Alex Brill, an economist with the American Enterprise Institute in Washington DC, recently released a new tax reform plan. The stated objectives of his six-part plan are to lessen the harmful distortions of the current tax system while promoting economic growth. The first item on his plan is:
1. Cut the U.S. statutory corporate tax rate from 35% down to 25%.
At 35 percent, the US federal corporate tax rate is second highest among industrialized countries and more than ten points above the average. The plan would phase the rate down to 25 percent over the next decade. A credible phase-in of a corporate rate cut is more economically efficient than an immediate cut because a phase-in reduces the windfall benefit to investments that have already been made while offering incentives for new investment.
This significant corporate tax rate reduction would also permit the elimination of Section 199 of the tax code, which effectively provides a preferential 32 percent rate for “qualified domestic production activities” (primarily manufacturing) income. Once the corporate rate is phased down to 32 percent, the plan would repeal Section 199, eliminating both its inefficient preference for manufacturing over other sectors and the complexity of defining and measuring the income eligible for the special rate.
The lower corporate rate would offer numerous benefits. For example, it would mitigate the tax code’s impediments to global competitiveness by ensuring our corporate rate is similar to those of other nations. Because much of the burden of corporate taxation falls on workers through lower wages and fewer jobs, the corporate tax rate cut would boost the weak US labor market.During the phase-down period, it would also modestly encourage firms to make capital investments more quickly so that they could deduct the depreciation of those investments while the corporate rate is relatively high and realize the income from those investments when the rate is lower.
This proposal is consistent with recent bipartisan tax reform recommendations. The Simpson-Bowles Fiscal Commission report proposed lowering the corporate tax rate to between 23 and 29 percent, the Rivlin-Domenici Commission proposed a 27 percent rate, and Ways and Means Committee Chairman Dave Camp recently proposed reducing the rate to 25 percent.
You can read his report here.
Visar inlägg med etikett corporate tax. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett corporate tax. Visa alla inlägg
söndag 11 mars 2012
fredag 30 december 2011
BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA
Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.
Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.
Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.
Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.
Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
söndag 24 oktober 2010
MAXIME BERNIER
Fick just syn på en artikel skriven av den canadensiske politikern (tidigare industriminister och utrikesminister) Maxime Bernier.
Skönt att se att det finns klarsynta personer.
Den oppositionsledare, Michael Ignatieff, han kritiserar i artikeln kallar sig (obegripligt nog) liberal.
Skönt att se att det finns klarsynta personer.
Den oppositionsledare, Michael Ignatieff, han kritiserar i artikeln kallar sig (obegripligt nog) liberal.
onsdag 8 september 2010
OBAMA´S COMPANY TAX PROPOSAL
President Obama proposes to let companies quickly write off 100 percent of their investments in new plants and equipment. The idea is to give companies an incentive to spend and invest now, rather than later. The administration claims the change would put nearly $200 billion in the hands of businesses over the next two years.
Under the current law, a company gets to deduct 50 percent of the costs upfront, and the remainder over three to 20 years, depending on the nature of the investment.
"This measure would provide tax incentives for businesses to invest in the United States when our economy needs it most," says a White House fact sheet.
Sweden used to give companies the same kind of incentives. That was in the days of high tax rates before 1990. It helped companies with profits in the past to keep those profits untaxed. A high tax rate combined with generous depreciation allowances made it expensive to pay dividends to the shareholder. Although the statutory tax rate was far above 50 percent the effective tax burden was less than 20 percent of economic profit. So the capital was locked in in historically prosperous companies. New companies with new products and new ideas were locked out as they had to raise funds from taxed income. The structure of business society was petrified.
Apart from these negative effects of a system of high tax rates and generous deduction facilities, it made the tax legislation extremely complicaded. Tax consultation industry boomed.
Sweden changed its system fundamentally in 1990. Tax rates were lowered drastically to levels unseen before. Today it is still lower - 26,3 percent. Most of the old system for creating untaxed reserved was scrapped. The effective tax cost raised towards 25 percent and tax revenue increased.
There has been a wave of reductions of company tax rates over the world during the last decades. Not so in the US.
The US company tax system is more complicated than any other company tax system. The tax rate is among the highest in the world. Dont make it still more complicated.
Mr Obama, TEAR DOWN THIS WALL. Simplify the company tax rules, lower the company tax rate. Om better still, abolish company tax altogether. The consultants will not appreciate it. But it makes business profit cheeper.
Under the current law, a company gets to deduct 50 percent of the costs upfront, and the remainder over three to 20 years, depending on the nature of the investment.
"This measure would provide tax incentives for businesses to invest in the United States when our economy needs it most," says a White House fact sheet.
Sweden used to give companies the same kind of incentives. That was in the days of high tax rates before 1990. It helped companies with profits in the past to keep those profits untaxed. A high tax rate combined with generous depreciation allowances made it expensive to pay dividends to the shareholder. Although the statutory tax rate was far above 50 percent the effective tax burden was less than 20 percent of economic profit. So the capital was locked in in historically prosperous companies. New companies with new products and new ideas were locked out as they had to raise funds from taxed income. The structure of business society was petrified.
Apart from these negative effects of a system of high tax rates and generous deduction facilities, it made the tax legislation extremely complicaded. Tax consultation industry boomed.
Sweden changed its system fundamentally in 1990. Tax rates were lowered drastically to levels unseen before. Today it is still lower - 26,3 percent. Most of the old system for creating untaxed reserved was scrapped. The effective tax cost raised towards 25 percent and tax revenue increased.
There has been a wave of reductions of company tax rates over the world during the last decades. Not so in the US.
The US company tax system is more complicated than any other company tax system. The tax rate is among the highest in the world. Dont make it still more complicated.
Mr Obama, TEAR DOWN THIS WALL. Simplify the company tax rules, lower the company tax rate. Om better still, abolish company tax altogether. The consultants will not appreciate it. But it makes business profit cheeper.
torsdag 24 juni 2010
SÄNKT BOLAGSSKATT I STORBRITANNIEN
Kraftiga åtstramningar och skattehöjningar präglar den nya brittiska regeringens första budget. Landet är i ekonomisk kris.
Då sänker man bolagsskatten med 1 procentenhet om året i 4 år. Självklart. Näringslivet, det som bär upp nationen, stimuleras. Varför skulle man motverka företagens tillväxt och produktionen av välfärd? Skattesatsen sänks från nuvarande 28 till 24 procent, så Storbritannien ligger fortfarande betydligt högre än många andra EU-stater. Om Sverige inte reagerar går Storbritannien snart om oss i skattesänkarligan.
Vad väntar du på, Anders?
Då sänker man bolagsskatten med 1 procentenhet om året i 4 år. Självklart. Näringslivet, det som bär upp nationen, stimuleras. Varför skulle man motverka företagens tillväxt och produktionen av välfärd? Skattesatsen sänks från nuvarande 28 till 24 procent, så Storbritannien ligger fortfarande betydligt högre än många andra EU-stater. Om Sverige inte reagerar går Storbritannien snart om oss i skattesänkarligan.
Vad väntar du på, Anders?
fredag 14 maj 2010
TILLVÄXTHÄMMANDE SKATTER
Niclas Berggren (nonicoclolasos) har uppmärksammat OECD-rapporten Tax and Economic Growth. Han gör den i och för sig helt riktiga reflektionen att den som följer den politiska debatten får intryck av att vissa inte ser något samband mellan skatter och tillväxt. För läsaren av denna blogg torde dock rapportens slutsats inte komma som någon överraskning. Corporate taxes are found to be most harmful for growth.
Tror sjutton det, den riktar sig ju just mot ekonomisk tillväxt. Med kirurgisk precision.
Här passar det utmärkt att länka till PJ Anders Linders fråga i SvDs ledare den 16 maj
"Vilka är det som ska anställa?" och hit.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Tror sjutton det, den riktar sig ju just mot ekonomisk tillväxt. Med kirurgisk precision.
Här passar det utmärkt att länka till PJ Anders Linders fråga i SvDs ledare den 16 maj
"Vilka är det som ska anställa?" och hit.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
fredag 7 maj 2010
TIME TO JUNK THE CORPORATE TAX - NOBEL LAUREATE ROBERT LUCAS
With reference to Robert Lucas, Nobel Laureate in Economics, Michael J. Boskin, professor of economics at Stanford University, has published an article in The Wall Street Journal, May 6 2010 headed Time to Junk the Corporate Tax. According to Lucas that would deliver great benefits at little cost, making it "the largest genuinely true free lunch I have seen".
Could not have expressed it better, myself. Or, rather, that is exactly what I have preached for at least fifteen years now. Let me also refer to my blog post Aug 31 2009.
Now at least two Nobel Laureats has lined up behind me.
Här följer en översättning av artikeln till svenska.
President Obama har satt upp reformering av skattesystemet på sin agenda, men egendomligt liten uppmärksamhet har ägnats åt att justera den mest tillväxthämmande, konkurrenssnedvridande skatten av alla - bolagsskatten. En reduktion eller ett avskaffande av bolagsskatten skulle göra slut på åtskilliga skadliga snedvridningar, stimulera tillväxt på både kort och lång sikt, öka USAs globala konkurrensförmåga och öka framtida löneinkomster.
USA har den näst högsta bolagsskattesatsen av alla avancerade ekonomier (39 % inklusive delstatsskatter; 50 % högre än OECD-genomsnittet). Många av de viktigaste konkurrentländerna (bl.a. Tyskland och Canada) har reducerat sina bolagsskattesatser, och därmed gjort amerikanska företag mindre konkurrenskraftiga globalt.
Givetvis minskar olika avdrag och skattereduktioner - för t.ex. avskrivningar och räntor - den effektiva skattesatsen. Men sammantaget medför vår bolagsskatt allvarliga fördröjningar och snedvridningar av investeringarna, problem som bara blir värre när mer och mer kapital blir internationellt rörligt. Bolagsinkomster beskattas ytterligare en gång på individnivå, när utdelningar eller kapitalvinster hänförliga till återinvesteringar av bolagets innehållna vinster.
Mellan de nya skatterna i sjukvårdsreformlagstiftningen och upphävandet av Bushregimens skattereduktioner, kommer dessa skattesatser att snart explodera.
Det komplicerade mönstret för skatter på bolagsinkomster skapar en rad snedvridningar. Den viktigaste är snedvridningen av kapitalbildningen, vilket reducerar den totala investeringsnivån och därigenom också den framtida arbetsproduktiviteten och lönerna. Vidare uppstår det snedvridningar mellan olika slags investeringar beroende på skillnaden mellan skattemässiga och verkliga avskrivningar liksom mellan investeringar i bolag och i företag utanför skattesystemet. Högbelånade investeringar favoriseras. Dessa snedvridningar innebär brant uppförsbacke för den totala kapitalbildningen, där vissa investeringar har brantare uppförsbacke än andra. Det skulle vara komiskt om inte de skadliga konsekvenserna vore så allvarliga.
Det är en självklarhet att bolag är legala enheter (juridisk person), men att bara människor (fysiska personer) betalar skatt. I en statisk ekonomi utan utrikeshandel, bärs skatten troligen av aktieägarna. USAs ekonomi är varken statisk eller stängd mot omvärden, varför skatterna tenderar att bäras av den minst rörliga produktionsfaktorn. Kapital är mycket rörligare globalt än arbetskraft, och den del av bolagsskatten som är högre än skatten i våra konkurrensländer, kommer ytterst att bäras av våra arbetare. I en växande ekonomi kommer den lägre investeringstakten att dämpa produktivitetstillväxten och framtida löneökningar.
Det finns åtskilliga belägg för att höga bolagsskatter är ekonomiskt farliga. I en artikel från 2008 kallad Skatt och ekonomisk tillväxt drog OECD slutsatsen att "bolagsskatt befanns vara mest skadlig för tillväxten, följt av personliga inkomstskatter och därefter konsumtionsskatter". Så gott som alla större skattereformsförslagen under de senaste decennierna har kretsat kring sänkta skatter på kapitalinkomster och rört sig mot bredbasiga skatter med låga skattesatser på konsumtion. Detta skulle kunna uppnås genom att avskaffa den särskilda bolagsskatten och integrera den med den personliga inkomsskatten (t.ex. genom att hänföra bolagens inkomster och skatter till aktieägarna eller eliminera individbeskattningen av aktieutdelningar), och/eller ge omedelbart avdrag för investeringar (vilket upphäver marginalskatten på nyinvesteringar och därför föredras av de flesta ekonomer), Hall-Rabushka Flat Tax, Bradford Progressive Consumption Tax, en Moms eller en Fair Trade Retail Sales Tax - fyra årtiondens skatteförslag och förslaget från 2005 års President's Tax Commission har alla gått i den riktningen.
Genom att reducera eller eliminera de negativa effekterna av bolagsskatten på investeringar, skulle den reala bruttonationalprodukten och framtida löner öka avsevärt. Att avskaffa bolagsskatten och den personliga inkomstskatten och ersätta dem med en bred neutral konsumtionsskatt skulle skapa ännu större vinster. Nobelpristagaren Robert Lucas drog slutsatsen att genomförandet av en sådan reform skulle medföra stora fördelar till låg kostnad och göra reformen till "den största verkliga gratislunchen som någonsin skådats".
Att reducera skatterna på nyinvesteringar skulle kunna hjälpa till att stärka det som är en historiskt långsam återhämtning från en mycket djup recession. Det skulle också stärka ekonomin på lång sikt. Amerikanska arbetare skulle få fördelen av flera arbetstillfällden på kort sikt och högre löner på lång sikt.
Om emellertid en ny skattekonstruktion skulle användas för att öka den offentliga sektorn avsevärt, skulle den på ett allvarligt sätt undergräva vår levnadsstandard på lång sikt. Momsen har tjänat det ändamålet i Europa och - även om det är bättre än ännu högre skatter på inkomster - den större offentliga sektor den har möjliggjort är det huvudsakliga skälet till att den europeiska levnadsstandarden är 30 procent längre än den amerikanska. Att byta en bra skattereform mot en mycket större offentlig sektor är mer än dumt. Ingen skattereform kan väga upp så stora nackdelar. Därför bör en Moms bara komma i fråga om den inte bara är skatteneutral utan även följs upp av en noggrann utgiftsbevakning.
Nu är det så att andelen amerikaner som inte betala inkomstskatter närmar sig 50 procent. Det skapar farlig politisk dynamit i att kräva ständigt höjda skatter för ständigt ökande offentlig konsumtion. Vi behöver fler människor som kan tjäna på kontrollen av utgifterna. Att ersätta bolagsskatt och personlig inkomstskatt med en bredbasig konsumtionsskatt skulle kunna öka antalet personer med "skin in the game". Men vissa reformer, t.ex. en Moms skulle nog inte bli tillräckligt genomskinlig och skulle kanske inte främja det ändamålet.
Kongessen (och presidenter) verkar oförmögna att låta bli att hela tiden ändra i skattelagstiftningen. En skattereform som genast förses med specialregler skulle förlora mycket av sin ekonomiska effekt. Vi behöver ett stabilt skattesystem som inte ändras så ofta, så att familjer och företag på ett tillförlitligt sätt kan planera för sin framtid. Den nuvarande skattepolitiken, som besväras av enorma underskott, ständigt ökande skuld och förväntningar om framtida ,är det främsta hotet för en sådan stabilitet. För att väga upp de föreslagna utgifterna i president Obamas budget för 2015 krävs åtminstone en 43-procentig ökning av inkomstskatten för alla. Därför är en utgiftskontroll nödvändig för stabilitet på skatteområdet.
Amerikanska företag och deras anställda konkurrerar på en global marknad utrustade med ett kostsamt och otidsenligt bolagsskattesystem. För att konkurrera framgångsrikt på 2000-talet behöver vi reformera bolagsskattesystemet. Det finns flera sätt att göra det på, vart och ett med sina fördelar. Tyvärr är skattepolitiken vänd i precis felaktig riktning genom att skatterna höjs på företagsinkomster. Företagsinvesteringar ökar visserligen igen efter kollapsen under recessionen, så som det brukar vara under en cyklisk återhämtning med mycket låga räntor. Men strukturella brister - från vår föråldrade skattelagstiftning till massiv offentlig skuldsättning - kommer att försvåra investeringar och ekonomisk tillväxt.
---------------------------------------------------------------------------
Jag kan instämma i allt, men ifrågasätter metoden att integrera bolagsbeskattningen med aktieägarbeskattningen genom att beskatta löpande bolagsvinster hos aktieägarna. Det är bättre att helt avskaffa bolagsbeskattningen och ta beskattningen av bolagsvinster hos aktieägarna när vinsten delats ut. Ett praktiskt alternativ är den estniska modellen, där bolagen beskattas för lämnad utdelning och mottagen utdelning är skattefri.
Could not have expressed it better, myself. Or, rather, that is exactly what I have preached for at least fifteen years now. Let me also refer to my blog post Aug 31 2009.
Now at least two Nobel Laureats has lined up behind me.
Här följer en översättning av artikeln till svenska.
President Obama har satt upp reformering av skattesystemet på sin agenda, men egendomligt liten uppmärksamhet har ägnats åt att justera den mest tillväxthämmande, konkurrenssnedvridande skatten av alla - bolagsskatten. En reduktion eller ett avskaffande av bolagsskatten skulle göra slut på åtskilliga skadliga snedvridningar, stimulera tillväxt på både kort och lång sikt, öka USAs globala konkurrensförmåga och öka framtida löneinkomster.
USA har den näst högsta bolagsskattesatsen av alla avancerade ekonomier (39 % inklusive delstatsskatter; 50 % högre än OECD-genomsnittet). Många av de viktigaste konkurrentländerna (bl.a. Tyskland och Canada) har reducerat sina bolagsskattesatser, och därmed gjort amerikanska företag mindre konkurrenskraftiga globalt.
Givetvis minskar olika avdrag och skattereduktioner - för t.ex. avskrivningar och räntor - den effektiva skattesatsen. Men sammantaget medför vår bolagsskatt allvarliga fördröjningar och snedvridningar av investeringarna, problem som bara blir värre när mer och mer kapital blir internationellt rörligt. Bolagsinkomster beskattas ytterligare en gång på individnivå, när utdelningar eller kapitalvinster hänförliga till återinvesteringar av bolagets innehållna vinster.
Mellan de nya skatterna i sjukvårdsreformlagstiftningen och upphävandet av Bushregimens skattereduktioner, kommer dessa skattesatser att snart explodera.
Det komplicerade mönstret för skatter på bolagsinkomster skapar en rad snedvridningar. Den viktigaste är snedvridningen av kapitalbildningen, vilket reducerar den totala investeringsnivån och därigenom också den framtida arbetsproduktiviteten och lönerna. Vidare uppstår det snedvridningar mellan olika slags investeringar beroende på skillnaden mellan skattemässiga och verkliga avskrivningar liksom mellan investeringar i bolag och i företag utanför skattesystemet. Högbelånade investeringar favoriseras. Dessa snedvridningar innebär brant uppförsbacke för den totala kapitalbildningen, där vissa investeringar har brantare uppförsbacke än andra. Det skulle vara komiskt om inte de skadliga konsekvenserna vore så allvarliga.
Det är en självklarhet att bolag är legala enheter (juridisk person), men att bara människor (fysiska personer) betalar skatt. I en statisk ekonomi utan utrikeshandel, bärs skatten troligen av aktieägarna. USAs ekonomi är varken statisk eller stängd mot omvärden, varför skatterna tenderar att bäras av den minst rörliga produktionsfaktorn. Kapital är mycket rörligare globalt än arbetskraft, och den del av bolagsskatten som är högre än skatten i våra konkurrensländer, kommer ytterst att bäras av våra arbetare. I en växande ekonomi kommer den lägre investeringstakten att dämpa produktivitetstillväxten och framtida löneökningar.
Det finns åtskilliga belägg för att höga bolagsskatter är ekonomiskt farliga. I en artikel från 2008 kallad Skatt och ekonomisk tillväxt drog OECD slutsatsen att "bolagsskatt befanns vara mest skadlig för tillväxten, följt av personliga inkomstskatter och därefter konsumtionsskatter". Så gott som alla större skattereformsförslagen under de senaste decennierna har kretsat kring sänkta skatter på kapitalinkomster och rört sig mot bredbasiga skatter med låga skattesatser på konsumtion. Detta skulle kunna uppnås genom att avskaffa den särskilda bolagsskatten och integrera den med den personliga inkomsskatten (t.ex. genom att hänföra bolagens inkomster och skatter till aktieägarna eller eliminera individbeskattningen av aktieutdelningar), och/eller ge omedelbart avdrag för investeringar (vilket upphäver marginalskatten på nyinvesteringar och därför föredras av de flesta ekonomer), Hall-Rabushka Flat Tax, Bradford Progressive Consumption Tax, en Moms eller en Fair Trade Retail Sales Tax - fyra årtiondens skatteförslag och förslaget från 2005 års President's Tax Commission har alla gått i den riktningen.
Genom att reducera eller eliminera de negativa effekterna av bolagsskatten på investeringar, skulle den reala bruttonationalprodukten och framtida löner öka avsevärt. Att avskaffa bolagsskatten och den personliga inkomstskatten och ersätta dem med en bred neutral konsumtionsskatt skulle skapa ännu större vinster. Nobelpristagaren Robert Lucas drog slutsatsen att genomförandet av en sådan reform skulle medföra stora fördelar till låg kostnad och göra reformen till "den största verkliga gratislunchen som någonsin skådats".
Att reducera skatterna på nyinvesteringar skulle kunna hjälpa till att stärka det som är en historiskt långsam återhämtning från en mycket djup recession. Det skulle också stärka ekonomin på lång sikt. Amerikanska arbetare skulle få fördelen av flera arbetstillfällden på kort sikt och högre löner på lång sikt.
Om emellertid en ny skattekonstruktion skulle användas för att öka den offentliga sektorn avsevärt, skulle den på ett allvarligt sätt undergräva vår levnadsstandard på lång sikt. Momsen har tjänat det ändamålet i Europa och - även om det är bättre än ännu högre skatter på inkomster - den större offentliga sektor den har möjliggjort är det huvudsakliga skälet till att den europeiska levnadsstandarden är 30 procent längre än den amerikanska. Att byta en bra skattereform mot en mycket större offentlig sektor är mer än dumt. Ingen skattereform kan väga upp så stora nackdelar. Därför bör en Moms bara komma i fråga om den inte bara är skatteneutral utan även följs upp av en noggrann utgiftsbevakning.
Nu är det så att andelen amerikaner som inte betala inkomstskatter närmar sig 50 procent. Det skapar farlig politisk dynamit i att kräva ständigt höjda skatter för ständigt ökande offentlig konsumtion. Vi behöver fler människor som kan tjäna på kontrollen av utgifterna. Att ersätta bolagsskatt och personlig inkomstskatt med en bredbasig konsumtionsskatt skulle kunna öka antalet personer med "skin in the game". Men vissa reformer, t.ex. en Moms skulle nog inte bli tillräckligt genomskinlig och skulle kanske inte främja det ändamålet.
Kongessen (och presidenter) verkar oförmögna att låta bli att hela tiden ändra i skattelagstiftningen. En skattereform som genast förses med specialregler skulle förlora mycket av sin ekonomiska effekt. Vi behöver ett stabilt skattesystem som inte ändras så ofta, så att familjer och företag på ett tillförlitligt sätt kan planera för sin framtid. Den nuvarande skattepolitiken, som besväras av enorma underskott, ständigt ökande skuld och förväntningar om framtida ,är det främsta hotet för en sådan stabilitet. För att väga upp de föreslagna utgifterna i president Obamas budget för 2015 krävs åtminstone en 43-procentig ökning av inkomstskatten för alla. Därför är en utgiftskontroll nödvändig för stabilitet på skatteområdet.
Amerikanska företag och deras anställda konkurrerar på en global marknad utrustade med ett kostsamt och otidsenligt bolagsskattesystem. För att konkurrera framgångsrikt på 2000-talet behöver vi reformera bolagsskattesystemet. Det finns flera sätt att göra det på, vart och ett med sina fördelar. Tyvärr är skattepolitiken vänd i precis felaktig riktning genom att skatterna höjs på företagsinkomster. Företagsinvesteringar ökar visserligen igen efter kollapsen under recessionen, så som det brukar vara under en cyklisk återhämtning med mycket låga räntor. Men strukturella brister - från vår föråldrade skattelagstiftning till massiv offentlig skuldsättning - kommer att försvåra investeringar och ekonomisk tillväxt.
---------------------------------------------------------------------------
Jag kan instämma i allt, men ifrågasätter metoden att integrera bolagsbeskattningen med aktieägarbeskattningen genom att beskatta löpande bolagsvinster hos aktieägarna. Det är bättre att helt avskaffa bolagsbeskattningen och ta beskattningen av bolagsvinster hos aktieägarna när vinsten delats ut. Ett praktiskt alternativ är den estniska modellen, där bolagen beskattas för lämnad utdelning och mottagen utdelning är skattefri.
fredag 30 april 2010
EU OPENS CONSULTATION ON DOUBLE TAXATION
At http://www.eubusiness.com/news-eu/double-taxation.01 you find a request from the European Commisson to individuals, companies and tax advisers for information on double taxation problems that they have encountered when operating within the EU. Submissions should be made no later than 30 June 2010.
Today I have submitted four texts that you find here.
Today I have submitted four texts that you find here.
tisdag 12 januari 2010
ALGIRDAS SEMETA NY SKATTEKOMMISSIONÄR
Litauern Algirdas Semeta frågades ut av Europaparlamentet i dag.
TOBINSKATT kräver noggrann utredning, sade han försiktigtvis.
Han vill prioritera en harmonisering av basen för bolagsskatter, men medgav att det är svårt att nå framsteg inom skatteområdet, eftersom enhällighet krävs bland EU-länderna. Jag trodde tanken på en CCCT (common consolidated company tax) var död eller åtminstone djupfryst. Sista uppdateringen på EUs hemsida gjordes den 17 april 2008. Låt oss hoppas att skatten vilar i frid.
Semeta, ta i stället en titt på systemet i en annan baltisk stat, Estland. Ingen löpande bolagsbeskattning utan skatt först i samband med utdelning. Då beskattas bolaget med 21 procent av utdelningens belopp. Som utdelning räknas också privatuttag (förtäckt utdelning) och icke avdragsgilla kostnader. Genialt.
TOBINSKATT kräver noggrann utredning, sade han försiktigtvis.
Han vill prioritera en harmonisering av basen för bolagsskatter, men medgav att det är svårt att nå framsteg inom skatteområdet, eftersom enhällighet krävs bland EU-länderna. Jag trodde tanken på en CCCT (common consolidated company tax) var död eller åtminstone djupfryst. Sista uppdateringen på EUs hemsida gjordes den 17 april 2008. Låt oss hoppas att skatten vilar i frid.
Semeta, ta i stället en titt på systemet i en annan baltisk stat, Estland. Ingen löpande bolagsbeskattning utan skatt först i samband med utdelning. Då beskattas bolaget med 21 procent av utdelningens belopp. Som utdelning räknas också privatuttag (förtäckt utdelning) och icke avdragsgilla kostnader. Genialt.
måndag 11 januari 2010
NORDISKA BOLAGSSKATTESATSER
Anneli Hertsi, journalist på den finländska affärstidningen Kauppalehti, skriver i dag i Dagens Industri om den nordiska skattekampen. Närmare bestämt kapitalinkomstbeskattningen inklusive bolagsbeskattningen.
Hon ser tecken på en snar sänkning av den finländska bolagsskattesatsen. För närvarande är den 26 procent. Bl.a. är det den estniska bolagsskatten som driver på. Skattesatsen där är 21 procent, och skatten tas inte ut förrän vinsten delas ut. Hon betvivlar dock att en skattesats på 1-2 procentenheter lägre än Sveriges 26,3 ger någon fördel i konkurrensen om utländskt kapital och investerare.
Nej, heja Finland, hugg i ordentligt. Jag ska argumentera allt vad jag kan för att Sverige ska följa efter. Inte för att sno investeringar från Finland, men en samfälld aktion från Norden kan dra internationellt kapital både till Sverige och Finland. Och dessutom reduceras de problem som bolagsskatten helt i onödan för med sig.
Problemen försvinner helt om bolagsskatten avvecklas. Då försvinner också de problem om företagens avdragsrätt för gåvor och sponsring som Stefan Fölster, chefsekonom vid Sveriges Näringsliv, diskuterar i dagens SvD. Men den artikeln kommenterar jag i en särskild bloggpost.
Hon ser tecken på en snar sänkning av den finländska bolagsskattesatsen. För närvarande är den 26 procent. Bl.a. är det den estniska bolagsskatten som driver på. Skattesatsen där är 21 procent, och skatten tas inte ut förrän vinsten delas ut. Hon betvivlar dock att en skattesats på 1-2 procentenheter lägre än Sveriges 26,3 ger någon fördel i konkurrensen om utländskt kapital och investerare.
Nej, heja Finland, hugg i ordentligt. Jag ska argumentera allt vad jag kan för att Sverige ska följa efter. Inte för att sno investeringar från Finland, men en samfälld aktion från Norden kan dra internationellt kapital både till Sverige och Finland. Och dessutom reduceras de problem som bolagsskatten helt i onödan för med sig.
Problemen försvinner helt om bolagsskatten avvecklas. Då försvinner också de problem om företagens avdragsrätt för gåvor och sponsring som Stefan Fölster, chefsekonom vid Sveriges Näringsliv, diskuterar i dagens SvD. Men den artikeln kommenterar jag i en särskild bloggpost.
söndag 18 oktober 2009
MICHAEL MOORE SUPPORTS TAX CUTS - BUT ONLY FOR HOLLYWOOD
Via http://www.johannorberg.net/ I found this notice on http://www.insideronline.org/blogarchive.cfm?month=10&year=2009&blogid=308768CE-9FE1-5F83-ECDBFD48656307F0.
Filmmaker Michael Moore fashions himself a champion of the little guy, but he’s also a champion of tax breaks for big corporations—or at least big corporations that make movies. Peter Schweizer reports that the Michigan native and maker of the anti-capitalist agit-prop film, Capitalism: A Love Story, relocated his post-production team from New York City to Michigan in order to take advantage of Michigan’s tax credits for movie makers. Under the program, for every dollar a filmmaker spends making a movie, he gets 42 cents back in the form of a tax credit. And Moore, appointed to the Michigan Film Office Advisory Council by Michigan Governor Jennifer Granholm, is also a big promoter of the program. “When Hollywood comes calling, do not jack up your prices, or they will not be back,” he recently told the Michigan weekly Northern Express. In 2008, Michigan gave $48 million worth of tax credits to Hollywood to create 2,800 part-time jobs.
Whatever you think of Michael Moore, in this case he has drawn the correct conslusions. Company tax is an unnecessary evil.
Tax credits apparently spur growth.
Filmmaker Michael Moore fashions himself a champion of the little guy, but he’s also a champion of tax breaks for big corporations—or at least big corporations that make movies. Peter Schweizer reports that the Michigan native and maker of the anti-capitalist agit-prop film, Capitalism: A Love Story, relocated his post-production team from New York City to Michigan in order to take advantage of Michigan’s tax credits for movie makers. Under the program, for every dollar a filmmaker spends making a movie, he gets 42 cents back in the form of a tax credit. And Moore, appointed to the Michigan Film Office Advisory Council by Michigan Governor Jennifer Granholm, is also a big promoter of the program. “When Hollywood comes calling, do not jack up your prices, or they will not be back,” he recently told the Michigan weekly Northern Express. In 2008, Michigan gave $48 million worth of tax credits to Hollywood to create 2,800 part-time jobs.
Whatever you think of Michael Moore, in this case he has drawn the correct conslusions. Company tax is an unnecessary evil.
Tax credits apparently spur growth.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
