torsdag 14 juni 2018

FRÅGAN OM BESKATTNINGEN AV RISKKAPITALISTERNAS CARRIED INTEREST ETT STEG NÄRMARE SIN LÖSNING

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 4 juni tagit ställning i en av de många frågor som beskattningen av riskkapitalisternas carried interest givit upphov till. Frågan gäller om utdelning från det bolag där carried interest samlats upp ska beskattas enligt 3:12-reglerna, dvs om en del av utdelningen ska beskattas som lön, trots att mottagarna av utdelningen inte varit anställda i bolagen.
I det aktuella målet (3936-3939-17)
innehade A andelar i tre nederländska bolag. Dessa bolag ägde indirekt andelar i utländska förvaltningsbolag som skötte förvaltningen av tre riskkapitalfonder. A fick under åren 2007–2009 och 2011 utdelning från de nederländska bolagen vilken härrörde från s.k. carried interest i förvaltningsbolagen. Med carried interest avses en särskild andel av vinsten i en riskkapitalfond som tillfaller fondens förvaltare sedan investerarna fått sin del. I sina deklarationer för de aktuella åren tog A upp utdelningen som utdelning på icke kvalificerade andelar i onoterade företag. 

EQT Partners AB (EQT) tillhandahöll förvaltningsbolagen rådgivningstjänster som utfördes av personal anställd hos EQT. För detta betalade förvaltningsbolagen marknadsmässig ersättning till EQT. A var anställd i EQT men arbetade inte direkt med rådgivningen utan hade uppgifter av administrativ karaktär bl.a. inom affärsområdet Investor Relations.
I den prejudikatsfråga som HFD släppte upp för prövning avslogs As överklagande av Kammarrättens dom som innebar att 3:12-reglerna skulle tillämpas.
HFD ansåg att det inte krävs att en person är anställd i fåmansföretaget för att dennes arbetsinsatser ska kunna beaktas, och att det förhållandet att insatserna sker inom ramen för en anställning i ett annat företag inte heller utesluter att de beaktas.   Den som utfört arbetsinsatser under sådana förhållanden bör anses ha varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget om insatserna haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i företaget.
En prövning av om förvaltningsbolagen var fåmansföretag eller av arten och omfattningen av As arbetsinsatser i dessa bolag krävdes inte för att avgöra prejudikatfrågan. Inte heller i övrigt fann HFD att det fanns skäl att meddela prövningstillstånd i målen i de delar de vilandeförklarats.
 

måndag 4 juni 2018

SAMMANSLAGNING AV UTRYMMEN I BOSTADSRÄTTSFÖRENING ÄR TROLIGEN INTE EN SKATTEPLIKTIG TRANSAKTION

Den minnesgode erinrar sig kanske det rabalder som utbröt för nåra år sedan när Skatteverket hotade med beskattning som vid försäljning och nyförvärv, när bostadsrättshavare ville göra justeringar av sina lägenheter.
Två fall har nu prövats av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD)
I det ena fallet var det fråga om en förening som hyrde ut garageplatser till bostadsrättsägarna. Garageplatserna skulle nu upplåtas med bostadsrätt och införlivas med medlemmarnas respektive bostadsrätter. För att förvissa sig om beskattningskonsekvenserna ansökte en medlem om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och frågade om  förändringen av villkoren för upplåtelsen av bostadsrätten skulle innebära att bostadsrätten skulle anses avyttrad och att han därmed skulle kapitalvinstbeskattas. Såväl sökanden som Skatteverket ansåg att den transaktion som blir följden av upplåtelseavtalet skulle innebära en avyttring av sökandens bostadsrätt som skulle kapitalvinstbeskattas. Skatterättsnämnden ansåg dock inte att de aktuella formförändringarna utgjorde skatterättslig avyttring. Sökanden överklagade förhandsbeskedet till HFD och yrkade att den planerade sammanläggningen skulle utgöra en sådan avyttring av bostadsrätten som föranleder kapitalvinstbeskattning. Skatteverket ansåg att överklagandet skulle bifallas. HFD ansåg dock inte att bostadsrätten skulle anses avyttrad. HFD lade dock till att frågan om ett ingående av avtalet kunde medföra andra skattekonsekvenser för sökanden omfattas - som Skatterättsnämnden framhöll - inte av förhandsbeskedet.
Skatteverket skriver numera på sin hemsida att enligt Skatterättsnämnden innebär ett avtal om sammanläggning av två bostadsrätter endast en formförändring av innehavet och föranleder därför ingen kapitalvinstbeskattning. Skatteverket delar den bedömningen och har därför inte överklagat förhandsbeskedet. Den sökande har dock överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

I det andra fallet ville en bostadsrättshavare ansluta ett vindsförråd, som hon redan disponerade, till sin bostadsrätt. Varken sökanden eller Skatteverket ansåg att förändringen var en sådan väsentlig förändring som kunde ses som en avyttring. Skatterättsnämnden ansåg att transaktionen skulle ses som en sammanläggning som inte utgör en avyttring som föranleder kapitalvinstbeskattning.
Förhandsbeskedet överklagades av Skatteverket till HFD och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.
Omständigheterna ansågs emellertid felaktigt beskrivna, varför HFD ansåg att förhandsbesked inte hade bort meddelas och undanröjde förhandsbeskedet.

söndag 3 juni 2018

KONTAMINATION 19

Dick Harrisson framkallar i sin betraktelse i SvD den 3 juni över den svenska nationalismen, flaggan och rödfärgen minnet av den kanon med berättelser som alla skolelever "fick sig till dels" under 1900-talets första hälft.
Ja, ämnet är ju oändligt, så allt fick de sig kanske inte till livs till 100 procent.
Även solen har sina fläckar.

Kontamination 18

onsdag 30 maj 2018

BOSTADSBRIST - IGEN

I bloggar den 23 februari och 19 mars 2016 redovisade jag siffror över antal lägenheter i småhus och flerbostadshus och befolkningssiffror, allt enligt SCBs statistik. Det fanns i hela Sverige 2 miljoner småhus och 2,4 miljoner lägenheter i flerfamiljshus. Om en lägenhet i genomsnitt är dimensionerad för 2 personer och ett småhus för 4, borde det funnits utrymme för bortemot 13 miljoner människor i Sverige 2014. Vi var 9 737 559. Det bodde i genomsnitt  2,23 personer per bostadsenhet. I beräkningarna tog jag inte med 0,2 miljoner specialbostäder (studentbostäder, servicebostäder för äldre m.m.) och 0,6 miljoner fritidshus, av vilka många torde vara möjliga att använda för permanentboende.
Nedbrutet på läns- och A-regionnivå visade det sig att genomsnittet för boende per bostadsenhet varierade mellan 2,01 och 2,31.
Boendetätheten var således i stort sett densamma  hela landet och inte heller skilde sig storstäder från landsorten.

Siffrorna för 2017 visar ungefär detsamma trots ett intensivt byggande. Bostäderna är förstås flera, men det är även antalet invånare. Antalet småhus har ökat med 61 689, antalet lägenheter med 106 141. Befolkningen har ökat med 382 683. Invånare per bostadsenhet 2014 var 2,23. 2017 var motsvarande tal 2,19.

här ser det ut:

HELA RIKET
Småhus                     2 069 353
Lgh i fl.bost.hus       2 462 972
Övriga hus                     79 650
Bostäder                   4 611 975
4*småhus+ 2* lgh  13 362 656

Specialbostäder           247 277
Fritidshus                    576 711

Invånare                 10 120 242
Invånare/bost.enhet           2,19
Genomsnittsarea/pers   41 kvm

LÄN OCH A-REGIONER
                                       AB                           C                     D

Småhus                        276 071               70 464           61 361
Lgh i fl.bost.hus          722 735                84 882          69 770
Övriga hus                     17 245                 2 687            2 566
Bostäder                   1 016 051              158 033        133 697
4*småhus+ 2* lgh    2 584 244              456 994        390 116

Specialbostäder             46 990                17 536            4 691
Fritidshus                      70 781                17 606          19 509

Invånare                    2 308 143              368 971        291 341
Invånare/bost.enhet           2,27                    2,33             2,18
Genomsnittsarea/pers   36 kvm                  40                  42


                                          E                        F                    G

Småhus                          93 821                86 197          52 780
Lgh i fl.bost.hus          116 553                69 686          32 238
Övriga hus                      2 198                  3 304            2 297
Bostäder                      212 552              159 187          87 315
4*småhus+ 2* lgh       612 746              490.768        280 190

Specialbostäder             12 554                  8 799            7 716
Fritidshus                      22 336                13 334          11 509

Invånare                      457 496              357 237        197 519
Invånare/bost.enhet           2,15                    2,24             2,26
Genomsnittsarea/pers   42 kvm                  44                  46

                                          H                        I                    K

Småhus                          68 800                17 350          43 492
Lgh i fl.bost.hus            46 045                  9 472          30 153
Övriga hus                      1 985                     495             1 347
Bostäder                     116 830                 27 317           74 992
4*småhus+ 2* lgh      371 260                 89 334         236 968

Specialbostäder              5 581                  1 472             3 648
Fritidshus                     30 064                 11 645           12 758

Invånare                      243 536                 58 595        159 371
Invånare/bost.enhet           2,08                     2,15             2,13
Genomsnittsarea/pers   46 kvm                  44                  45


                                         LM                       N                 OPR

Småhus                        278 347                86 627         348 375
Lgh i fl.bost.hus          311 830                 52 601        405 610
Övriga hus                      9 037                   1 918           12 220
Bostäder                     599 214                141 146         766 205
4*småhus+ 2* lgh   1 755 122                455 546      2 229 160

Specialbostäder             31 149                   6 115           37 341
Fritidshus                      41 058                 20 863           74 475

Invånare                   1 344 689                324 825      1 690 782
Invånare/bost.enhet           2,24                     2,30             2,21
Genomsnittsarea/pers   42 kvm                  45                 41


                                        S                           T                  U

Småhus                         75 389                 67 034          54 740
Lgh i fl.bost.hus           59 212                 69 916           69 433
Övriga hus                      2 902                   3 167            2 374
Bostäder                     137 521                140 117        126 547
4*småhus+ 2* lgh      425 820               414 302         362 574

Specialbostäder              6 745                   8 487             6 867
Fritidshus                      26 003                 14 420            9 351

Invånare                     280  399               298 907         271 095
Invånare/bost.enhet           2,04                     2,13             2,14
Genomsnittsarea/pers   46 kvm                  43                 42


                                           W                      X                   Y

Småhus                         82 161                 74 984          63 743
Lgh i fl.bost.hus           52 874                 61 688           54 376
Övriga hus                      3 178                   2 170            1 915
Bostäder                     138 213                138 842        120 034
4*småhus+ 2* lgh      440 748               427 652         367 554

Specialbostäder              6 267                   6 384             5 869
Fritidshus                      43 454                26 819           23 607

Invånare                      286 165               285 637         245 968
Invånare/bost.enhet           2,07                    2,06             2,05
Genomsnittsarea/pers   45 kvm                  44                 46


                                          Z                      AC                   BD

Småhus                         37 302                 64 266          66 049
Lgh i fl.bost.hus           27 929                 60 844           55 145
Övriga hus                      1 524                   2 486            2 617
Bostäder                       66 755               127 596        123 811
4*småhus+ 2* lgh      208 114               383 724        379 720

Specialbostäder              3 274                 11 549             8 253
Fritidshus                      29 878                30 077           27 224

Invånare                      129 806               268 465         251 295
Invånare/bost.enhet           1,94                    2,10             2,03
Genomsnittsarea/pers   45 kvm                  44                 44  


A-REGIONER       STOCKHOLM      MALMÖ         GÖTEBORG

Småhus                         258 321             99 543            171 372
Lgh i fl.bost.hus           711 468            182 836            267 876
Övriga hus                      16 399                4 907               5 813
Bostäder                       986 722            287 196            445 061
4*småhus+ 2* lgh     2 490 086            773 298         1 232 866

Specialbostäder             45 520               18 865              23 048
Fritidshus                      44 913                 6 287              19 505

Invånare                    2 247 335             653 829        1 010 098
Invånare/bost.enhet           2,28                    2,28             2,27





Genomsnittligt förefaller det finnas rätt gott om bostadsutrymme, men fördelningen är uppenbarligen synnerligen skev.
                          



söndag 13 maj 2018

KONTAMINATION 18 SKIPA FRED

En lokal fredsmäklare i Venezuela har enligt SvD den 12 maj som uppgift att skipa fred mellan grannar. Och då var han ändå i samma mening mäklare. Det är rätt som skipas.

Kontamination 17

fredag 23 mars 2018

LAGRÅDSREMISS OM BOLAGSBESKATTNINGEN

Regeringen har nu remitterat sitt förslag till ny bolagsbeskattning till lagrådet. Företagsvärlden verkar av tidningsreportagen att döma förvånansvärt nöjda med lagrådsremissen. Förhoppningsvis är det på grund av att vissa förslag i den tidigare departementspromemorian ändrats. Bl.a. föreslås att underlaget för begränsningen ska vara 30 procent av EBITDA i stället för 35 procent av EBIT och att alla företag få avdrag för negativt räntenetto på högst 5 milj. kronor i stället för 100 000 kr enligt promemorian. Begränsningsunderlaget kan alltså minskas med avskrivningar, vilket gynnar investeringstunga företag och fastighetsföretag. Begränsningen till 5 milj. kr reducerar antalet företag som kan drabbas av reglerna högst väsentligt. Fastighetsföretag får också ytterligare primäravdrag på hyreshus med 2 procentenheter; under de första sex åren får de extra avskrivning med 12 procent.
Lagförslaget kräver definition av räntebegreppet och särskilda regler för finansiell leasing, vilket säkert blir mumma för konsultkåren.
Å andra sidan sänks inte bolagsskattesatsen till 20 procent som föreslogs i promemorian utan till 20,6 procent (21,4 procent under 2019 och 2020). Det sista får väl betraktas som ett slags politisk matematik. Troligen har viktiga länder i omvärlden långt tidigare sänkt sina skattesatser till 15 procent eller lägre, varför de föreslagna procentsatserna kommer att behöva omprövas.

Komplexiteten i bolagsbeskattningen skruvas upp ytterligare och flera nya kapitel införs i inkomstskattelagen. Allt för en beskattningsform som dels brukar kallas den mest skadliga av alla skatter och dels inbringar endast 5-6 procent av de totala skatterna och egentligen bara är en förskottsbeskattning av löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter. Men skattekonsulter och akademiker kan gnugga händerna.

Mats Persson och Per Åsling, ekonomisk-politiska talesmän för L resp. C, skriver den  11 mars i SvD att bolagsskatten kan sänkas ännu mer. Javisst, sänks bolagsskatten försvinner räntesnurrorna och den påstådda fördelen som lånefinansiering anses ha före egetkapitalfinansiering minskar. Problemen försvinner helt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.


DI
DN

måndag 12 mars 2018

REGERINGEN AVSTÅR FRÅN EXITSKATTEN

Dagens Industri skriver den 10 mars att regeringen säger nej till Skatteverkets förslag till exitbeskattning.

söndag 11 mars 2018

AVDRAG FÖR KLIMATKOMPENSATION

Ett mål om rätt till avdrag för klimatkompensation har släppts upp i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Prövningstillstånd har beviljats den 9 mars (mål nr 4428-17). Enligt rubriken gäller målet om ett bolag, vars verksamhet består i att saluföra mejeriprodukter, har rätt till avdrag för utgifter för att kompensera den klimatpåverkan som följer av bl.a. produktionen av vissa av bolagets produkter. Målet är en överklagad dom av kammarrätten i Stockholm (mål nr 3411-16).
Förhoppningsvis finns nu en chans att rätta till vad HFD tidigare ställde till med i målet mot Saltå Kvarn, som inte fick avdrag för klimatkompensation. Den gången var Skatterättsnämnden och Skatteverket överens om att kostnaden var avdragsgill, men för att få förhandsbeskedet fastställt överklagades det till HFD, som dock på egen hand ändrade beskedet.
Sedan kan man ju häpna över vilka frågor som Sveriges juridiska elit tvingas ta ställning till. 
Jag konstaterar att den lagrådsremiss om viss avdragsrätt för klimatkompensation som lämnades till Lagrådet den 2 juni 2016 ännu inte föranlett lagstiftning. Avsikten var att lagändringen skulle införas den 1 januari 2017. Det kanske bara är bra att lagstiftning inte skett, eftersom den omfattade endast den formaliserade handeln med utsläppsrätter och skulle ge HFD chansen att skilja mellan klimatkompensation med utsläppsrätter och annan klimatkompensation.
Avskaffa bolagsbeskattningen så vi slipper sådana hårklyverier om påvens skägg (sic!).

tisdag 27 februari 2018

KONTAMINATION 17 RÅDA BUKT

Lastbilarna då – de är väl ett mycket större problem?

– Nej, den tunga dieseltrafiken skakades av en liknande dieselskandal i slutet av 90-talet och fick då stränga avgaskrav med SCR-rening och adblue. Det gjorde att man rådde bukt på problemen.
SvD 16 januari 2018

I kontamination 16 "ville man komma till bukt" med laglöshet.

Tycks vara ett uttryck som det är svårt att få bukt med.

Kontamination 16

måndag 19 februari 2018

O&B 12 MAGISKT

MAAAAAGISKT. Numera är allt som är utöver det vanliga - eller kanske rent av vad som är vanligt men bra - maaaagiskt.
O&B 11

BOLAGSSKATTEREFORMEN

Den bolagsskattereform som utreddes av Företagsskattekommitén (SOU 2014:40) och vars förslag omarbetades i en promemoria på Finansdepartementet (Fi 2017/02757/S1) har nyligen kommenterats av SvD och DI 19 februari sid 8.

Reformen av bolagsskatten kommer att leda till kraftigt höjda hyror för hundratusentals hushåll. Det menar Sabo, Allmännyttans bransch- och intresseorganisation. Bakgrunden till detta konstaterande är de föreslagna reglerna om begränsning av avdragsrätten för räntor. Med sin av sunda ekonomiska skäl höga skuldsättning kommer fastighetsbranschen att drabbas hårt, vilket oundvikligen leder till krav på hyreshöjningar. Fastighetsbolagen bedriver ju ingen välgörenhet utan måste på alla sätt söka vältra över sina kostnader på sina kunder, hyresgästerna.
SABO avstyrkte i sitt remissyttrande kommitténs förslag.

Artikeln i DI handlar om energisektorns farhågor. Sektorn är liksom bostadssektorn synnerligen kapitalintensiv och med mycket långa produktionscykler, vilket motiverar en hög skuldfinansieringsgrad.
Den 26 februari har DI en artikel där DLA Piper hävdar att Sverige kommer att bil ointressant för stora internationella företagsaffärer.

Varför måste detta ske?
Jo, lagstiftaren har upptäckt att det föreligger en obalans mellan finansiering med eget respektive lånat kapital. Eftersom ränta på lån, till skillnad från kostnaden för eget kapital, är avdragsgill anses lånefinansiering gynnat. För att likställa villkoren föreslås att avdragsrätten för räntan reduceras. Detta kommer att leda till en ytterligare komplicering av ett redan extremt komplicerat bolagsskattesystem, till glädje endast för skattekonsulter och akademiker. Den mest påtagliga konsekvensen blir höjning av bostadshyror. Viss kompensation kanske kan ges genom en viss nedsättning av bolagsskattesatsen, men detta gynnar inte exklusivt fastighetsbranschen.

Det finns ett mycket enklare sätt att åstadkomma likhet mellan finansieringsformerna: Avskaffa bolagsbeskattningen.