda företagsledare, kan vi läsa i tidningarna.

Nu använder Regeringen argumentet att den ingriper mot räntesnurror, och den skatteflykt man därigenom hindrar ska användas för att sänka bolagsskatten för de företag som inte sysslar med sådant. Förmodligen är det ett bra sätt att avdramatisera bolagsskattesänkningen.

Om förslaget kommer redan i höstpropositionen kan det genomföras redan fr.o.m. 2013, dvs långt innan Företagsskattekommittén är färdig med sitt arbete. Om skattesatsreduktionen görs med mer än vad som motsvarar skatten på förhindrade räntesnurror, underlättas Företagsskatteutredningens arbete. Ju lägre skattesats, desto mindre blir de olägenheter som utredningen är satt att eliminera. Det går inte utan att ytterligare komplicera ett redan vansinnigt komplicerat och rent skadligt företagsskattesystem.

Det är tillfredsställande att det börjar talas högt om att sänka bolagsskatten. I snart tjugo år har jag i olika fora argumenterat för detta utan gehör. Den vanligaste reaktionen har varit att jag förstör arbetstillfällena för berörda ekonomer, jurister och andra som har sin utkomst av bolagsbeskattningen.


I SvD uttalar sig Leif Jakobsson (S), vice ordförande i riksdagens skatteutskott, mot förslaget.

På kort sikt måste bolagsskatten ligga rätt, så att vi inte tappar företag. Men långsiktigt tror jag inte Sverige ska försöka konkurrera sig fram skattevägen. Det är det som Irland och andra länder försökte sig på och det är de som har störst ekonomiska problem i dag.

Vad Irland gjorde var att ge skattefrihet för utländska företag som drev verksamhet i Irland (Shannon) med irländsk arbetskraft men inte på den irländska marknaden utan endast mot utlandet. Det skapade en konstlad subvention och har sedan länge övergivits, sedan det förbjudits av EU. Denna illojala skattekonkurrens har dock inte förorsakat de nuvarande problemen; dessa hör ihop med en sammanfallande fastighetsmarknad. OM den låga bolagsskatten haft någon inverkan på de nuvarande problemen, beror det på att landet inte längre kan erbjuda utländska företag skattefavörer, och utländska företag därför lämnat landet. Den låga skatten i sig kan naturligtvis inte skapa problemen.

Inte ens inom regeringen är man ening. Centerledaren Annie Lööf har tidigare sagt att "sänkt bolagsskatt bara gynnar dem som gör en rejäl vinst". Ja, det är klart att för företag, som inte ska växa utan där hela resultatet tas ut som lön, är bolagsskatten inte intressant. Men för företag som gör vinst som är större än ägarens inkomstbehov och behåller vinsten i företaget, dvs. växer, är skatten avgörande. Och det är väl växande företag vi vill ha? Även Annie Lööf brukar tycka det. Bolagsskatten är en skatt på tillväxt. Nu uttalar sig hennes presschef i Dagens Industri den 14 april (s. 11) och säger att det "återstår förhandlingar. För Annie Lööf och Centerpartiet är det givetvis också viktigt med åtgärder som ett riktigt riskkapitalavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter." Utan bolagsskatt behövs inget riskkapitalavdrag (om inte en viss näring ska ges rena subventioner).

Beklämmande nog applåderar inte ens Svenskt Näringsliv förslaget. Sänkt bolagsskatt är inte ett självklart val, säger Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv. Statens intäkter från skärpta regler för ränteavdrag för lån inom företag kan göra mer nytta på annat håll, anser han.

Det är bara det att på några års sikt innebär inte en avskaffad bolagsskatt att de totala skatteinkomsterna går ner. Utan skatt ökar företagens avkastning, sänks risknivån, ökar investeringarna, höjs vinster och utdelningar samt ökar sysselsättningen och lönesumman (utom för skattekonsulter), och därmed skattebaserna för kapitalinkomster, löneinkomster och lönekostnader.

Avskaffa bolagsbeskattningen.
SvD

ANDERS BORG I EKOTS LÖRDAGSINTERVJU

I Ekots lördagsintervju den 7 april fick Anders Borg som sista fråga: "Vilken skatt vill du helst hinna sänka före nästa val?"

Svaret kom snabbt: "Stänga räntesnurrorna och sänka bolagsskatten."

Smart.

Det är en allmän uppfattning bland ekonomer - utom de som lever av att analysera den - att bolagsskatten är en dålig skatt. Anders Borg har själv utnämnt den till den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Men att sänka bolagsskatten tycks kräva en övermäktig pedagogisk förmåga. Allmänheten - i den mån folk i allmänhet över huvud taget reflekterar över vad bolagsskatt är - saknar nog helt förståelse för det. Snarare tvärt om. I bolagsvärlden fuskas och dribblas med konstiga transaktioner för att kringgå beskattningen. Räntesnurror och riskkapitalbolagsetableringar i skatteparadis bär syn för sägen. Riskkapitalisterna blir svinaktigt rika.

Så varför skulle den skatten sänkas?

Även folk som borde veta bättre tror att bolagsskatten är både nödvändig och lämplig. Inte ens näringslivets främsta företrädare ifrågasätter bolagsskatten, trots att den riktas mot exakt och uteslutande mot det som är deras viktigaste uppgift: att skapa vinst.

Så hur ska Anders Borg bära sig åt?

Med mer eller mindre drakoniska regler, kan han kanske få bukt med de mest utmanande uppläggen och vinna allmänhetens sympati. Genom att redan nu flagga för lägre bolagsskatt i ett läge där han framstår som bekämpare av ett oskick i bolagsvärlden, bereder han opinionen. Han kan till och med hävda att reglerna mot räntesnurrorna varit så effektiva att bolagsskatten kan sänkas ännu mer än han tidigare antytt. Och ju mer han sänker bolagsskatten, desto onödigare och mindre rättssäkerhetsskadliga blir reglerna mot räntesnurrorna. Sänker han bolagsskatten tillräckligt kan han ta bort dem, eftersom de då inte behövs.

Mycket annat gott följer också av en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen. Allra bäst blir det om bolagsskatten avskaffas helt.

Men det börjar bli bråttom. Det går en våg av bolagsskattesänkningar över världen. Storbritannien har just sänkt sin till 24 procent och är på väg mot 22. EU-genomsnittet ligger kring 20. Obama försöker sänka bolagsskatten i USA till 25 procent. Den som kommer sist får ingen nytta av att bolagsskatten avskaffats - annat än att ett problem för näringsliv och rättsväsende avlägsnats. Vackert så. Men den som går först kan dessutom hinna att attrahera det internationella kapitalet och dra till sig investeringar. Det kan få långsiktigt gynnsamma effekter.

DN

NOLLTAXERANDE BOLAG

SVTs Rapport har de senaste dagarna gjort ett nummer av att vissa storbolag inte betalar någon bolagsskatt. Securitas vd Alf Göransson lyckades nog i de flestas ögon/öron förstöra sitt företags rennommé genom ett sällsynt virrigt svammel kring frågan varför bolaget inte betalat bolagsskatt. På frågan hur mycket skatt bolaget betalat svarade han 26,3 procent. Efter en lång konstpaus av intervjuaren kom frågan: "Hur mycket i kronor och ören?", vilket Göransson sade sig inte veta. Reportern påstår att bolaget nästan inte betalat någon skatt alls på åtminstone 10 år. Göransson muttrar något om att "vi har ett upplägg som vi haft sen många år .... hur vi strukturerar koncernen och det följer vi och det tycker vi är .. är .. så att säga korrekt". Tablå.

Till Göranssons försvar kan man säga att det verkligen inte är lätt att för en okunnig åhörare förklara varför det kan vara fullt korrekt och på inget sätt klandervärt att inte betala bolagsskatt. Av programmet framgick inte heller vad Securitas gjort för att undvika skatten. Bara en hänvisning till ett uttalande från 1997 av bolagets dåvarande vd, som ynkligt och som en skolpojke skyllde ifrån sig med ett: "...mitt intryck är att det var väldigt många företag som gjorde liknande affärer förra året".

I ett annat program sägs Atlas Copco ha lånat 1,45 miljarder € av utländska dotterbolag. Lånet betalades tillbaka när kronan stod särskilt lågt gentemot €, vilket medförde en valutakursförlust för det svenska moderbolaget på 1,8 miljarder kronor, vilket drog ned moderbolagets resultat och därmed underlaget för den svenska bolagsskatten. En sådan förlust är dock ingen förlust för koncernen. Borde moderbolaget ha avstått från att betala tillbaka sitt lån när kronkursen var som lägst? Borde bolaget väntat och hoppats på att kronkursen skulle stiga? För moderbolaget som koncernledare skulle det vara likgiltigt, så när som på att det svenska beskattningsunderlaget reducerades.

I SvD den 20 mars försöker Maria Ludvigsson förklara bort det hela med att bolagen inte alls nolltaxerar:

Rapports inslag om de stora bolagens vinster ger ofrånkomligen bilden av att bolagen inte med en skattekrona bidrar till statskassan. Ordet ”nolltaxerare” kan lätt uppfattas just så.

Men bolagen betalar visst skatt, nämligen moms, arbetsgivaravgifter, energiskatter och fastighetsskatter, skriver hon.

Ingen har väl påstått något annat. Men nu gällde ju saken bolagsskatt.


I stället borde hon ifrågasatt varför bolag alls ska betala skatt på sin vinst. En skatt som av tekniska och ekonomiska skäl måste vara oerhört komplicerad och erbjuder företagen oändliga möjligheter till dispositioner för att undgå skatten. Det är förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar, enligt Anders Borg. Den ger endast c:a 5 procent av alla skatter och avgifter, men kräver en omfattande lagstiftning och dyrbar förvaltning. Företagen bekostar inte sina egna skatter. Som andra kostnader vältras de över på konsumenter, löntagare och kapitalägare.

Och - inte minst - bolagsskatter drabbar endast företag som är samhällsnyttiga, dvs de som skapar värden. Förlustföretag, dvs. ekonomiska parasiter som förstör vad som redan finns, behöver inte betala någon skatt!

KRISTER ANDERSSON

Krister Andersson, Svenskt Näringslivs skattesakkunnige, skriver i DN den 15 mars i en replik till artiklen på DN debatt den 11 mars av Gunnar Wetterberg, SACO, och Ola Pettersson, LO, bl.a., att skattefrågan är för viktig för att parkeras i väntan på konsensus.

Allt kan inte ske omedelbart men det finns mycket att vinna om förändringsarbetet sker snabbt. En tumregel bör vara att först åtgärda de skatter som är mest skadliga för tillväxten. Ett viktigt arbete pågår inom ramen för Företagsskattekommittén och förväntningarna på dess resultat är höga inom näringslivet. Sverige behöver åtgärda en rad skatter och ge bättre konkurrenskraft och förutsättningar för nya och växande verksamheter. Tillväxt, investeringar och jobb är nyckeln för fortsatt och utvecklat välstånd.

Så sant.

En självklarhet är att avskaffa bolagsskatten. Den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter

PARKINSONS SVENSKA LAG

SvD erinrar den 11 mars om Parkinsons svenska lag:

Sikta på välstånd, och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning, och du får allt annat än välstånd.

Och skriver vidare: Det är en bred näringspolitik för bättre individ-, produktions- och företagsklimat som behövs: riktade åtgärder till dem som står långt från arbetsmarknaden men också politik som främjar entreprenörskap, investeringar och högproduktiv verksamhet. ---Företagarna har ett förslag till investeraravdrag som är klart vassare än Företagsskatteutredningens skattekredit.

Det finns ännu bättre förslag och då slipper vi bl.a. detta.

Ja Sverige är moget för en ny övergripande skattereform som Gunnar Wetterberg, SACO, och Ola Pettersson, LO, skriver i DN.
SvD

STEFAN LÖFVEN

I Dagens Industri (papperstidningen) den 28 januari uttalar sig den nyvalde ordföranden för Socialdemokraterna och säger att han mycket väl kan tänka sig skatteincitament för att underlätta för nya företag.

Det betyder inte att vi ska sänka skatter för att det har ska bli bra. Men vi måste vara beredda att titta på om det finns skatter som hämmar tillväxt och nyföretagande.

Det gör det, Stefan. Bolagsskatten. Det är enligt Anders Borg den farligaste skatten för tillväxt och investeringar.

Tar man bort den sänks inte heller skattetrycket, om du är rädd för det. Du inser säkert att bolag inte kan bekosta sina egna skatter. Hur skulle det kunna vara möjligt?

SvD DN
SvD

VARAV SKA SKATTEN TAS?

Sänkt bolagsskatt är inte viktigast skriver Elisabeth Thand Ringqvist och Annika Fritsch, Företagarna, i en debattartikel i Dagens Industri den 13 januari.

"Företagsskattekommittén riskerar att försvåra för små­företagen, eftersom det från början stått klart att uppdraget handlar om hur bolagsskatten ska sänkas – inte om", skriver de.

Vackert så. Det framgick också tydligt av statssekreterare Hans Lindberg anförande vid Svenskt Näringslivs seminarium den 16-17 juni 2011. Men det är skönt att få en bekräftelse från några i kommittéarbetet insatta personer.

Nej, för småföretag som inte växer och där hela överskottet tas ut som lön, spelar bolagsskatten ingen roll. Men bolagsskatten har så skadliga effekter att det ändå måste tas bort. Det är förmodligen den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, enligt Anders Borg.

Och det finns inga andra uthålliga skattebaser än värdet av produktionen, dvs. lönesumman. Mänskligt liv förutsätter arbete, så vi kommer att fortsätta att arbeta även med höga skatter på lönekostnader, löneinkomster och konsumtion (som är ett annat sätt att komma åt samma skattebas). Skatter på bilar, alkohol och tobak är ett bra sätt att öka skatteuttaget på en del av samma bas, eftersom mänskligheten är som den är. Skatt på energi och bränsle kan förhoppningsvis dessutom styra beteendet, dvs. idealet är att det inte flyter in så mycket skatt alls.

Så sänkt skatt på arbete lär inte gynna företagare såvida inte sänkningarna avser skatterna eller arbetsgivaravgifterna endast på företagarnas egna inkomster. Med tanke på företagarnas betydelse för mänskligheten vore det kanske bra.

Men sänkt skatt på allt arbete är bara bra, om man anser att ett lågt skatteuttag är bättre för samhället än ett högt. Och det kanske det är.

Bolagsskatt är bara idioti. Avskaffa den. I det långa loppet blir det inte heller lägre skatteinkomster. Bara ökade investeringar och mindre krångel. Och ökad sysselsättning för andra än skattekonsulter och skatteprofessorer.

SKATTEVERKETS KARTLÄGGNING AV RÄNTEAVDRAG I FÖRETAGSSEKTORN

Skatteverket har nyligen levererat den tredje kartläggningsstudien rörande ränteavdrag i företagssektorn. Regeringen har begärt sådana rapporter de tre senaste åren.

Några särskilt intressanta eller överraskande iakttagelser kan man knappast säga att Skatteverket har gjort. Tämligen tröstlös läsning. Redan i 2009 års rapport redovisades svårigheterna

med att få fram användbara uppgifter som på ett mer övergripande plan visade på problemens omfattning. Det finns ett mycket stort incitament till att av skatteskäl etablera koncerninterna skuldförhållanden och få höga ränteavdrag (ibland kan avdrag för samma ränteutgift medges i ytterligare ett land) som inte motsvaras av beskattning hos mottagaren och att dessa förhållanden skapas i mycket hög utsträckning och på olika sätt. Totalbilden är svår att ge, eftersom förutsättningarna varierar starkt.

Rent hanteringsmässigt har regelverket krävt mycket hög kompetens hos den personal som taxerat, reviderat och gjort rättsliga bedömningar med anledning av reglerna. Det har funnits och finns fortfarande en mängd olösta rättsfrågor. Mycket stora och kvalificerade resursinsatser har krävts för hela hanteringen. Inom det mycket smalt avgränsade område som reglerna gäller, får de efter Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden ändock i huvudsak anses fungera. Reglernas utformning med undantagsregler innebär dock en mycket hög belastning för Skatteverket. Fler företag än beräknat har åberopat undantagsreglerna. I de flesta fall sammanhänger svårigheterna i hanteringen med att en bedömning ska göras utifrån ett annat lands lagstiftning och förhållanden. Detta är oerhört svårt, kräver stora resurser och det har varit svårt att få vetskap om allt.

Vad är det man ödar resurser på? Varför? Inser ingen att skatten är onödig och skadlig? Netto ger den ingenting på lång sikt.

Ränteavdragsproblemet försvinner om bolagsbeskattningen avskaffas. Det skulle ge en massa andra fördelar också

NYA DIREKTIV TILL FÖRETAGSSKATTEUTREDNINGEN

I novembernumret av Svensk Skattetidning som utkommit i dagarna finns en artikel som belyser bolagsbeskattningens komplexitet, onödighet, skadlighet och avsaknad av argument för sin existens. Artikelförfattaren föreslår nya direktiv till företagsskatteutredningen och avslutar artikeln på följande sätt.

Företagsskattekommittén har att ta ställning till fördelningen av företagsbeskattningen mellan bolagsskatt och ägarskatt. Den ska diskutera beskattningen av eget respektvie lånat kapital. Genom avdragsrätten för räntor anses lånefinansiering favoriserat framför egetkapitalfinansiering. Dessutom anses lånefinansiering erbjuda möjlighet till skatteflykt genom ränteavdrag, vilket påkallar en begränsning av avdragsrätten. Alternativt - eller rent av parallellt med inskränkning av ränteavdragsrätten - kan egetkapitalfinansiering göras förmånligare genom avdragsrätt för viss del av utdelning. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Skattestimulans till forskning och utveckling ska utredas. Avdragsrätten kan utvidgas; även om reglerna redan nu är tämligen generösa, har praxis intagit en snäv ställning till avdragsrätten. Ett annat sätt att öka avdragsrätten är att medge avdrag med mer än 100 procent av kostnaderna. Även sänkt beskattning av inkomster från forskning kan tänkas.

Förslag i linje med dessa direktiv kommer att innebära att ett redan otroligt komplicerat regelverk blir ännu mer komplicerat genom nya lättnadsregler, för att den negativa påverkan på företagen som en skatt på vinsten har ska lindras i syfte att uppnå ökat kapitalbestånd, ökade investeringar, höjd sysselsättning, produktivitet, BNP och välfärd.

Samtidigt finns det krav på att skärpa beskattningen genom att begränsa avdragsrätten för räntor och kanske avskaffa rätten till avsättning till periodiseringsfonder. Hur ska annars kravet på breddning av skattebasen kunna uppnås?

Resultatet kan inte bli annat än att kommittén måste föreslå ett system som i sig står i direkt motsats till normala ekonomisk-politiska önskemål. Som nämnts ovan markerar Regeringen att det är angeläget att företagssskattereglerna utformas så att de bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Hur ska detta kunna ske med en skatt som tar en fjärdedel av den vinst varmed sådana effekter uppnås? Reglerna ska kompletteras dels med lättnader så att de inte ger de negativa effekter en skatt på bolagsvinst oundvikligen har, dels med restriktioner som verkar skatteskärpande.

Varför ska vi ha en skatt som har uppenbart skadliga effekter och sedan i viss utsträckning begränsa dessa effekter?

Jag föreslår att kommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig. De hittills offentligen framförda skälen saknar grund eller - vad gäller det av Jeffery Owens framförda politiska skälet - är omoraliskt.

Gör det