lördag 30 april 2011

AMERIKANSKA BOLAGSSKATTEBEKYMMER

The Economist skriver om amerikanska bolagsskattebekymmer. Skattereglerna måste reformeras.

Getting corporations to cough up. There are flaws in how companies are taxed, but fixing them will not be easy.

Tax.com skriver Martin A. Sullivan Corporate Tax Reform: Time to Think Outside the Box


Det finns en lösning.

fredag 29 april 2011

AVVECKLING AV SÄRSKILDA FÖRETAGSSKATTEFÖRMÅNER ELLER SÄNKT BOLAGSSKATT?

På The Economists hemsida kan man svara på frågan
Should America scrap specific subsidies to business in order to reduce its overall corporate-tax rate?

För närvarande (636 röster) svarar 85 procent Yes och 15 procent No.

Alltid något.

torsdag 21 april 2011

RISKKAPITAL - UTKÖPSBOLAG

Gabriel Urwitz riktar i en debattartikel i Dagens Industri den 20 april berättigad kritik mot tidningens artikelserie om riskkapitalbolag. Han skriver att man av artikelserien kan
...få intrycket av att de svenska utköpsbolagens framgångar är beroende av avancerad skatteplanering. --- detta är en felsyn. Det måste vara en rättighet i ett rättssamhälle att inte betala mer skatt än man behöver.

Detta innebär att alla företag försöker få en optimal skattestruktur. Att ränta på lån är avdragsgillt är inte någon nyhet. Att ägarkapitalet kan sätts in som aktieägarlån är inte heller konstigt.


Urwitz säger sig med rätta vara övertygad om att olika framgångsrika entreprenörer som Rune Andersson, Ingvar Kamprad, familjen Rausing med flera även de har sett till att inte betala mer skatt än de behöver. Detsamma gäller våra stora bolag som Volvo och Ericsson. Han säger vidare:
­Utköpsbolagen har avhänt sig ett viktigt skatteplaneringsinstrument genom att man inte kan använda koncernbidrag. I en utköpsfond är varje portföljbolag isolerat från övriga ­bolag för att en investering riskmässigt inte ska kunna påverka en annan, vilket omöjliggör koncernbidrag mellan bolagen. Med andra ord har jag svårt att tro att utköpsbolagen har någon gynnad ställning inom skatteområdet.


Att de skulle ha avhänt sig möjligheten att använda möjligheten att lämna och ge koncernbidrag är för mig en överraskning. Jag undrar om Urwitz har rätt här. Varför skulle inte riskkapitalbolagen använda det instrumentet i omstruktureringen av sina innehav? Om det gör det är det verkligen inget att upphetsa sig över. En viktig funktion för riskkapitalföretagen är ju bl.a. att omstrukturera kapitalet i sina företag. Om det sker genom koncernbidrag eller aktieägartillskott/nyemissioner/kapitaluttag är likgiltigt.

lördag 16 april 2011

RISKKAPITAL OCH BOLAGSSKATT

Dagens Industri fullföljer den 16 april sin kampanjjournalistik mot riskkapitalbolagen med en intervju med Anders Borg, som sägs vilja stoppa riskkapitalbolagens skatteplanering
...som varje år kostar statskassan över 10 miljarder kronor.


Förmodligen är det bolagsbeskattningen som kostar statskassan dessa pengar; och landets välstånd ännu mycket mer.

Beträffande Nordic Capitals förvärv av Munters framför näsan på Alfa Laval konstaterar Anders Borg att
...ett riskkapitalbolag kan göra en bättre affär genom att det har en mer avancerad skatteplanering.


Den möjligheten finns därför att bolags vinster beskattas!

I direktiven till Företagsskatteutredningen skriver regeringen att utredningen ska
...undersöka om det är lämpligt att ta fram generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen.

Till DI ger han klarare besked:
Huvudinriktningen för utredningen är att gynna eget kapital på bekostnad av lånat kapital. Det betyder att möjligheten att utnyttja olika typer av ränteavdrag bör reduceras, medan beskattning av eget kapital bör avskaffas.


Bravo!!! Beskattning av eget kapital är just beskattning av vinsten.

Nu är det nog dessvärre inte Anders Borgs tanke att avskaffa bolagsbeskattningen; snarare att ge avdrag för utdelning och därmed likställa behandlingen av lånat och eget kapital. Men en sådan regel har vi haft tidigare, de s.k. Annell-avdraget, som vållade åtskilliga rättsliga och praktiska problem utan att ge några positiva effekter. Regeln skulle (liksom Annell-avdraget) säkerligen förses med begränsningar; t.ex. till avkastning motsvarande riskfria räntan. Tillsammans med begränsningar i avdragsrätten för räntor, t.ex. genom thin capitaliseringsregler, skulle vi få ett eldorado för akademiker och skattekonsulter vad gäller att analysera och skatteplanera. Och riktigt spännande arbetsuppgifter för skatteverkets specialister.

Anders Borg konstaterar också att
...det är bekymmersamt om vi via skatteregler bidrar till att det inte är gynnsamt att ha pengar i bolagen.


Helt sant. Avskaffa bolagsbeskattningen, så finns det av skatteskäl inte anledning att tömma bolagen.

onsdag 13 april 2011

VÅRPROPOSITIONEN

Våpen innehåller inga överraskningar. På skatteområdet aviseras fyra sänkningar:

•en utökning av jobbskatteavdraget i ett femte steg
•höjd gräns för statlig skatt
•sänkt krogmoms
•ytterligare sänkt skatt för pensionärer

Ingen sänkning av bolagsskatten. Bra för sysselsättningen i konsultbranschen.

I våpen (sid. 42) sägs:
Sverige ska bli ett av världens bästa länder att
starta, driva och utveckla företag i. Fler och
växande företag skapar nya jobb.


Tag då bort bolagsskatten.


För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropositionen för 2012 presenteras en särskild departementspromemoria där huvuddelen av dessa förslag behandlas.

Om de skatteåtgärder som remitteras på detta sätt kommer att presenteras i budgetpropositionen som förslag inför budgetåret 2012, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering så kommer att ske, blir beroende av de bedömningar av det ekonomiska läget, av reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2011.

Förslagen i den särskilda promemorian är:
- reformambitionen om förstärkt jobbskatteavdrag,
- höjning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt,
- sänkt skatt för pensionärer och sänkt inkomstskatt för utomlands bosatta,
- reformambitionen om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar,
- reformambitionen om höjd punktskatt på alkohol och tobak,
- förenkling av expertskatten,
- utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling, samt
- förändringar av de s.k. 3:12-reglerna, av reglerna för enskilda näringsidkare och för oäkta bostadsrättsföreningar.

Reglerna om expertskatt föreslås ändras genom att det införs en schablonregel om att personer med en lön över 2 prisbasbelopp per månad (85 600 kronor 2011) alltid ska anses utgöra en nyckelperson. Detta skulle öka förutsebarheten.

Utöver förslagen i den särskilda promemorian kommer regeringen att fortsätta arbetet med övriga reformambitioner. Det handlar om
- sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster där ett utredningsförslag nyligen remitterats,
- skattereduktion för privatpersoners gåvor till bedrivande av hjälpverksamhet bland behövande, och
- förslag om investeringssparkonto och investeringsfonder som fortsätter att beredas efter avslutade remissomgångar.

måndag 11 april 2011

RISKKAPITAL - SKATTEFRÄLSE

Dagens Industri öser den 11 april på om riskkapitalisterna och hur de utnyttjar skattereglerna. Stora rubriker: Riskkaptalet det nya skattefrälset. De kan göra vad andra inte kan, påstår tidningen, och exemplifierar med Nordic Capitals kap av Munters mitt för näsan på Alfa Laval.

Rätt men ändå fel.

Skattereglerna har skapats med det traditionella näringslivets struktur för ögonen: ett industi- eller handelsföretag med byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier, lager och anställda. Om verksamheten behöver bedrivas i flera aktiebolag finns det regler om koncernbidrag, som gör det möjligt att kvitta vinst i ett bolag mot förlust i att annat. Då behöver koncernen inte behöver betala mer skatt bara för att verksamheten bedrivs i flera aktiebolag. Det behövs ingen skuldsättning för att skapa hävstångseffekter i sådana företag. Ett aktiekapital på kanske 1/3-del av balansomslutningen och en skuldsättning för finansiering av investeringar och driftkapital är det vanliga.

Riskkapitalföretag köper, förädlar och säljer företag. Här är hög skuldsättning både nödvändigt och normalt, varmed följer höga räntekostnader. Ett riskkapitalföretag strukturerar sig naturligtvis på ett optimalt sätt för sådan verksamhet. Det är enkelt - och oantastligt - att se till att räntekostnaderna i det svenska förvärvsföretaget betalas till ett utländskt koncernföretag som betalar låg eller ingen skatt för räntan. Räntekostnaderna kan finansieras med koncernbidrag från de företag som riskkapitalbolaget har förvärvat för förädling, varigenom vinsten - och därmed skatten - i dessa elimineras. Koncernvinsten hamnar i utlandet och träffas av andra skatteregler än de svenska. Hur kan man tro att företag, som inte kräver geografisk bindning till visst land, inte placerar sig där det är ekonomiskt lämpligast?

Så visst kan de göra med hjälp av skattelagstiftningen vad andra inte gör, men det beror på att deras verksamhet är annorlunda. I själva verket kan man säga att det är bolagsbeskattningen som framtvingar en onödig struktur.

Dagens Industri påstår i artikeln att en
stopplag klubbades igenom för fyra år sedan för att hindra svenska industriföretag från att genom s.k. interna räntesnurror, skapa ränteavdrag i miljardklassen.
Men för riskskapitalbolag och utländska storföretag är det fortfarande fritt fram för att skapa liknande konstruktioner för att den vägen undvika bolagsskatt.


Fel förstås, som vanligt.

Reglerna om begränsning av ränteavdrag gällde finansiering av företagsöverlåtelser inom en koncern. Däremot inte externa förvärv av företag. Vanliga företag och riskkapitalbolag arbetar under exakt samma lagstiftning. Om en industrikoncern säljer runt sina dotterbolag i koncernen och låter köparbolaget ta upp ett lån hos ett koncernföretag i främmande land (som kanske inte beskattar räntor) och det inte finns något affärsmotiv för omstruktureringen, kan man väl förstå att Skatteverket och till slut lagstiftaren härsknar till. Ett riskkapital har normalt ingen anledning att göra något sådant, och behöver därför inte träffas av regeln.

Det bästa sättet att undvika denna skenbara favorisering av riskkapitalbolagen är förstås - som vanligt - att avskaffa bolagsbeskattningen.

söndag 10 april 2011

SKATT FÖR TILLVÄXT, FÖRETAGANDE OCH FORSKNING

Alliansens partiledare skiver en gemensam artikel på SvD Brännpunkt den 10 april under rubriken Vi vill se över flera skatter. Man kan väl anta att det är ett uppspel inför vårpropositionen som kommer i veckan.

Tre skatteförslag antyds:

För det första en förenkling av den så kallade expertskatten. Alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter.

Skatten och de sociala avgifterna på expertinkomster beräknas f.n. på 75 % av lönen under tre år. Vissa löneförmåner är helt skattefria. Vem som räknas som expert är f.n. synnerligen komplicerat och subjektivt, så en beloppsgräns över vilken inkomsten klassificeras som expertinkomst kan innebära en väsentlig praktisk lättnad.

EU-rätten tillåter att diskriminera egna medborgare - inte andra EU-länders.

För det andra vill de se över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling. Detta genom att företag ges rätt att av dra av kostnader för utgifter för forskning även om denna inte hör till företagets kärnverksamhet.

Tja, kanske hjälper det lite genom att avhålla Skatteverket från klåfingriga försök att pröva lagstiftningens omfattning. Redan nu är avdragsrätten tämligen vidsträckt och kan faktiskt omfatta sådant som ligger utanför kärnverksamheten.

Enligt 19 kap. 9 § gäller:
Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.


Lokutionen kan antas få innebär att Skatteverket måste visa att en kostnad är verksamhetsfrämmande för att kunna vägra avdrag. Normalt får ju ett företag antas lägga ned kostnader endast på sådant som verksamheten har nytta av.

Lagstiftningen tillkom år 1970 (prop. 1970:135) och har därefter varit föremål endast för ändringar av formell natur. Syftet med lagstiftningen var att utvidga den generella avdragsrätten för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande, så att den skulle omfatta även FoU-utgifter av mer allmän karaktär (grundforskning o.dyl.) ävensom bidrag och avgifter till FoU-verksamhet bedriven av forskningsstiftelser och branschinstitut. Utanför ligger framför allt forskning inom verksamhetsfrämmande humaniora och helt verksamhetsfrämmande forskning.

Det har dock inte hindrat Kammarrätten i Stockholm att vägra Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) avdrag för bidrag till Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Den har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten som emellertid vägrade prövningstillstånd. Målet förefaller uppenbart vara feldömt, men det är inte skäl nog för prövning i Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Domen har av en pessimistisk/realistisk bedömare antagits innebära att företag - oavsett bransch - kan inte räkna med att få avdag för bidrag till forskning inom företagsekonomi och angränsade områden såsom affärsutveckling, ledarskap, ledning, styrning av företag, etc. vid högskolor och universitet.

För det tredje vill de justera de så kallade 3:12-reglerna. Detta genom att höja schablonbeloppet i förenklingsregeln och införa ett tak för hur stor utdelning som ska beskattas som lön. På så sätt kan företagare öka sin utdelning och lönsamma företag får mindre krångel genom att de inte behöver ägna sig åt olika skattekonstruktioner. Parallellt ska också prövas hur villkoren för de enskilda näringsidkarna kan förbättras.

För att klara jobben, högt ställda välfärdsambitioner och en hårdnande internationell konkurrens är det nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige, säger de. Ta då bort bolagsbeskattningen - skatten på tillväxt.

DN
SvD

lördag 9 april 2011

H G WESSBERG SKA KRATTA LÖV

Jag läser i Dagens Industri att HG Wessberg har blivit nominerad till ledamot i Europeiska revisionsrätten. Grattis. Ett arvode på 160.000 kr i månaden.

Det är klart att om den granskade verksamheten badar i pengar och befolkas av korrumperade personer är revisionsrättens insats värdefull.

"I dag ska jag ägna mig åt att räfsa löv", säger han till Dagens Industri.

HG, det hade du inte behövt göra om du hade dragit gräsklipparen över löven i höstas. Det gjorde jag, och jag kan med glädje konstatera att när nu snön smält undan har lövsmulorna försvunnit ner i gräset. Ingen krattning vare sig höst eller vår, ingen kompostering, ingen spridning av komposterad jord. Bara en snabb vända med gräsklipparen.

Då hade du fått tid att ägna dig åt företagsskattekommittén. Och att läsa boken som jag skickade dig. Har vi råd att behålla bolagsskatten?, som Svenskt Näringsliv skrev i sin presentation av boken.

fredag 8 april 2011

EU-SKATTER

Ordföranden för EU-parlamentets budgetkomitté, fransmannen Alain Lamassoure, har tillsammans med den tidigare belgiske premiärministern Guy Verhofstadt föreslagit att finansieringen av EU under 2014-2020 ska ändras radikalt. För närvarande betalas ungefär 3/4-delar av EUs budget på ca 126,5 miljarder € med bidrag från de 27 medlemsstaterna.

De föreslår att dessa bidrag ska ersättas av särskilda EU-skatter. De föreslår en omsättningsskatt på 1 procent, en 20€ per ton kolutsläpp och skatt på aktie- och obligationstransaktioner att betalas av en halv miljard medborgare och 20 miljoner företag.

Unionens största stater är dock mot EU-skatter, vilka de anser erodera den nationella suveräniteten. De fem rikaste medlemsstaterna, UK, Finland, Frankrike, Tyskland och Nederländerna har i beaktande av den av EU påbjudna självdisciplinen på de nationella ekonomierna begärt en total frysning av EUs budget till 2020.

SvD

torsdag 7 april 2011

AVSKAFFAD BOLAGSSKATT UTGÖR INTE OLAGLIGT STATLIGT STÖD

Generaladvokaten vid EU-domstolen föreslår att domstolen fastställer ogiltigförklaringen av kommissionens beslut, att den år 2002 föreslagna reformen av inkomstskatten för juridiska personer i Gibraltar utgör ett olagligt statligt stöd. ”Om en skatteåtgärd är av allmän natur utgör den en allmän skattepolitisk åtgärd och inte ett statligt stöd.”

I augusti 2002 anmälde Förenade kungariket (”UK”) till kommissionen en reform av inkomstskatten för juridiska personer som Gibraltars regering ämnade genomföra. Denna reform skulle innebära bland annat att det gamla skattesystemet avskaffades och att tre skatter och avgifter, tillämpliga på samtliga bolag i Gibraltar, skulle införas: en registreringsavgift, en allmän löneavgift och en skatt på innehavet av affärslokaler, varvid de två sistnämnda inte fick överstiga 15 procent av vinsten.

Kommissionens beslut

Den 30 mars 2004 beslutade kommissionen (beslut 2005/261/EG om den stödordning som UK planerar att genomföra med avseende på bolagsskattereformen i Gibraltar) att de förslag som anmälts med avseende på reformen av skattesystemet för företag i Gibraltar utgjorde en statlig stödordning som var oförenlig med den inre marknaden och att förslagen därför inte fick genomföras. Kommissionen fann i sitt beslut att den planerade reformen var selektiv på det regionala planet, eftersom den avsåg ett system enligt vilket bolag i Gibraltar generellt beskattades lägre än bolag i UK. Kommissionen konstaterade också att skattereformen var selektiv i materiellt hänseende, eftersom den ansåg att det planerade skattesystemet var ”diskriminerande i sig”, genom att dess struktur ledde till att offshorebolag inte beskattades i Gibraltar.

Talan hos förstainstansrätten och rättens dom

Gibraltars regering och UK väckte talan vid förstainstansrätten som i dom den 18 december 2008 i de förenade målen T-211/04 och T-215/04 ogiltigförklarade kommissionens beslut. Rätten fann nämligen i sin dom att referensramen för bedömningen av reformens regionala selektivitet endast omfattade territoriet Gibraltars gränser och inte UK:s gränser. När det gällde åtgärdens materiella selektivitet fann rätten att kommissionen inte hade använt korrekt analysmetod.

Överklagande hos EU-domstolen

Kommissionen och Spanien överklagade förstainstansrättens dom till EU-domstolen med yrkande om att den skulle upphävas. Irland tilläts att intervenera till stöd för UK och Gibraltar.

Kommissionen (mål C-106/09 P) anförde en enda grund uppdelad i sex delgrunder angående den prövning som förstainstansrätten gjort beträffande materiell selektivitet och som avsåg överträdelse av artikel 87.1 EG. - Spanien (mål C-107/09 P) anförde elva grunder angående förstainstansrättens prövning av såväl regional som materiell selektivitet. Spanien anförde också grunder avseende rättegångsfel.

Gibraltar och UK yrkade att överklagandena skulle ogillas. Det hävdades också att Spanien hade gjort gällande den påstådda överträdelsen av artiklarna 5 EG och 307 EG för sent, nämligen i sin replik. Irland intervenerade endast till stöd för UK:s yrkanden i målet C-106/09 P.

Generaladvokaten

Generaladvokaten föreslår i sitt idag presenterade förslag till avgörande att EU-domstolen ska avslå båda överklagandena.

Vad gäller den av Gibraltars regering planerade reformens territoriella selektivitet ansluter sig generaladvokaten till förstainstansrättens slutsats att Gibraltars territorium utgör den territoriella referensramen för bedömningen av om den planerade skattereformen är selektiv.

Beträffande den av Gibraltars regering planerade åtgärdens materiella selektivitet anser generaladvokaten att lagstiftningen rörande statligt stöd inte får användas för andra ändamål än det tänkta och därigenom i syfte bekämpa skadlig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Inom unionen omfattas nämligen åtgärderna för sådan bekämpning av den direkta beskattningens område.

Syftet med bestämmelserna om statligt stöd

Generaladvokaten erinrar om att unionsrättens bestämmelser om statligt stöd har som enda syfte att åtgärda snedvridning av konkurrensen på grund av en medlemsstats önskan att med avvikelse från sin generella politiska inriktning bevilja en särskild fördel för vissa företag eller viss produktion. Om en skatteåtgärd däremot är av allmän natur utgör den en allmän skattepolitisk åtgärd och inte ett statligt stöd. Denna princip är även tillämplig på skadlig skattekonkurrens mellan unionens medlemsstater vilken alltså inte automatiskt omfattas av mekanismen för kontroll av statligt stöd. En betydande del av de skadliga skatteåtgärderna utgörs av allmänna åtgärder på vilka unionsrättens bestämmelser om statligt stöd alltså inte kan tillämpas.

Generaladvokaten anser vidare att förstainstansrätten på goda grunder avfärdade kommissionens nyskapande synsätt att alla skattesystem som ”i sig är diskriminerande” ska kvalificeras som statligt stöd. När det gäller denna fråga erinrar generaladvokaten om att det, för att fastställa om en nationell skatteåtgärd verkligen utgör ett statligt stöd, måste prövas om den undersökta åtgärden innebär en selektiv fördel för dem till vilka åtgärden riktas. Generaladvokaten påpekar att kommissionen i sitt beslut avseende Gibraltars skattereform avstod från att identifiera vad som är en gemensam eller ”normal” skatteordning från vilken vissa av inslagen i Gibraltars skattesystem utgjorde avsteg och alltså a priori var selektiva. Kommissionen fann däremot genom ett nyskapande synsätt sitt beslut att Gibraltars skattesystem till sin struktur ger en fördel till en företagskategori genom ett urval av kriterier som ska tillämpas i det påstått ”normala” beskattningssystemet. Kommissionen följde nämligen inte den förordade metodologin för avsteg som den förordat i sitt eget meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.

Kommissionen slog därmed fast att Gibraltars hela skattesystem var ”i sig diskriminerande”, vilket enligt kommissionen var att likställa med att det förelåg en selektiv fördel och därmed ett statligt stöd.

Det finns inte något gemensamt referenssystem

Generaladvokaten anser att detta nyskapande synsätt av kommissionen förutsätter att frågan om det föreligger en selektiv fördel inte längre ska bedömas på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteåtgärd som är föremål för konkret prövning och den nationella skatteordning som normalt är tillämplig, utan på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteordningen i sin helhet och ett annat, hypotetiskt icke-existerande, skattesystem. Ett sådant synsätt kräver att ett ”referensskattesystem” skapas för Europeiska unionen för att kunna utföra bedömningen av den påstått diskriminerande verkan av medlemsstaternas val av beskattningsunderlag (eller skattesats) på företagsbeskattningens område. Generaladvokaten preciserar i detta avseende att det inte finns något sådant gemensamt referenssystem och att tillämpningen av unionens lagstiftning i fråga om statligt stöd de facto inte kan leda till att en sådan skatteharmoniserande åtgärd vidtas.

Generaladvokatens förslag till avgörande

Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska avvisa Förenade kungarikets anmärkning att artiklarna 5 EG och 307 EG har åsidosatts, i övrigt ogilla kommissionens överklaganden i målet C-106/09 och Spaniens överklagande i målet C-107/09 samt förplikta vardera parten att bära sin rättegångskostnad.

Alltså: Ett generellt avskaffande av bolagsskatten är tillåtet, men hur är det med Nystartzoner?

WAIDELICH OCH FÖRETAGENS TILLVÄXT

Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman, intervjuas i Dagens Industri den 7 april.

På frågan: Hur ska skatterna göras mer tillväxtfrämjande? svarar han:

Fokus ska vara på företagandet. Vad är det för skatter som hämmar företagens tillväxt?


Det finns en skatt som direkt, avsiktligt och uteslutande riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten): Bolagsskatten.

Driv på Anders Borg för att avskaffa den.

CIVILSAMHÄLLET BEHÖVER MEDBORGARE

Historikern Lars Trägårdh har utkommit med skriften Det borgerliga samhället: tur och retur?

Boken kommenteras på ledarsidan i SvD den 6 april under rubriken Civilsamhället behöver medborgare av en ny ledarskribent, Gustaf Almkvist.

Ett sådant samhälle, där enskilda får ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning, är utan tvekan en central del i det borgerliga projektet. Ska någonting sådant vara möjligt får staten inte vara alltför klåfingrig, poängterar Trägårdh. Han pekar också på det talande i att Sverige som enda land i Europa inte tillåter skatteavdrag för gåvor till ideella ändamål. Men det är symptomatiskt att en rapport om civilsamhället enbart handlar om organisationer. Vart tog människorna vägen?

Det framgår inte varför det skulle vara talande att Sverige som enda land inte tillåter sådana skatteavdag. Här har ju staten faktiskt inte varit klåfingring, utan låtit medborgarna själva avgöra vilka organisationer de vill stödja. Statens "klåfingrighet" består här i att befria vissa organisationer från skattskyldighet för inkomster.

Det är förvisso sant, säger Almkvist (om Trägårdh gör det också framgår inte), att staten kan göra mycket för att stjälpa eller hjälpa civilsamhället. Mycket av dess puls finns också i all den goda verksamhet som bedrivs i föreningar och rörelser. Men ett samhälle – något helt annat än staten – kan bara uppstå och frodas med självständiga människor, som på egen hand kan fundera över sin omgivning och uppgift i världen. Sådana människor blir aldrig passiva mottagare från en stat som påstår sig veta deras bästa.

Låter bra.

Jag tolkar det som ett argument för att inte införa avdragsrätt för gåvor. Tack, Gustaf Almkvist. Tala med din kollega Johan Wennström.

onsdag 6 april 2011

VARNING FÖR KINDWALLS BIL

Kindwalls Bil AB har den senaste tiden terroriserat mig med reklam-SMS. "Erbjudanden" om att få komma och provköra deras bilar eller byta däck mm.

Fullkomligt vidrigt beteende; näst intill egenmäktigt förfarande eller inbrott. Hur kan man ta sig en sådan rätt till inkräktande.

Jag har förstås begärt att de omdelbart ska ta bort mitt nummer. Jag kan bara hoppas. Det finns nog inga rättsmedel att tvinga dem.

Aldrig mera kund hos Kindwalls.

måndag 4 april 2011

GASELLER, TILLVÄXT OCH EGET KAPITAL

Eva-Lena Ahlqvist funderar i Dagens Industri den 4 april (papperstidningen) över vad som skiljer snabbväxande företag (DI:s Gaseller) från genomsnittliga företag. Hon hänför sig till en studie från Centrum för affärsutveckling i mindre företag vid Linköpings universitet. De väljer tillväxt och marknadsandelar framför lönsamhet. (Vad skapar tillväxt om inte lönsamhet?) De är också piggare på att återinvestera (egna vinster, får man förmoda, eftersom de sägs föredra egen finansiering framför både lån och riskkapital (från utomstående riskkapitalister, får man anta).

Studien ger ytterligare belägg för vikten av att den nyss tillsatta företagsskatteutredningen ska komma fram till bra sätt att öka svenska företags egenfinansiering. Ett av uppdragen gäller just att jämna ut villkoren för finansiering med eget respektive lånat kapital. Det är ingen vågad gissning, menar A-L A, att utredningen leder till att det blir dyrare för företag att låna. Men det är faktiskt ännu viktigare att det blir förmånligare att bygga upp och använda eget kapital, säger hon.

Jag förstår inte varför utredningen skulle föreslå skatteändringar som gör det dyrare att låna. Visserligen finns det en irritation över skatteplanering med ränteavdrag och tankar på att införa thin capitaliserings-regler, men det kan knappast finnas något skäl att generellt fördyra lånefinansiering med ändrade skatterelger; möjligen att göra skuldfinansering relativt dyrare mot finansiering med eget kapital. Det krångliga sättet att göra det är att införa avdragsrätt för utdelning.

Det enkla sättet är att ta bort bolagsskatten.

fredag 1 april 2011

MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

"Vi tänker driva detta ända in i kaklet", säger Anders Borg i protest mot EU-kommissionens krav på att ideella föreningar ska betala moms för sina försäljningar.

Sverige har tidigare bemött kravet med att begära ett undantag för omsättning under 1 miljon kr. Därmed skulle 90 procent av föreningarna få fortsätta som i dag. Men nej.

Detta är så nära idioti man kan komma. Föreningarna, som alltså i dag är "momsbefriade", betalar moms på alla sina inköp; precis som vi vanliga privatpersoner. Momsen utgör därmed en kostnad för föreningarna som de måste täcka in genom inkomster från egna aktiviteter och genom gåvor och bidrag.

Om föreningarna måste bli momsskyldiga kommer de i sin momsdeklaration få dra av den moms de betalat på sina inköp och lägga till den moms de måste ta ut på sina försäljningar. Eftersom försäljningen ofta sker ideellt är pålägget begränsat (behöver inte täcka någon lönekostnad för försäljningen). Momsen på försäljningen (utgående moms) blir därför obetydligt högre än momsen på inköpen (ingående moms) och beloppet att betala till skatteverket (mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms) obetydlig. Det blir alltså obetydligt ökad momsintäkt för staten och momskostnad för föreningarna och obetydliga prishöjningsbehov på föreningens försäljningar.

Däremot blir det en omfattande administrativ hantering för organisationer som inte är rustade för sådant och detta för en struntsumma i momsintäkter för staten.

Andra galenskaper med momsen (t.ex. moms mellan momsare) finns kommenterat här.

Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?

DN SvD SvD SvD