Mårten Schultz skriver i SvD den 30 januari om kostnaderna för att få sin rätt prövad i domstol. Det kostar 900 kr i "småmål" och 2.800 kr i "vanliga" mål - struntbelopp i förhållande till biträdeskostnader visserligen, men alltså en avgift för att över huvud taget få sin rätt prövad.
Dessutom har riksdagen sänkt anslaget till domstolarna, kraftigt. Trots att domstolsverket framhållit att framtidens rättsskipning kommer att kräva mer resurser, till följd av ökad måltillströmning. Rättssäkerheten hotas.
Tag bort bolagsbeskattningen, denna fullkomligt onödiga men skadliga och tillväxthämmande beskattningsform, så försvinner ett synnerligen resurskrävande och sterilt rättsområde och frigörs resurser. Det är närmast genant vilka frågor landets ledande domstolsjurister tvingas öda sin tid på. En juridik för juridikens skull.
En juridik för att förklara varför Saltå Kvarn inte kan få avdrag för klimatkompensationskostnader. En juridik för att avgöra varför ett bolag kan får avdrag för reklamgåvor till ett värde av högst 350 kr inklusive moms trots förbudet mot avdragsrätt för gåvor. En juridik för att avgöra omfattningen av begreppet "hel verksamhet" vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelse. En juridik för att avgöra hur stor del av ett sponsorsbidrag till Operan är avdragsgill resp. för att avgöra att hela bidraget till stöd för pilgrimsfalken är avdragsgill för ett bryggeri bara för att bryggeriet heter Falcon. En juridik för att förklara varför ett företag inte kan få avdrag för bidrag till en stiftelse för företagsekonomisk forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.
Visar inlägg med etikett rättssäkerhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rättssäkerhet. Visa alla inlägg
fredag 30 januari 2015
onsdag 1 januari 2014
BOLAGSSKATT ÄR INTE CSR
Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson säger i en intervju i SvD den 29 december att
Jag tror inte IH någonsin har gjort en deklaration för ett större företag. Det är nämligen inte bara att ta ett befintligt bokslut och trycka på knappen för "skriv ut deklaration". Eventuellt efter att ha gjort några justeringar så att bolaget får betala lite mer skatt än som programmet räknar fram.
Beskattningsresultatet baseras på företagets bokslut. Detta innehåller konsekvenser av tidigare fattade beslut om investeringar, finansieringar, affärshändelser mm. Bokslutet innefattar ett oändligt antal ställningstaganden till värderingar av tillgångar och skulder och dispositioner innan den bokföringsmässiga vinsten kan bestämmas. Till stor del är resultatet beroende av uppskattningar av framtida betalningsflöden. Beroende på olika bedömningar kan därför resultatet ofta bestämmas inom mycket vida ramar. Ovanpå detta kommer särskilda regler i skattelagstiftningen. Extremt komplicerade regler. Vissa regler syftar till att lindra eller uppskjuta beskattningen av vinster. I koncerner finns t.ex. regler för samordning av bolagens skattemässiga resultat. Det finns skatteregler för samgåenden och företagsdelningar. Andra regler innebär skatteskärpningar t.ex. i form av begränsningar av rätten till avdrag för vissa kostnader. Det finns regler om avskrivningar och värdering av tillgångar och skulder, som inte alltid överensstämmer med de bokföringsmässiga principerna. I internationella företag måste andra länders redovisningsregeler och skattebestämmelser beaktas. Om dessa är fördelaktigare än de svenska, ska då de inte få utnyttjas? Att som genomgående princip ha att hela tiden till ekonomisk nackdel för företaget beakta skattekonsekvenserna är omöjligt. Varför skulle det vara en bättre princip än att utnyttja reglerna till företagets fördel. Reglerna ska följas, givetvis, men det finns inte något annat än reglerna att följa.
Hur företagen sköter sig i fråga om miljö och barnarbete är en fråga hur man beter sig mot sina medmänniskor. Det är en moralfråga. Allt skadligt kan inte förbjudas, men ändå avstår de flesta från vad som kan skada andra, eftersom de på goda grunder kan kritiseras offentligt. Skatt, däremot, är ett påfund för att finansiera offentlig verksamhet och politiska beslut. Införandet av en skatt kan måhända motiveras med moraliska argument. Men sedan skatten är beslutad, kan man inte hävda att att det är mer moraliskt att betala mer skatt än lagen kräver, eller att det är mer moraliskt att betala en hög skatt än en låg skatt. Eller att det är mer skamligt att undvika en högre skatt än en lägre. Skatten och reglerna för dess bestämmande kan variera från tid till annan och mellan olika länder utan att detta kan motiveras med moraliska argument.
Det kan kanske vara affärsmässigt riktig för ett företag att hävda att det betalar mer skatt än det behöver, t.ex. därför att allmänhet och kunder därmed får en positiv uppfattning om företaget och därmed hellre köper av det än av konkurrenterna och t.o.m. om dess priser här högre. Men hur ska allmänheten kunna förstå vad som är mer skatt än vad lagen föreskriver? Att som princip ha att undvika att hamna i skandalreportage i kvällstidningarna innebär eftergift åt okunnighet och populism och medför rättsosäkerhet. Företaget har också ett ansvar mot ägarna att förvalta det kapital som ägarna tillskjutit. Om en generösare skattebetalning än lagen kräver inte resulterar i högre vinstskapande goodwill, har företaget svikit aktieägarnas förtroende och förslösat deras kapital.
Det finns helt enkelt ingen annan princip för hur bolagen ska betala skatt än att följa lagstiftningen. Är denna ofullkomlig har staten makten att ändra lagstiftningen. Erfarenheten i fråga om bolagsbeskattningen är dock att lagstiftaren aldrig lyckats skapa ett vattentätt system. Inte heller kommer det att lyckas. Det beror inte bara på att ett bolagsskattesystem måste vara extremt komplicerat för att möta alla krav och ha regler som hindrar kringgåenden, vilket i sin tur öppnar för inkonsekvenser och ofullkomligheter som möjliggör kringgåenden. Det beror också - och framför allt - på att själva idén att beskatta ett företags vinst är i grunden feltänkt.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet.
skatt borde ses som en fråga om ansvarsfullt företagande precis som frågor om miljö och barnarbete.Han tycker att skatter bör behandlas som en fråga om företagens samhällsansvar eller CSR (corporate social responsibility eller företagens sociala ansvar).
Jag tror inte IH någonsin har gjort en deklaration för ett större företag. Det är nämligen inte bara att ta ett befintligt bokslut och trycka på knappen för "skriv ut deklaration". Eventuellt efter att ha gjort några justeringar så att bolaget får betala lite mer skatt än som programmet räknar fram.
Beskattningsresultatet baseras på företagets bokslut. Detta innehåller konsekvenser av tidigare fattade beslut om investeringar, finansieringar, affärshändelser mm. Bokslutet innefattar ett oändligt antal ställningstaganden till värderingar av tillgångar och skulder och dispositioner innan den bokföringsmässiga vinsten kan bestämmas. Till stor del är resultatet beroende av uppskattningar av framtida betalningsflöden. Beroende på olika bedömningar kan därför resultatet ofta bestämmas inom mycket vida ramar. Ovanpå detta kommer särskilda regler i skattelagstiftningen. Extremt komplicerade regler. Vissa regler syftar till att lindra eller uppskjuta beskattningen av vinster. I koncerner finns t.ex. regler för samordning av bolagens skattemässiga resultat. Det finns skatteregler för samgåenden och företagsdelningar. Andra regler innebär skatteskärpningar t.ex. i form av begränsningar av rätten till avdrag för vissa kostnader. Det finns regler om avskrivningar och värdering av tillgångar och skulder, som inte alltid överensstämmer med de bokföringsmässiga principerna. I internationella företag måste andra länders redovisningsregeler och skattebestämmelser beaktas. Om dessa är fördelaktigare än de svenska, ska då de inte få utnyttjas? Att som genomgående princip ha att hela tiden till ekonomisk nackdel för företaget beakta skattekonsekvenserna är omöjligt. Varför skulle det vara en bättre princip än att utnyttja reglerna till företagets fördel. Reglerna ska följas, givetvis, men det finns inte något annat än reglerna att följa.
Hur företagen sköter sig i fråga om miljö och barnarbete är en fråga hur man beter sig mot sina medmänniskor. Det är en moralfråga. Allt skadligt kan inte förbjudas, men ändå avstår de flesta från vad som kan skada andra, eftersom de på goda grunder kan kritiseras offentligt. Skatt, däremot, är ett påfund för att finansiera offentlig verksamhet och politiska beslut. Införandet av en skatt kan måhända motiveras med moraliska argument. Men sedan skatten är beslutad, kan man inte hävda att att det är mer moraliskt att betala mer skatt än lagen kräver, eller att det är mer moraliskt att betala en hög skatt än en låg skatt. Eller att det är mer skamligt att undvika en högre skatt än en lägre. Skatten och reglerna för dess bestämmande kan variera från tid till annan och mellan olika länder utan att detta kan motiveras med moraliska argument.
Det kan kanske vara affärsmässigt riktig för ett företag att hävda att det betalar mer skatt än det behöver, t.ex. därför att allmänhet och kunder därmed får en positiv uppfattning om företaget och därmed hellre köper av det än av konkurrenterna och t.o.m. om dess priser här högre. Men hur ska allmänheten kunna förstå vad som är mer skatt än vad lagen föreskriver? Att som princip ha att undvika att hamna i skandalreportage i kvällstidningarna innebär eftergift åt okunnighet och populism och medför rättsosäkerhet. Företaget har också ett ansvar mot ägarna att förvalta det kapital som ägarna tillskjutit. Om en generösare skattebetalning än lagen kräver inte resulterar i högre vinstskapande goodwill, har företaget svikit aktieägarnas förtroende och förslösat deras kapital.
Det finns helt enkelt ingen annan princip för hur bolagen ska betala skatt än att följa lagstiftningen. Är denna ofullkomlig har staten makten att ändra lagstiftningen. Erfarenheten i fråga om bolagsbeskattningen är dock att lagstiftaren aldrig lyckats skapa ett vattentätt system. Inte heller kommer det att lyckas. Det beror inte bara på att ett bolagsskattesystem måste vara extremt komplicerat för att möta alla krav och ha regler som hindrar kringgåenden, vilket i sin tur öppnar för inkonsekvenser och ofullkomligheter som möjliggör kringgåenden. Det beror också - och framför allt - på att själva idén att beskatta ett företags vinst är i grunden feltänkt.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet.
söndag 20 januari 2013
GODTYCKE
Jag tycker man som bolag bör sätta sig ner och titta på sina siffror, om man gör en rimlig vinst. Om man har många anställda och stora intäkter, då bör man nog betala en del i skatt, även om man formellt sett kan undkomma det genom maximal skatteplanering,säger Anders Borg enligt en notis i SvD den 20 januari.
Bolagsbeskattning som det godtyckligas konst.
Rättssäkerhet kräver entydiga regler. Entydiga bolagsbeskattningsregler är en omöjlighet.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
onsdag 18 april 2012
DET ÄR INTE SKATTEVERKET SOM AVGÖR
SvD framhärdar den 18 april med en missvisande beskrivning av förslaget att förbjuda avdrag för räntor på alla internskulder i en koncern. Nu förstärkt med professor Mattias Dahlbergs uttalande om bristande rättssäkerhet.
Jag delar gärna uppfattningen att förslaget är diskutabelt och kanske t.o.m. rättsosäkert.
Men det är inte Skatteverket som i sista hand avgör saken. Bestämmelsen ska tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det prövas av domstol.
Jag delar gärna uppfattningen att förslaget är diskutabelt och kanske t.o.m. rättsosäkert.
Men det är inte Skatteverket som i sista hand avgör saken. Bestämmelsen ska tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det prövas av domstol.
fredag 9 mars 2012
UTREDNING OM STÄRKT RÄTTSSÄKERHET I SKATTEFÖRFARANDET
Regeringen har beslutat om direktiv till en utredning om stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet (dir. 2012:14).
Utredaren ska bl.a.
• analysera systemet med skattetillägg och skattebrott respektive
tulltillägg och tullbrott, bl.a. med beaktande av Europakonventionen,
samt ge förslag på lämpliga författningsändringar
i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten för
enskilda,
• analysera nivåerna på skattetillägg och, om det bedöms
lämpligt, föreslå ändrade nivåer,
• när det gäller skattetillägg även analysera frågor som rör
normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande
samt, om det bedöms lämpligt, föreslå
författningsändringar,
• analysera reglerna om tredjemansrevision och föreslå författningsändringar
som ytterligare stärker rättssäkerheten,
och
• analysera reglerna om ersättning för kostnader för ombud,
biträde eller utredning i ärenden och mål om skatt m.m. och
föreslå författningsändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten.
Uppdraget ska redovisas senast den 9 september 2013.
Utredaren ska bl.a.
• analysera systemet med skattetillägg och skattebrott respektive
tulltillägg och tullbrott, bl.a. med beaktande av Europakonventionen,
samt ge förslag på lämpliga författningsändringar
i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten för
enskilda,
• analysera nivåerna på skattetillägg och, om det bedöms
lämpligt, föreslå ändrade nivåer,
• när det gäller skattetillägg även analysera frågor som rör
normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande
samt, om det bedöms lämpligt, föreslå
författningsändringar,
• analysera reglerna om tredjemansrevision och föreslå författningsändringar
som ytterligare stärker rättssäkerheten,
och
• analysera reglerna om ersättning för kostnader för ombud,
biträde eller utredning i ärenden och mål om skatt m.m. och
föreslå författningsändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten.
Uppdraget ska redovisas senast den 9 september 2013.
onsdag 11 januari 2012
RÄNTESNURRORNA FORTSÄTTER
Dagens Industri rapporterar den 11 januari upphetsat om att räntesnurrorna fortsätter. Stopplagen ett fiasko, skriker tidningen.
Det finns ett utrymme för argumentation om avdragets affärsmässiga betydelse. Det utrymmet har radikalt skurits ned genom ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen den 11 november 2011 (bl.a. mål nr 7648-09). Fram till dess var det synnerligen motiverat att företag som hade räntekostnader yrkade sina avdrag. Det får antas att Skatteverket kommer att ha framgång i flera av de mål som anhängiggjorts.
Så storbolagen kanske inte "rundar regler och blåser staten" som DI så soignerat uttrycker sig.
Efter noggrannt övervägande ansåg lagstiftaren att det var rimligt att medge avdrag för räntekostnader (även om det var fråga om internräntor tillskapade i samband med en internöverlåtelse av aktier) om bara mottagaren beskattades i sitt land med minst 10 procent. Cypern är ett land (EU medlemsstat) som beskattar bolag med 10 procent. Skatteverket upprörs nu - enligt DI - för att bolagen utnyttjar sin rätt till avdrag för räntor till Cypern.
Det är alltså en medvetet avsedd begränsning av avdragsrätten - inte någon slarvig lagstiftarmiss - som företagen utnyttjar. Skulle detta vara osunt? Vilken lag ska företagen följa?
Allt detta är en helt onödig problematik.
Avskaffa bolagsbeskattningen, denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, som Anders Borg säger.
SvD
DN
Det finns ett utrymme för argumentation om avdragets affärsmässiga betydelse. Det utrymmet har radikalt skurits ned genom ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen den 11 november 2011 (bl.a. mål nr 7648-09). Fram till dess var det synnerligen motiverat att företag som hade räntekostnader yrkade sina avdrag. Det får antas att Skatteverket kommer att ha framgång i flera av de mål som anhängiggjorts.
Så storbolagen kanske inte "rundar regler och blåser staten" som DI så soignerat uttrycker sig.
Efter noggrannt övervägande ansåg lagstiftaren att det var rimligt att medge avdrag för räntekostnader (även om det var fråga om internräntor tillskapade i samband med en internöverlåtelse av aktier) om bara mottagaren beskattades i sitt land med minst 10 procent. Cypern är ett land (EU medlemsstat) som beskattar bolag med 10 procent. Skatteverket upprörs nu - enligt DI - för att bolagen utnyttjar sin rätt till avdrag för räntor till Cypern.
Det är alltså en medvetet avsedd begränsning av avdragsrätten - inte någon slarvig lagstiftarmiss - som företagen utnyttjar. Skulle detta vara osunt? Vilken lag ska företagen följa?
Allt detta är en helt onödig problematik.
Avskaffa bolagsbeskattningen, denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt, som Anders Borg säger.
SvD
DN
fredag 30 december 2011
BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA
Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.
Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.
Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.
Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.
Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
måndag 24 oktober 2011
RÄTTSSÄKERT SKATTESYSTEM
Börje Leidhammar, advokat och ordförande i Institutet för skatter och rättssäkerhet, och Katarina Fast, doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet, kritiserar i en debattartikel i SvD den 24 oktober rättssäkerheten i det svenska skattesystemet. Det finns ett stort behov av att hjälpa skattskyldiga att orientera sig i en alltmer komplicerad rättslig miljö, skriver de. Därför arrangerar Institutet för skatter och rättssäkerhet den 8 november tillsammans med representanter för samtliga aktörer på skatteområdet, inklusive Skatteverket, Rättssäkerhetsdagen 2011, ett seminarium om Taxpayer's Charter. En Taxpayer's Charter är ett slags katalog över skattskyldigas rättigheter och skyldigheter. Såväl OECD som EU-kommissionen rekommenderar sina medlemmar att införa en sådan Taxpayer's Charter.
Behovet av proaktiva metoder är särskilt angeläget. Sådana kan också göra att antalet skatteprocesser minskar. Skatteverkets eget förslag om så kallad fördjupad samverkan med större företag var ett försök att öka förutsägbarheten. Förslaget blev dock på goda grunder ifrågasatt av just rättssäkerhetsskäl.
Jag ser fram emot seminariet på Rättssäkerhetsdagen.
Ett sätt att eliminiera huvuddelen av rättssäkerhetsproblemen på skatteområdet är att ta bort det i särklass största (kvantitativt och kvalitativt) rättsområdet, bolagsbeskattningen.
Bolagsbeskattningen är inte bara den kanske största källan till rättsosäkerheten på skatteområdet, den är dessutom onödig och skadlig och tillväxtfientlig. Avskaffa den.
Behovet av proaktiva metoder är särskilt angeläget. Sådana kan också göra att antalet skatteprocesser minskar. Skatteverkets eget förslag om så kallad fördjupad samverkan med större företag var ett försök att öka förutsägbarheten. Förslaget blev dock på goda grunder ifrågasatt av just rättssäkerhetsskäl.
Jag ser fram emot seminariet på Rättssäkerhetsdagen.
Ett sätt att eliminiera huvuddelen av rättssäkerhetsproblemen på skatteområdet är att ta bort det i särklass största (kvantitativt och kvalitativt) rättsområdet, bolagsbeskattningen.
Bolagsbeskattningen är inte bara den kanske största källan till rättsosäkerheten på skatteområdet, den är dessutom onödig och skadlig och tillväxtfientlig. Avskaffa den.
måndag 7 mars 2011
SAMARBETE MELLAN SKATTEVERKET OCH STORFÖRETAGEN
Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson och chefen för verkets storföretagsregion Anette Landén presenterar i en debattartikel i Dagens Industri den 7 mars ett nytt arbetssätt: fördjupad samverkan. Skatteverket ska utse en särskild koncernansvarig tjänsteman till kontaktperson och underlätta företagets dialog med Skatteverket. Skatteverket ska öppet redovisa sin bedömning av företagets skatterisker och lämna förslag till hur riskerna ska minska. Företaget förväntas ta upp svårbedömda skattefrågor till diskussion på ett tidigt stadium. Tillsammans med Skatteverket görs en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem för att säkerställa att korrekta uppgifter lämnas till Skatteverket.
Målet är att samarbetet ska vara långsiktigt och inledas med en skriftlig avsiktsförklaring.
Ja, man kan ju tycka att det är bättre att företagen gör rätt från början. Företagsbeskattningen är så extremt komplicerad att ingen kan vara säker på de rättsliga bedömningar som kan behöva göras. Och företagens verklighet kan inte förenklas för att undvika skatterättsliga komplikationer.
Men vem ska avgöra vad som är rätt eller fel? Rättsprocessen är visserligen oacceptabelt långsam, men resulterar så småningom i offentliga domar. L M Ericsson fick vänta i över tio år innan Högsta Förvaltningsdomstolen slutligen gav bolaget rätt mot Skatteverket. Vem kontrollerar och bedömer överenskommelser mellan Skatteverket och företagen?
Om skattelagstiftningen kräver det slags samröre mellan företag och myndighet som nu föreslås - liknar det inte ett slags korporativism - borde man i stället fundera på om lagstiftningen är rimlig.
Är bolagsbeskattningen nödvändig? Hur mycket ger den? Hur mycket kostar den?
Vad händer om man tar bort den?
Se på Estland, som beskattar bolagets vinster först när och i den mån de delas ut. Det kallas bolagsbeskattning men är snarast en ägarbeskattning.
Målet är att samarbetet ska vara långsiktigt och inledas med en skriftlig avsiktsförklaring.
Ja, man kan ju tycka att det är bättre att företagen gör rätt från början. Företagsbeskattningen är så extremt komplicerad att ingen kan vara säker på de rättsliga bedömningar som kan behöva göras. Och företagens verklighet kan inte förenklas för att undvika skatterättsliga komplikationer.
Men vem ska avgöra vad som är rätt eller fel? Rättsprocessen är visserligen oacceptabelt långsam, men resulterar så småningom i offentliga domar. L M Ericsson fick vänta i över tio år innan Högsta Förvaltningsdomstolen slutligen gav bolaget rätt mot Skatteverket. Vem kontrollerar och bedömer överenskommelser mellan Skatteverket och företagen?
Om skattelagstiftningen kräver det slags samröre mellan företag och myndighet som nu föreslås - liknar det inte ett slags korporativism - borde man i stället fundera på om lagstiftningen är rimlig.
Är bolagsbeskattningen nödvändig? Hur mycket ger den? Hur mycket kostar den?
Vad händer om man tar bort den?
Se på Estland, som beskattar bolagets vinster först när och i den mån de delas ut. Det kallas bolagsbeskattning men är snarast en ägarbeskattning.
tisdag 15 februari 2011
S KRISRUPP OCH NY SKATT PÅ KAPITAL
”Det gäller att hitta stabila och breda skattebaser som gör att man både får stabila inkomster, att skattesystemet blir förutsägbart, att man inte får en oönskad vridning av beteenden, att man främjar både tillväxt och full sysselsättning och en grön utveckling”, säger Anna Johansson, ordförande i socialdemokraternas krisgrupp.
Helt rätt. Det finns en skatt som på alla punkter innebär raka motsatsen till dessa krav. Bolagsskatten.
Den är extremt instabil; den varierar helt oberäkneligt med tiotals miljarder (och med tiotals procent) från år till år.
Den är löjligt smal; drygt 5 procent av alla skatter och avgifter.
Den är synnerligen oförutsägbar och därmed en rättssäkerhetsrisk; den vållar fleråriga och ytterst komplicerade skatteprocesser där utgången fastställs först i högsta instans sedan underinstanserna ofta kommit till diametralt olika beslut.
Den påverkar investeringsbeteendet negativt och stimulerar till sinnrika skatteplaneringskonstruktioner - ofta med internationella utvikningar.
Den riktar sig uttryckligen, direkt och uteslutande mot tillväxten, dvs vinsten, och därmed också mot sysselsättningen.
Så den riktiga åtgärden är att avskaffa bolagsskatten.
Krisgruppen föreslår en ny kapitalskatt.
I stället för att beskatta kapitalinkomster löpande och värdestegringar vid försäljningar beskattas i Nederländerna nettot av finansiella tillgångar och skulder varje år. Därmed kan kapital omplaceras utan att bli föremål för beskattning. Samtidigt faller behovet av skatteuppskov till exempel för reavinster vid bostadsförsäljningar. Det är den holländska box-modellen som gruppen har i åtanke. Hushållens förmögenhet och fastigheter kan därmed beskattas på ett rakare sätt som har en koppling till deras naturliga avkastning, enligt rapporten.
DI SvD DN SvD
Helt rätt. Det finns en skatt som på alla punkter innebär raka motsatsen till dessa krav. Bolagsskatten.
Den är extremt instabil; den varierar helt oberäkneligt med tiotals miljarder (och med tiotals procent) från år till år.
Den är löjligt smal; drygt 5 procent av alla skatter och avgifter.
Den är synnerligen oförutsägbar och därmed en rättssäkerhetsrisk; den vållar fleråriga och ytterst komplicerade skatteprocesser där utgången fastställs först i högsta instans sedan underinstanserna ofta kommit till diametralt olika beslut.
Den påverkar investeringsbeteendet negativt och stimulerar till sinnrika skatteplaneringskonstruktioner - ofta med internationella utvikningar.
Den riktar sig uttryckligen, direkt och uteslutande mot tillväxten, dvs vinsten, och därmed också mot sysselsättningen.
Så den riktiga åtgärden är att avskaffa bolagsskatten.
Krisgruppen föreslår en ny kapitalskatt.
I stället för att beskatta kapitalinkomster löpande och värdestegringar vid försäljningar beskattas i Nederländerna nettot av finansiella tillgångar och skulder varje år. Därmed kan kapital omplaceras utan att bli föremål för beskattning. Samtidigt faller behovet av skatteuppskov till exempel för reavinster vid bostadsförsäljningar. Det är den holländska box-modellen som gruppen har i åtanke. Hushållens förmögenhet och fastigheter kan därmed beskattas på ett rakare sätt som har en koppling till deras naturliga avkastning, enligt rapporten.
DI SvD DN SvD
måndag 10 januari 2011
RÄTTSSÄKERHETEN I SKATTEMÅL
13 personer, alla ytterst välrenommerade och representanter för näringslivsorganisationer, kommuner och landsting, Skatteverket och FAR, riktar i en debattartikel i Dagens Industri den 10 januari skarp kritik mot Målutredningens förslag Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol, SOU 2010:44. Förslaget innebär i fråga om skatteprocessen att det i alla skattemål ska införas spärrar till en andra domstolsprövning, s.k. prövningstillstånd.
Utredningens förslag att ett rättsärende inte ska kunna omprövas i högre instans utan särskilt tillstånd är i sig förfärande och ett nederlag för en rättsstat. Om utgångsläget vore rätt till omprövning i 5 instanser, skulle införandet av prövningstillstånd i en eller annan instans eller avskaffande av en eller annan rättsinstans säkerligen också uppfattas som stötande. Men att helt avskaffa varje möjlighet till villkorslös omprövning, är något helt annat. Om antalet mål och tillgängliga resurser leder till oändligt långa prövningstider, måste förstås något göras. En avvägning måste göras mellan rättssäkerhetskrav och resursutrymme/kostnader. Utredningen tycker uppenbarligen att rättssäkerheten inte får kosta lika mycket som i dag. Kanske en nödvändig slutsats, men icke desto mindre förfärande.
Måltillstömningen och överbelastningen av domstolarna är rimligen en följd också av en allt mer detaljerad lagstiftning på allt fler områden. Skatteområdet är inget undantag - snarare tvärt om. Tillväxten av lagregleringar och komplexiteten av dem är enorm. I synnerhet gäller detta på företagsbeskattningens område. Till skillnad mot andra avsnitt av skattelagstiftningen är dessutom tvistefrågorna i hög grad individuella. Det finns knappast några typfall, utan de allra flesta prövade fall är unika. Utgången av målen blir genuint osäker, eftersom lagstiftningens fundament är så bräckligt - och måste så vara beroende på företagsbeskattningens speciella karaktär. Samtidigt är företagsskattemålen typiskt sett ytterst resurs- och kunskapskrävande. Det gör att utgången i sådana mål riskerar att bli slumpartad, vilket rättspraxis kan uppvisa talrika exempel på.
I samma nummer av Dagens Industri rapporteras att storföretagen tycker att svenska skattelagar är för krångliga. Sex av tio finanschefer på Sveriges största företag anser att deras företag inte bör ta högre risk inom skatteområdet, alltså genomföra transaktioner där det är osäkert om vad som gäller. Jag vet av egen erfarenhet att detta är en realitet. Riskera aldrig att hamna på löpsedlar eller rubriker. Inte ens vid framgång i skattemål. Anseendekostnaden uppväger värdet av att få ned skatten till den nivå den enligt den många gånger otydliga och tvetydiga lagstiftningen ska ha. I synnerhet storföretagen tvingas således att iaktta en betydande "självcensur", vilket inte mindre företag behöver göra. Detta gör beskattningsformen till en rättssäkerhetsrisk och konkurrenssnedvridande.
Hotet att avskaffa en villkorslös överprövningsrätt i skattemål utgör därför ytterligare att argument för att avskaffa bolagsbeskattningen.
Utredningens förslag att ett rättsärende inte ska kunna omprövas i högre instans utan särskilt tillstånd är i sig förfärande och ett nederlag för en rättsstat. Om utgångsläget vore rätt till omprövning i 5 instanser, skulle införandet av prövningstillstånd i en eller annan instans eller avskaffande av en eller annan rättsinstans säkerligen också uppfattas som stötande. Men att helt avskaffa varje möjlighet till villkorslös omprövning, är något helt annat. Om antalet mål och tillgängliga resurser leder till oändligt långa prövningstider, måste förstås något göras. En avvägning måste göras mellan rättssäkerhetskrav och resursutrymme/kostnader. Utredningen tycker uppenbarligen att rättssäkerheten inte får kosta lika mycket som i dag. Kanske en nödvändig slutsats, men icke desto mindre förfärande.
Måltillstömningen och överbelastningen av domstolarna är rimligen en följd också av en allt mer detaljerad lagstiftning på allt fler områden. Skatteområdet är inget undantag - snarare tvärt om. Tillväxten av lagregleringar och komplexiteten av dem är enorm. I synnerhet gäller detta på företagsbeskattningens område. Till skillnad mot andra avsnitt av skattelagstiftningen är dessutom tvistefrågorna i hög grad individuella. Det finns knappast några typfall, utan de allra flesta prövade fall är unika. Utgången av målen blir genuint osäker, eftersom lagstiftningens fundament är så bräckligt - och måste så vara beroende på företagsbeskattningens speciella karaktär. Samtidigt är företagsskattemålen typiskt sett ytterst resurs- och kunskapskrävande. Det gör att utgången i sådana mål riskerar att bli slumpartad, vilket rättspraxis kan uppvisa talrika exempel på.
I samma nummer av Dagens Industri rapporteras att storföretagen tycker att svenska skattelagar är för krångliga. Sex av tio finanschefer på Sveriges största företag anser att deras företag inte bör ta högre risk inom skatteområdet, alltså genomföra transaktioner där det är osäkert om vad som gäller. Jag vet av egen erfarenhet att detta är en realitet. Riskera aldrig att hamna på löpsedlar eller rubriker. Inte ens vid framgång i skattemål. Anseendekostnaden uppväger värdet av att få ned skatten till den nivå den enligt den många gånger otydliga och tvetydiga lagstiftningen ska ha. I synnerhet storföretagen tvingas således att iaktta en betydande "självcensur", vilket inte mindre företag behöver göra. Detta gör beskattningsformen till en rättssäkerhetsrisk och konkurrenssnedvridande.
Hotet att avskaffa en villkorslös överprövningsrätt i skattemål utgör därför ytterligare att argument för att avskaffa bolagsbeskattningen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
