onsdag 19 februari 2014

IRRITERANDE RUBRIKSÄTTNING

En tidningsrubriks funktion bör var att dra blicken till intressanta artiklar, så att man inte behöver läsa allt. I internetvärlden är det inte längre så. Nu lockar rubriken genom att vara hemlighetsfull. Det är möjligt att det finns värre exempel på där denna sjuka grasserar än Dagens Industri, men där finns knappast en rubrik som inte är en listigt formulerad gåta. Oerhört irriterande. Det tar bara en massa tid.
Superrika politikern och industrimannen pekas ut....
Här är branschen där företagen gör kunderna vansinniga....
Bolaget har varit en riktig slagpåse....

måndag 17 februari 2014

SKATTEPLANERING MED RÄNTEAVDRAG

Regeringen uppdrog den 13 december 2012 (Fi2012/889) åt Skatteverket att fortsätta kartläggningen av skatteplaneringen med ränteavdrag. Särskilt skulle undersökas om skatteplanering med externa lån utgör ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen. Skatteverket skulle också undersöka om nya metoder för att kringgå 2009 års ränteavdragsbegränsningsregler har använts.

Uppdraget har nu redovisats den 20 januari 2014


Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn, dnr 131 756251-13/113
.

lördag 15 februari 2014

RUTAVDRAG FÖR HYRKOCKAR

Marknaden har hittat en skattesubventionerad verksamhet: HYRKOCKEN. I SvD den 15 februari  rapporteras om företeelsen. Framförallt är det i större städer som etablerade företag hyr ut kockar till privata fester. Men även på mindre orter hyr restauranger ut personal för att laga mat med gästerna.

Som sägs i artikeln var det nog inte avsett att man skulle använda RUT på det här sättet.

Frågan är om det går.

I 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) definieras hushållsarbete i RUT-sammanhang så här: Punkt 3 ger onekligen stöd för rätt till avdrag.

13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. SFS 2009:542.

Men!!!

13 c § Som hushållsarbete räknas inte
1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting,
4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, eller
5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).SFS 2011:1271.

7 kap. 1 § andra stycket p. 5 mervärdesskattelagen (1994:200)  lyder:
5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
Punkten infördes när restaurang- och cateringmomsen sänktes till 12 procent och hänvisar till sådana tjänster som beskattas med den nedsatta procentsatsen.



I propositionen (prop. 2011/12:1) motiverades p. 5 i 67 kap. 13 c § IL på följande sätt (s. 527):
I paragrafen införs en ny punkt 5. Av bestämmelsen framgår att sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, inte ska räknas som hushållsarbete. Av bestämmelsen i ML följer att det är restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, som avses. Det innebär att tjänster som mervärdesskattehänseende utgör restaurang eller cateringtjänster inte kan bli föremål för skattereduktion för hushållarbete. Skattereduktionen för hushållsarbete omfattar exempelvis matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. Sådan matlagning och städning kan ingå i en cateringtjänst. I de konkreta situationer då så är fallet ger matlagningen respektive städningen inte rätt till skattereduktion. På samma sätt ger annat hushållsarbete inte heller rätt till skattereduktion i de konkreta situationer då arbetet ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som mervärdesbeskattas med 12 procent. Vad som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av detbegreppet som finns i artikel 6 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat tillämpningsförordningen. Beträffande denna definition, se bland annat avsnitt 6.11.3 och kommentaren till förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen, avsnitt 6.22.12.

 Förslaget motiveras under 6.11.4.2. På sid 272 sägs:

Enligt 67 kap. 13 § IL omfattas ”städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden” av HUS-avdraget. Städarbete i bostaden kan precis som matlagning vara en del av en cateringtjänst. Det bästa sättet att undvika oklarheter och gränsdragningsproblem samt undvika dubbelreglering i detta fall är att justera bestämmelserna om HUS-avdrag på så sätt att matlagning eller städning som ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som omfattas av reducerad skattesats enligt ML inte omfattas av HUS-avdragsreglerna.
I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om HUS-avdrag. Justeringen av HUS-avdraget bör åstadkommas genom att det görs ett tillägg i 67 kap. 13 c § IL med innebörd att sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML inte ska räknas som hushållsarbete. Syftet med formuleringen, som avviker från den av utredningen föreslagna, är att förtydliga bestämmelsens innebörd. Den föreslagna lydelsen tydliggör att restaurang- och cateringtjänster aldrig kan komma i fråga för HUS-avdrag.


I kommentaren (6.22.12, s. 535) till ändringen i 7 kap. 1 § ML  sägs bl.a.:

En definition av begreppet restaurang- och cateringtjänster finns i artikel 6 i tillämpningsförordningen. I korthet säger denna definition att en restaurang- och cateringtjänst består av leverans av mat eller dryck (eller både mat och dryck) tillsammans med tillhandahållande av ett antal tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. För att räknas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs vidare att tjänsterna utgör den övervägande delen. Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6.  
En restaurang- eller cateringtjänst består alltså för det första av leverans av mat eller dryck. Den behöver inte avse mat eller dryck av något särskilt slag eller mängd, utan det kan vara fråga om exempelvis en middag, något att dricka med tilltugg, en varm korv eller bara någon dryck.
Vidare kan det exempelvis vara fråga om en kopp kaffe med en smörgås, bakelse eller tårtbit. Vem som levererar saknar betydelse, det kan exempelvis vara en restaurang, ett konditori eller en cateringfirma.  
För att det ska röra sig om en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det andra att fråga är om flera komponenter där leveransen av mat eller dryck bara är en del och där övriga komponenter utgörs av tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. Som exempel på sådana tjänster kan nämnas iordningställande av lokalen där serveringen kommer att ske, tillagning av maten och tillhandahållandet av betjäning. Tjänster som inte har något samband med möjligheten att omedelbart konsumera mat eller dryck, exempelvis restaurangunderhållning, kan inte utgöra en del av en restaurang- eller cateringtjänst. 
För att betraktas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det tredje att tjänsterna – inte tillhandahållandet av mat eller dryck – utgör den övervägande delen.

För att vara alldeles säker på att få RUT-avdrag verkar det som kocken inte ska ha med sig något annat än sin kunskap.
Och det blir full moms på tjänsten.

fredag 7 februari 2014

SKATTEVERKET ÖVERKLAGAR PWCs AKTIEVÄRDE

Skatteverket har överklagat förvaltningsrättens dom i fråga om beskattning av värdet av eventuell förmån som aktieägarna i konsultföretaget PWC (PriceWaterhouseCoopers) haft, eftersom de fått köpa aktier i bolaget för 10 kr styck som givit utdelning på tiotusentals kronor. Målet gäller sociala avgifter på värdet av de påstådda förmånerna.

Domen framstår förstås som obegriplig för den som inte känner till omständigheterna. En artikel i SvD den 7 februari med anledning av att Skatteverket överklagat domen till Kammarrätten gör inte saken klarare. Även en okunnig reporter borde fråga sig hur det kan komma sig att Skatteverket har förlorat målet i underinstansen. I stället framställs det som att Skatteverket inte lyckats bevisa värdet, och att man nog ska lyckas bättre i Kammarrätten eftersom verket har begärt muntlig förhandling.

Jag har svårt att tro att Kammarrätten bifaller Skatteverkets önskemål om muntlig förhandling. Det är inte en fråga om utredning av värdet utan om en rättsfråga och principell bedömning av ett avtalsförhållande mellan aktieägare/anställda och bolaget. Aktieägarna har skyldighet att hembjuda aktierna till förvärvskostnad. Att de ger utdelning på ansenliga belopp beror inte på aktiernas avkastningskraft, utan på att ägarna har skyldighet att genom arbete dra in inkomster till företaget. Genom de s.k. 3:12-reglerna har det varit gynnsammare att ta ut arbetsersättningen i form av utdelning än som lön. Men det gör inte aktierna som sådana värdefulla.

Man kan möjligen uppröras över att arbetsprestationen beskattas som aktieutdelning, men det var faktiskt lagstiftarens avsikt.


Kammarrätten avslog Skatteverkets överklagande i december 2014


måndag 3 februari 2014

"HÖGA" UTDELNINGAR

Så här i bokslutstider florerar tidningarnas funderingar kring företagens utdelningar. Självklarheter framställs som djupsinnigheter. I SvD den 1 februari påstås att det är en lönsam strategi att välja aktier med hög utdelning. Hög utdelning får väl då förstås som relationen mellan utdelning och aktiekurs, dvs detsamma som lågt  p/e-tal, dvs relation mellan aktiekurs och utdelning.

Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, påstår att den omständigheten att
 det är lite turbulent nu på marknaden kan vara ett tecken på att det är bra att köpa aktier i bolag som har bra utdelning.
Varför det?
SIX avkastningsindex (de 15 bolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista med högst direktavkastning, reds. anm.) har slagit OMX-index varje år de senaste tio åren. Det bygger på att man återinvesterar utdelningen, och ränta på ränta-effekten är en underskattad effekt.
Ja, det är väl inte så konstigt att en investering i aktier i ett bolag som haft hög avkastning på sitt kapital stigit mer i värde än andra investeringar, i synnerhet som utdelningen återinvesterats i samma bolag. Det konstiga är att företaget alls delat ut om det är så överlägset att generera vinster. Eller så delar bolaget ut så stort belopp att marginalavkastningen inte sjunker, dvs så att det inte behåller mer kapital än att marginalavkastningen stiger eller är oförändrad  - såvida inte företagets avkastning, på marginalen ändå överstiger alternativa placeringars.

Günther Mårder, sparekonom på Nordnet, tycker att bolag som traditionellt ger höga utdelningar är bra för aktiesparare som vill ta låga risker.
Bolag som kan ge höga utdelningar år efter år är generellt sett välmående bolag,
säger han, och pekar på att de även ger en lugnare börsutveckling.

Hur vet han det? Det enda han vet är att bolagen har varit välmående.  Sandvik och Electrolux är två företag som burit upp den svenska ekonomin i decennier. Välmående får man väl säga. I dag faller Sandvik med 5 procent på sin bokslutsrapport. I fredags föll Electrolux med 10 procent.

Günther Mårder fortsätter:
En bra bas i en sådan portfölj är några investmentbolag, eftersom de har en skyldighet att fortsätta dela ut de vinster för att ha rätt till skattefria utdelningar.  
Förvisso. Men om investmentbolaget inte gjort placeringar som ger bra utdelning, spelar det ingen roll att det får skattefrihet för mottagna utdelningar om det vidareutdelar dem. En placering i investmentbolag är därför ingen garanti för hög utdelning.

Om hög utdelning i förhållande till kursen, eller utdelning överhuvudtaget,  har någon speciell effekt beror det snarare på dessa förnumstiga synpunkter och placeringsråd. Bolaget ägs av sina aktieägare och utdelningen avser värden de redan äger. Aktieägarna får inte pengar från någon annan. Det som tidningarna beskriver som guldregn och rekordutdelningar är ingenting annat än en förflyttning av aktieägarens pengar från en ficka till en annan. Dessutom försvinner 30 procent i skatt, så aktieägarens förmögenhet minskar  i själva verket med 30 procent av utdelningsbeloppet. Enda fördelen är väl egentligen att aktieägare får bestämma själv över en  - tämligen obetydlig - del av sin förmögenhet, och att det sker utan att han behöver göra något själv. Å andra sidan måste han vänta i några månader innan han får beloppet. Vill han ha pengar omedelbart, kan han när som helst sälja en del av aktierna. Lite mer komplicerat, men numera, när man kan göra försäljningen med några knapptryckningar hemma, mycket enklare än förr. Även då blir han av med 30 procent i skatt.

Men om sparekonomer, orakel och andra förståsigpåare påstår att det är bättre att placera i aktier med hög utdelning än i aktier med låg utdelning, kan det säkert bli så - åtminstone på kort sikt. I det långa loppet kan företagen dock inte dela ut mer än de tjänar in.  Är det verkligen så att alla tror (anser sig veta) att utdelningarna framöver ska bli lika stora som tidigare eller öka, ja, då kommer aktiekursen att stiga och därmed p/e-talet att stiga, dvs aktien ger inte så "hög" utdelning längre.

Så rådet blir: placera dina pengar i företag som kommer att göra högre vinster än andra företag.

Sedan Handelsbanken och SEB lämnat sina rapporter och aviserat sina (rejält höjda) utdelningar forsätter SvD den 5 februari under rubriken  Utdelningsregn från bankerna
Det går därmed att slå fast att alla storbanker visar på ökad generositet gentemot sina aktieägare och skruvar upp utdelningarna jämfört med för ett år sedan. Aktieägarna kan glädjas åt mer pengar in på sina bankkonton i vår när utdelningarna avskiljs.
Dagens Industri skriver att aktieägarna får en saftig del av kakan när Handelsbanken redovisar rekordvinst.

Det är inte bankerna som är generösa. Det är (i sinom tid) aktieägarna själva som efter förslag från styrelsen beslutar att föra över en del av sin indirekta ägda förmögenhet till sig själva. Styrelsen tror uppenbarligen att pengarna kan göra bättre nytta någon annan stans än i företaget, och att det kapital som behålls bör räcka även om det skulle bli kris. Det kanske är en felaktig bedömning. Det är kanske lika fel som att inte redan nu begära att att aktieägarna ska bidra till ökat kapital genom nyemission. Eller att inte dela ut ännu mer eller sätta ned aktiekapitalet, därför att bankledningen tror att framtiden är så mörk att verksamheten helst borde avvecklas. Aktieägarna får ta ställning till styrelsens bedömning. Framtiden är okänd! Men det är inte styrelsens pengar och det är inte av generositet som styrelsen föreslår höjd utdelning.

SvD
SvD
SvD